Annons

Partierna om gymnasieavhopp

Publicerad 23 augusti 2013

Skolvärlden har ställt två frågor till partiernas representanter i utbildningsutskottet om hur de vill minska avhoppen från gymnasieskolan, samt hur skolan kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Här får du en längre version av deras svar än i tidningen. 

Fråga 1. Var tredje elev hoppar av gymnasiet, de flesta under det tredje året. Vilka är era främsta förslag för att få fler elever att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning?

Fråga 2. Vilket är ert viktigaste förslag till hur skolan kan bidra till att minska arbetslösheten?

Relaterat

Tomas Tobé (M)

1. För att hjälpa de som inte når kunskapsmålen menar Nya moderaterna att obligatorisk sommarskola redan i grundskolan kan vara en del av lösningen. Vi tror även att bra studie- och yrkesvägledning kan uppmuntra och motivera elever att fortsätta en hel gymnasieutbildning. En långsiktig och hållbar lösning kräver dock att vi satsar mer på tidigare uppföljning redan från grundskolans första årskurser, en ny modell för särskilt stöd och fler speciallärare. Om elever får en bra grund att stå på har de bättre förutsättningar att lyckas med gymnasiet.

2. För att minska ungdomsarbetslösheten vill Nya moderaterna se en tydligare koppling mellan skola och arbetsmarknad. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. På lokal nivå vill vi att alla elever ska erbjudas praktik på gymnasiets alla program, både de yrkesförberedande och de högskoleförberedande. På nationell nivå vill vi fortsätta att satsa på lärlingsutbildningar.

Tina Acketoft (FP):

1. En förskola med hög kvalitet och tidiga insatser i grundskolan så att eleverna har goda kunskaper med sig när de börjar i gymnasieskolan är grunden för allt lärande. Ett av syftena med Gy11 var just att minska avhoppen genom att erbjuda gymnasiemöjligheter för alla elever, även för de som vill lägga större tyngd vid yrkesförberedande moment i utbildningen. För en del elever kan det vara ett alternativ att gå yrkesintroduktion under ungdomsåren, det viktiga är att man fullföljer en utbildning och att möjligheten finns att komma tillbaka och läsa in motsvarande nationellt program inom vuxenutbildningen senare.

2. En skola av hög kvalitet som förmår uppfylla kunskapsuppdraget är nyckeln till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förutom att alla elever måste ges goda kunskaper för att kunna ta sig vidare i livet behövs också en förstärkt koppling mellan skola och arbetsliv, till exempel via lärlingssatsningar och bättre arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesprogram.

Annika Eclund (KD)

1. Att göra välinformerade val från början samt öka stödet från SYV. Det är ofta svårt för föräldrar och elever att bedöma vad som är en bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat. Tillgängligheten till databaserna är dock underutvecklad och tjänsten är okänd. 
Om kommunerna ges en informationsplikt, en skyldighet att tillhandahålla och sprida information om skolsystemet, vilka möjligheter det finns att välja samt vilka olika skolor som på orten stärks möjligheten att göra informerade val.
Koppla skola och näringsliv närmare varandra för att öka praktiktillfällena. Det behöver skapas en mer systematisk genomgång, så att det inte vid varje praktiktillfälle letas plats för den enskilde eleven. Skola och näringsliv måste närma sig varandra. Det ligger på våra kommunala politiker och huvudmän att driva frågan.


Utöka lärlingsutbildningen så att det finns fler platser. 

Yrkesutbildningarna ges högre status genom att erkänna att de praktiska yrkena är viktiga för ett samhälles utveckling och fortlevnad. Vi har haft en ensidig syn på vilken kunskap som värderas högst, och det är den akademiska kunskapen som är något värd i vårt samhälle. Vi måste uppgradera de praktiska yrkena. Vi är på god väg med den nya gymnasiereformen och yrkeshögskolorna.

 Lärare får nya verktyg att hitta elever som behöver stöd genom tidigare betygssättning med den nya reformen. KD sneglar också på vårt grannland i detta avseende, vi kan se att Finland satsat på tidiga insatser för specialundervisning. Var tredje elev får särskilt stöd, varav åtta procent hela skoldagen. I Finland får även högpresterande elever särskilt stöd. Att snabbt kunna sätta in lärare med kvalificerad kunskap inom stödundervisning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i Finland. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde individen som får behövlig hjälp i det ämne där särskilt stöd behövs. Det är också en avlastning för lärarkollegiet. Det blir lättare för läraren att genomföra undervisning i klassen. 


2. Att utbilda mot den arbetsmarknad som finns och öka platserna till de utbildningar som leder till jobb. Det viktigaste är att alla slutför sin skola vilket innebär tidiga insatser i grundskolan om det visar sig att man inte hänger med. Yrkesutbildningar måste få högre status.

Ulrika Carlsson (C)

1. Det mest grundläggande är att man har med sig gedigna kunskaper från grundskolan. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Studie- och yrkesvägledningen måste blir bättre, starta tidigare och vara en större del i elevernas skolvardag, liksom prao och praktik med mera. Alla utbildningsvägar måste också lyftas fram. Lärlingsutbildningen till exempel behöver utvecklas för att fungera liknande det i Tyskland eller Österrike. Dessutom kan folkhögskolan vara en bra utbildningsform för att fullfölja gymnasieskolan.

2. Att alla elever får möjlighet till kontakt med arbetslivet i grundskolan. Prao, praktisk, studiebesök, studie och yrkesvägledning mm. 
Dessutom att man uppfyller skollagens krav att alla ungdomar har rätt till kunskap och att skolan ska göra så att man når så långt som möjligt mot hela sin potential. 
Då kommer ungdomar att rustas för arbetslivet på ett betydligt bättre sätt än idag. Att arbeta mer med både kunskap och kreativitet. 


Ibrahim Baylan (S)

1. Obligatorisk gymnasieskola som lägger ansvaret på skolan. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.
Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmarekoppling till relevant bransch.

2. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

• För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.

• För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.

• För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Ulf Dernevik (MP)

1. Lärarna ska få bättre möjligheter att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd, vilken typ av studiehjälp som behövs och i vilken omfattning det ska användas. Stödet ska sättas in så snart behovet identifieras. För att en gymnasist ska ha bra möjligheter att slutföra sina studier ska hon eller han ha fått med sig goda kunskaper från grundskolan. Därför måste vi sätta in extra stöd i de tidiga skolåren. Vidare måste vi se till att skolorna har god tillgång till studie- och yrkesvägledare i såväl grund- som gymnasieskola. Undersökningar visar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i grundskolan förebygger avhopp från gymnasieskolan. Under själva gymnasietiden ska tillgången till studie- och yrkesvägledning vara väl utbyggd.

2. Miljöpartiet vill minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Tidig kontakt med arbetslivet redan i grundskolan ger unga bättre förutsättningar för förankring på arbetsmarknaden. Sociala kontakter är betydelsefulla för att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för unga med sämre studieresultat. Vi vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv. Detta görs bland annat genom förbättrad studie- och yrkesvägledning samt utvecklad prao och genom att garantera att alla unga erbjuds sommarjobb. Vi vill också underlätta övergången från högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Vi vill också förbättra möjligheten för unga att starta egna företag till exempel genom kooperativ och egenanställningar.

Rosanna Dinamarca (V)

1. Det är hög tid att se gymnasieskolan som en del av den grundläggande utbildningen som varje elev ska ha rätt till. Det ställer högre krav på skolan och lärarna att se till att varje elev har rätt till stöd och stimulans för att klara kunskapsmålen utifrån de behov som eleven har. Framförallt handlar det dock om att göra insatser tidigt i grundskolan. Vi vill bl a satsa på 6 000 fler lärare. 

2. Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

Skolvärlden har trots upprepade påminnelser inte fått svar från Sverigedemokraterna.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: ”Skärmarna förstör våra barns liv”

Debatt

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Kommentera
Annons
Annons
Sparandet på skolan

De demonstrerar mot nedskärningar i skolan

Protester

Efter åratal av åtstramningar av skolans resurser samlas lärare, elever och föräldrar utanför kommunfullmäktige i Sigtuna för att demonstrera.
– Vi blir tröttare och tröttare och jag tycker att det är nog nu, säger Sofia Olofsgård, en av lärarna på plats.

Annons

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Annons
Annons

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Annons

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Elevhälsa

Var femte skolkurator hinner inte med sina arbetsuppgifter

Elevhälsa

Situationen för landets skolkuratorer är desperat. Sju av tio har så hög arbetsbelastning att de inte hinner eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter.
– Jag blir extra bekymrad över att höra att det förebyggande arbetet blir lidande, säger Sara Svanlund.  

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Elevhälsa

Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Elevhälsa

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Elevhälsa 

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet att ta del av material om psykisk hälsa för unga.

Höjda resultat med elevhälsoteam på skolan

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat.

Debatt

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Debatt

”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Kommentera

Debatt: Så kan arbetsmiljöarbetet bli mer långsiktigt

Debatt

”Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan”, skriver läraren Andreas Johansson.

Kommentera

Utredaren: ”Missförstånd kring nya ämnet Framtidsval”

Replik

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Kommentera

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera
Introduktionsåret

Ny i yrket: Så lyckades Sara få en bra start

Introduktionsåret

Sara Olsson har fått allting hon behöver för att den första tiden som lärare ska gå så smärtfritt som möjligt. Men så visste hon också redan från början vilka krav hon kunde ställa.

Nyexade ”Daniel” fick ingen introduktion alls

Introduktionsåret

Nyexaminerade ”Daniel” räknade med att arbetsgivaren skulle se till att han fick en mentor och extra stöd under introduktionsåret. Men han tvingas hitta alla lösningar på egen hand.

Personalchefen: ”Det ska inte vara upp till den arbetssökande”

Introduktionsåret

Trots att Skolverket anger att nyexaminerade lärare har rätt till stöd av en erfaren mentor när de börjar jobba är det i praktiken långt ifrån självklart. I Linköping finns ingen plan för kvalitet eller jämlikhet mellan skolorna när det gäller den saken.

Studenternas krav: Introduktionsåret måste regleras

Introduktionsåret

Bra handledning är ett måste för nya lärare. Att introduktionsåret skiljer sig så mycket åt mellan olika huvudmän och skolor kräver kraftigare statlig reglering. Det menar Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Thomas: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Thomas Liebig är Lärarnas Riksförbunds lokalombud på Ängås skola och biträdande kommunombud i Orust. Det som driver honom fackligt är att kunna påverka skolans utveckling positivt utan att vara arbetsgivaren.

Var fjärde skolaktör som fick bidrag hade skulder hos Kronofogden

Statsbidrag

Mer än var fjärde privat skolaktör som förra året fick bidrag av Skolverket har under de senaste åren haft skulder registrerade hos Kronofogden.

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons