partier

Partierna om gymnasieavhopp

Skolvärlden har ställt två frågor till partiernas representanter i utbildningsutskottet om hur de vill minska avhoppen från gymnasieskolan, samt hur skolan kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Här får du en längre version av deras svar än i tidningen.  Fråga 1. Var tredje elev hoppar av gymnasiet, de flesta under det tredje året. Vilka är era främsta förslag för att få fler elever att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning?Fråga 2. Vilket är ert viktigaste förslag till hur skolan kan bidra till att minska arbetslösheten?

Tomas Tobé (M)

1. För att hjälpa de som inte når kunskapsmålen menar Nya moderaterna att obligatorisk sommarskola redan i grundskolan kan vara en del av lösningen. Vi tror även att bra studie- och yrkesvägledning kan uppmuntra och motivera elever att fortsätta en hel gymnasieutbildning. En långsiktig och hållbar lösning kräver dock att vi satsar mer på tidigare uppföljning redan från grundskolans första årskurser, en ny modell för särskilt stöd och fler speciallärare. Om elever får en bra grund att stå på har de bättre förutsättningar att lyckas med gymnasiet.

2. För att minska ungdomsarbetslösheten vill Nya moderaterna se en tydligare koppling mellan skola och arbetsmarknad. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. På lokal nivå vill vi att alla elever ska erbjudas praktik på gymnasiets alla program, både de yrkesförberedande och de högskoleförberedande. På nationell nivå vill vi fortsätta att satsa på lärlingsutbildningar.

Tina Acketoft (FP):

1. En förskola med hög kvalitet och tidiga insatser i grundskolan så att eleverna har goda kunskaper med sig när de börjar i gymnasieskolan är grunden för allt lärande. Ett av syftena med Gy11 var just att minska avhoppen genom att erbjuda gymnasiemöjligheter för alla elever, även för de som vill lägga större tyngd vid yrkesförberedande moment i utbildningen. För en del elever kan det vara ett alternativ att gå yrkesintroduktion under ungdomsåren, det viktiga är att man fullföljer en utbildning och att möjligheten finns att komma tillbaka och läsa in motsvarande nationellt program inom vuxenutbildningen senare.

2. En skola av hög kvalitet som förmår uppfylla kunskapsuppdraget är nyckeln till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förutom att alla elever måste ges goda kunskaper för att kunna ta sig vidare i livet behövs också en förstärkt koppling mellan skola och arbetsliv, till exempel via lärlingssatsningar och bättre arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesprogram.

Annika Eclund (KD)

1. Att göra välinformerade val från början samt öka stödet från SYV. Det är ofta svårt för föräldrar och elever att bedöma vad som är en bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat. Tillgängligheten till databaserna är dock underutvecklad och tjänsten är okänd. 
Om kommunerna ges en informationsplikt, en skyldighet att tillhandahålla och sprida information om skolsystemet, vilka möjligheter det finns att välja samt vilka olika skolor som på orten stärks möjligheten att göra informerade val.
Koppla skola och näringsliv närmare varandra för att öka praktiktillfällena. Det behöver skapas en mer systematisk genomgång, så att det inte vid varje praktiktillfälle letas plats för den enskilde eleven. Skola och näringsliv måste närma sig varandra. Det ligger på våra kommunala politiker och huvudmän att driva frågan.


Utöka lärlingsutbildningen så att det finns fler platser. 

Yrkesutbildningarna ges högre status genom att erkänna att de praktiska yrkena är viktiga för ett samhälles utveckling och fortlevnad. Vi har haft en ensidig syn på vilken kunskap som värderas högst, och det är den akademiska kunskapen som är något värd i vårt samhälle. Vi måste uppgradera de praktiska yrkena. Vi är på god väg med den nya gymnasiereformen och yrkeshögskolorna.

