Annons

Partierna om gymnasieavhopp

Publicerad 23 augusti 2013

Skolvärlden har ställt två frågor till partiernas representanter i utbildningsutskottet om hur de vill minska avhoppen från gymnasieskolan, samt hur skolan kan bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Här får du en längre version av deras svar än i tidningen. 

Fråga 1. Var tredje elev hoppar av gymnasiet, de flesta under det tredje året. Vilka är era främsta förslag för att få fler elever att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning?

Fråga 2. Vilket är ert viktigaste förslag till hur skolan kan bidra till att minska arbetslösheten?

Relaterat

Tomas Tobé (M)

1. För att hjälpa de som inte når kunskapsmålen menar Nya moderaterna att obligatorisk sommarskola redan i grundskolan kan vara en del av lösningen. Vi tror även att bra studie- och yrkesvägledning kan uppmuntra och motivera elever att fortsätta en hel gymnasieutbildning. En långsiktig och hållbar lösning kräver dock att vi satsar mer på tidigare uppföljning redan från grundskolans första årskurser, en ny modell för särskilt stöd och fler speciallärare. Om elever får en bra grund att stå på har de bättre förutsättningar att lyckas med gymnasiet.

2. För att minska ungdomsarbetslösheten vill Nya moderaterna se en tydligare koppling mellan skola och arbetsmarknad. För att lyckas med detta krävs flera åtgärder. På lokal nivå vill vi att alla elever ska erbjudas praktik på gymnasiets alla program, både de yrkesförberedande och de högskoleförberedande. På nationell nivå vill vi fortsätta att satsa på lärlingsutbildningar.

Tina Acketoft (FP):

1. En förskola med hög kvalitet och tidiga insatser i grundskolan så att eleverna har goda kunskaper med sig när de börjar i gymnasieskolan är grunden för allt lärande. Ett av syftena med Gy11 var just att minska avhoppen genom att erbjuda gymnasiemöjligheter för alla elever, även för de som vill lägga större tyngd vid yrkesförberedande moment i utbildningen. För en del elever kan det vara ett alternativ att gå yrkesintroduktion under ungdomsåren, det viktiga är att man fullföljer en utbildning och att möjligheten finns att komma tillbaka och läsa in motsvarande nationellt program inom vuxenutbildningen senare.

2. En skola av hög kvalitet som förmår uppfylla kunskapsuppdraget är nyckeln till att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Förutom att alla elever måste ges goda kunskaper för att kunna ta sig vidare i livet behövs också en förstärkt koppling mellan skola och arbetsliv, till exempel via lärlingssatsningar och bättre arbetsplatsförlagt lärande på alla yrkesprogram.

Annika Eclund (KD)

1. Att göra välinformerade val från början samt öka stödet från SYV. Det är ofta svårt för föräldrar och elever att bedöma vad som är en bra skola. Skolverket har databaser där skolor kan jämföras med avseende på vissa nyckeltal och resultat. Tillgängligheten till databaserna är dock underutvecklad och tjänsten är okänd. 
Om kommunerna ges en informationsplikt, en skyldighet att tillhandahålla och sprida information om skolsystemet, vilka möjligheter det finns att välja samt vilka olika skolor som på orten stärks möjligheten att göra informerade val.
Koppla skola och näringsliv närmare varandra för att öka praktiktillfällena. Det behöver skapas en mer systematisk genomgång, så att det inte vid varje praktiktillfälle letas plats för den enskilde eleven. Skola och näringsliv måste närma sig varandra. Det ligger på våra kommunala politiker och huvudmän att driva frågan.


Utöka lärlingsutbildningen så att det finns fler platser. 

Yrkesutbildningarna ges högre status genom att erkänna att de praktiska yrkena är viktiga för ett samhälles utveckling och fortlevnad. Vi har haft en ensidig syn på vilken kunskap som värderas högst, och det är den akademiska kunskapen som är något värd i vårt samhälle. Vi måste uppgradera de praktiska yrkena. Vi är på god väg med den nya gymnasiereformen och yrkeshögskolorna.

