pitea_marsch

Sara Eriksson, initiativtagare bakom Skolmarschen. Foto: Privat

Skolmarschen

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolpersonal och föräldrar har fått nog av besparingar på skolan i Piteå. 
På söndag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna. 
– Man kan inte fortsätta skära ner så mycket på skolan, säger Sara Eriksson, initiativtagare bakom Skolmarschen.

Mer om Skolmarschen:

Skolmarschen samlar lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare, föräldrar och fritidspedagoger i en gemensam demonstration mot nedskärningar i skolan.

Marschen går av stapeln lördagen den 12 och söndagen den 13 oktober 2019 i 12 orter runt om i Sverige: Falun, Lund, Växjö, Stockholm, Karlshamn, Göteborg, Norrköping, Piteå, Trelleborg, Uppsala, Malmö och Strömstad.

I helgen väntas hundratals lärare, studie- och yrkesvägledare, skolledare, föräldrar och fritidspedagoger att protestera runt om i landet mot att kommunerna hårdsparar på skolan.

I Piteå har Sara Eriksson, som arbetar som socionom, varit initiativtagare till Skolmarschen. Hon bedriver frågan utifrån ett skolföräldrarperspektiv.

 – Jag har tidigare arbetat som skolkurator och barnskötare – jag har en god insyn i hur tufft det är inom skolans värld i dag. Man kan inte fortsätta skära ner så mycket på skolan – nu får det vara nog!
 
Hur är statusen i Piteå när det kommer till nedskärningar?

 – Piteå kommun tog ett beslut i januari att man ska spara in 23 miljoner. Det här är en liten kommun, med cirka 42 000 invånare, så det är väldigt kännbart. Man har bland annat gjort om i elevhälsan i skolorna. Man har tagit bort och minskat antal tjänster som vi har haft och som har visat bra resultat. Vilket är förödande.
 
Som skolförälder, hur märker du av nedskärningarna?

 – Jag märker av det tydligt i min flickas skola. Där har man gått ifrån upplägget med två pedagoger på en klass med 24 elever, till en. Även fritidspedagogernas tid i klassen har minskat. Det här påverkar klassen oerhört mycket. I min dotters klass finns det barn med diagnoser, varav mitt barn är ett av dessa, som behöver det här stödet, säger hon och fortsätter:

– Det märks att planeringen som i dag är utifrån resurser, kräver mer av pedagogerna och av ledningen, vilket är en rädsla att på sikt bränna ut pedagoger som vill göra det bra för eleverna. 
 
Sara Eriksson tycker att det är svårt att lyfta nedskärningsfrågan i Piteå och hon upplever att många är oförstående kring problematiken inom området.
 
– Kommunens ekonom svarar till exempel inte på mina frågor och de lokala lärarfacken vill inte vara med och sticka ut hakan. Vilket är synd eftersom lärare påverkas enormt mycket av den nya budgeten. Jag hade velat se mer uppslutning. Vi får mycket positiv respons på sociala medier, men jag har tyvärr inte fått med mig alla de aktörer som jag hade velat. Men förhoppningsvis ansluter fler.
 
Vad kan en skolmarsch åstadkomma tror du?
 
– Min förhoppning är att det ska väcka en debatt och att vi kan fortsätta hålla debatten levande framöver.  I Piteå vet vi också att vi står inför ett uteblivet bidrag från Migrationsverket som föranleder att det kan bli ytterligare sparkrav då kommunen förmodligen inte kommer att få in dessa pengar. Det kommer att slå hårt på skolorna.

Tror du beslutsfattare tar till sig av marschbudskapet?

 – På nationell nivå är jag tveksam, men jag hoppas. Lokalt tror jag ändå att man funderar betydligt mer på det budskapet som förs fram. Nu är det många aktörer som har slutit upp tillsammans – både föräldrar, lärare och fritidshemspersonal – och går nu under samma paroll. Jag tror att det är jätteviktigt och det ger mer styrka att lyfta frågan.
 
Hur stor blir uppslutningen tror du?

 – Kommer det 30–40 stycken är jag nöjd, vi är ändå en liten kommun. Vi samkör också med ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) och de stöttar oss mycket i frågan. Det är vi oerhört tacksamma för.

Kommentera