 Lärare får nya verktyg att hitta elever som behöver stöd genom tidigare betygssättning med den nya reformen. KD sneglar också på vårt grannland i detta avseende, vi kan se att Finland satsat på tidiga insatser för specialundervisning. Var tredje elev får särskilt stöd, varav åtta procent hela skoldagen. I Finland får även högpresterande elever särskilt stöd. Att snabbt kunna sätta in lärare med kvalificerad kunskap inom stödundervisning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i Finland. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde individen som får behövlig hjälp i det ämne där särskilt stöd behövs. Det är också en avlastning för lärarkollegiet. Det blir lättare för läraren att genomföra undervisning i klassen. 


2. Att utbilda mot den arbetsmarknad som finns och öka platserna till de utbildningar som leder till jobb. Det viktigaste är att alla slutför sin skola vilket innebär tidiga insatser i grundskolan om det visar sig att man inte hänger med. Yrkesutbildningar måste få högre status.

Ulrika Carlsson (C)

1. Det mest grundläggande är att man har med sig gedigna kunskaper från grundskolan. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Studie- och yrkesvägledningen måste blir bättre, starta tidigare och vara en större del i elevernas skolvardag, liksom prao och praktik med mera. Alla utbildningsvägar måste också lyftas fram. Lärlingsutbildningen till exempel behöver utvecklas för att fungera liknande det i Tyskland eller Österrike. Dessutom kan folkhögskolan vara en bra utbildningsform för att fullfölja gymnasieskolan.

2. Att alla elever får möjlighet till kontakt med arbetslivet i grundskolan. Prao, praktisk, studiebesök, studie och yrkesvägledning mm. 
Dessutom att man uppfyller skollagens krav att alla ungdomar har rätt till kunskap och att skolan ska göra så att man når så långt som möjligt mot hela sin potential. 
Då kommer ungdomar att rustas för arbetslivet på ett betydligt bättre sätt än idag. Att arbeta mer med både kunskap och kreativitet. 


Ibrahim Baylan (S)

1. Obligatorisk gymnasieskola som lägger ansvaret på skolan. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.
Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmarekoppling till relevant bransch.

2. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

• För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.

• För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.

• För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Ulf Dernevik (MP)

1. Lärarna ska få bättre möjligheter att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd, vilken typ av studiehjälp som behövs och i vilken omfattning det ska användas. Stödet ska sättas in så snart behovet identifieras. För att en gymnasist ska ha bra möjligheter att slutföra sina studier ska hon eller han ha fått med sig goda kunskaper från grundskolan. Därför måste vi sätta in extra stöd i de tidiga skolåren. Vidare måste vi se till att skolorna har god tillgång till studie- och yrkesvägledare i såväl grund- som gymnasieskola. Undersökningar visar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i grundskolan förebygger avhopp från gymnasieskolan. Under själva gymnasietiden ska tillgången till studie- och yrkesvägledning vara väl utbyggd.

2. Miljöpartiet vill minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Tidig kontakt med arbetslivet redan i grundskolan ger unga bättre förutsättningar för förankring på arbetsmarknaden. Sociala kontakter är betydelsefulla för att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för unga med sämre studieresultat. Vi vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv. Detta görs bland annat genom förbättrad studie- och yrkesvägledning samt utvecklad prao och genom att garantera att alla unga erbjuds sommarjobb. Vi vill också underlätta övergången från högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Vi vill också förbättra möjligheten för unga att starta egna företag till exempel genom kooperativ och egenanställningar.

Rosanna Dinamarca (V)

1. Det är hög tid att se gymnasieskolan som en del av den grundläggande utbildningen som varje elev ska ha rätt till. Det ställer högre krav på skolan och lärarna att se till att varje elev har rätt till stöd och stimulans för att klara kunskapsmålen utifrån de behov som eleven har. Framförallt handlar det dock om att göra insatser tidigt i grundskolan. Vi vill bl a satsa på 6 000 fler lärare. 

2. Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

Skolvärlden har trots upprepade påminnelser inte fått svar från Sverigedemokraterna.

 

Kommentera