 Lärare får nya verktyg att hitta elever som behöver stöd genom tidigare betygssättning med den nya reformen. KD sneglar också på vårt grannland i detta avseende, vi kan se att Finland satsat på tidiga insatser för specialundervisning. Var tredje elev får särskilt stöd, varav åtta procent hela skoldagen. I Finland får även högpresterande elever särskilt stöd. Att snabbt kunna sätta in lärare med kvalificerad kunskap inom stödundervisning har visat sig vara oerhört framgångsrikt i Finland. Det är naturligtvis viktigt för den enskilde individen som får behövlig hjälp i det ämne där särskilt stöd behövs. Det är också en avlastning för lärarkollegiet. Det blir lättare för läraren att genomföra undervisning i klassen. 


2. Att utbilda mot den arbetsmarknad som finns och öka platserna till de utbildningar som leder till jobb. Det viktigaste är att alla slutför sin skola vilket innebär tidiga insatser i grundskolan om det visar sig att man inte hänger med. Yrkesutbildningar måste få högre status.

Ulrika Carlsson (C)

1. Det mest grundläggande är att man har med sig gedigna kunskaper från grundskolan. Då är förutsättningarna betydligt bättre. Studie- och yrkesvägledningen måste blir bättre, starta tidigare och vara en större del i elevernas skolvardag, liksom prao och praktik med mera. Alla utbildningsvägar måste också lyftas fram. Lärlingsutbildningen till exempel behöver utvecklas för att fungera liknande det i Tyskland eller Österrike. Dessutom kan folkhögskolan vara en bra utbildningsform för att fullfölja gymnasieskolan.

2. Att alla elever får möjlighet till kontakt med arbetslivet i grundskolan. Prao, praktisk, studiebesök, studie och yrkesvägledning mm. 
Dessutom att man uppfyller skollagens krav att alla ungdomar har rätt till kunskap och att skolan ska göra så att man når så långt som möjligt mot hela sin potential. 
Då kommer ungdomar att rustas för arbetslivet på ett betydligt bättre sätt än idag. Att arbeta mer med både kunskap och kreativitet. 


Ibrahim Baylan (S)

1. Obligatorisk gymnasieskola som lägger ansvaret på skolan. Gymnasieskolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas. Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.
Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmarekoppling till relevant bransch.

2. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

• För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.

• För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.

• För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Ulf Dernevik (MP)

1. Lärarna ska få bättre möjligheter att identifiera elever som är i behov av särskilt stöd, vilken typ av studiehjälp som behövs och i vilken omfattning det ska användas. Stödet ska sättas in så snart behovet identifieras. För att en gymnasist ska ha bra möjligheter att slutföra sina studier ska hon eller han ha fått med sig goda kunskaper från grundskolan. Därför måste vi sätta in extra stöd i de tidiga skolåren. Vidare måste vi se till att skolorna har god tillgång till studie- och yrkesvägledare i såväl grund- som gymnasieskola. Undersökningar visar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning i grundskolan förebygger avhopp från gymnasieskolan. Under själva gymnasietiden ska tillgången till studie- och yrkesvägledning vara väl utbyggd.

2. Miljöpartiet vill minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. Tidig kontakt med arbetslivet redan i grundskolan ger unga bättre förutsättningar för förankring på arbetsmarknaden. Sociala kontakter är betydelsefulla för att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för unga med sämre studieresultat. Vi vill öka kontaktytorna mellan skola och arbetsliv. Detta görs bland annat genom förbättrad studie- och yrkesvägledning samt utvecklad prao och genom att garantera att alla unga erbjuds sommarjobb. Vi vill också underlätta övergången från högskola till arbetsliv genom praktik för studenter under utbildning och akademikerpraktik. Vi vill också förbättra möjligheten för unga att starta egna företag till exempel genom kooperativ och egenanställningar.

Rosanna Dinamarca (V)

1. Det är hög tid att se gymnasieskolan som en del av den grundläggande utbildningen som varje elev ska ha rätt till. Det ställer högre krav på skolan och lärarna att se till att varje elev har rätt till stöd och stimulans för att klara kunskapsmålen utifrån de behov som eleven har. Framförallt handlar det dock om att göra insatser tidigt i grundskolan. Vi vill bl a satsa på 6 000 fler lärare. 

2. Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvikariat i omsorgen.

Skolvärlden har trots upprepade påminnelser inte fått svar från Sverigedemokraterna.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

Annons
Annons

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Annons

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons