Polisen ska hjälpa lärare hantera nakenbilder

”Att ta, ha eller dela nakenbilder på barn är något som ökar eftersom många sociala medier och spel gör det enkelt”, skriver polisen på sin hemsida.

För att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet har myndigheten nu tagit fram ett utbildningsmaterial som ska hjälpa lärare att lyfta frågan i sin undervisning.

– Min uppfattning är att många lärare undviker ämnet för att de inte vet hur de ska gå tillväga. Det här materialet kan ge stöd till lärare som känner sig osäkra. Framför allt eftersom det inte pekar ut en enskild individ, utan fokuserar på de generella konsekvenserna och det lagutrymme som eleverna behöver känna till, säger Annika Sjödahl till Skolvärlden.

Hon är själv lärare i svenska och engelska på högstadiet, samt tidigare ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Hon ser satsningen som ett sätt att bredda undervisningen och ge utrymme för identitetsfrågor. Förhoppningsvis leder det till en sexualundervisning som täcker in en större bredd och även inkluderar nätet som i dag ofta glöms bort.

– Revideringen av läroplanen innebär att sexualundervisningen ska få nytt fokus och bekräftar att det här är ett material som behövs. Eleverna ska lära sig mer om ömsesidighet och respekt, men också om hur de agerar säkert på nätet. De behöver veta vad de har för rättigheter och vem de kan vända sig till om de blir utsatta.

Utbildningsmaterialet är till för skolledare, elevhälsa, lärare och övrig skolpersonal som arbetar med värdegrund, värderingar och normer, sexualfrågor samt lag och brott. Framför allt de som arbetar med elever i årskurs 4-9 och gymnasiet.

Enligt polisen ska materialet ge eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder.

Satsningen ska ge eleverna insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder, vilket Annika Sjödahl ser som välbehövligt.

– Flera undersökningar från bland annat MUCF visar att unga spenderar stor av sin vakna tid på sociala medier, samtidigt som många har svårt att förstå riskerna på nätet. De vuxna har inte alltid insikt i vad som sker på nätet och det kan vara svårt att arbeta förebyggande och främjande kring det som sker. Allt är inte av dålig karaktär så det handlar inte om att skuldbelägga utan att lyfta fram frågor till diskussion för att förstå konsekvenserna men även lagutrymmet.

Att polisen har skapat ett material för skolan är ett steg i rätt riktning, men för att öka vuxna förståelse krävs ytterligare samverkan, säger hon.

– Skola, socialtjänst och polis måste samarbeta för att kunna möta eleverna och agera där det finns behov. Det förebyggande och främjande arbetet måste ske på större områden för att det ska ge effekt. Vi vill ju att eleverna känner sig trygga i vem de är och vet när de ska ta stöd för att minska risken att de blir utsatt att göra något som de inte vill.

Skolvärlden har tidigare rapporterat om regeringens beslut om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap och relationer. Den nya undervisningen börjar gälla höstterminen 2021. Hur lektionerna i olika årskurser ska gå till kommer att utformas längre fram. Oavsett välkomnas förändringen av Annika Sjödahl som ser det som en möjlighet att fokusera på skolans demokratiuppdrag genom undervisningen.

Hon ser redan nu till att väva in ämnet i sin språkundervisning.

– För mig är det viktigt att gå i dialog med eleverna och lyssna in vad de vill prata och reflektera om. I mina klasser diskuterar vi just nu normer kring kroppar och hur detta skapas av bland annat sociala medier. När jag planerar för ett område kring till exempel identitet och relationer är ett vanligt förlopp att eleverna får läsa artiklar och diskutera dessa i grupper. Det ger en ingång där eleverna sedan blir nyfikna på de böcker vi ska läsa och slutligen har massor av resonemang och orsaker att bredda sina reflekterande texter med.

Att ämnet blev just det som det blev denna gång är för att eleverna har uttryckt tankar att vilja förstå mer om hur de kan påverka sitt eget mående, förklarar hon.

– Som lärare tror jag också att det är väldigt viktigt att vara konkret och inte dra sig för att lyfta frågor som eleverna vill problematisera. Det ger mig som lärare möjligheter att fokusera på de språkliga förmågorna inom mitt ämne men där det centrala är innehållet. Det förenar hela läroplansuppdraget; demokratiuppdraget genom undervisningen, där svåra frågor blir något vi vågar prata om.

Polisens utbildningsmaterial består av en film med tillhörande pedagogiskt material, en film med brottsutredare på polisen och en informationsfolder till vårdnadshavare samt frågor och svar. Tanken är att materialet ska öka medvetenheten om var gränsen går för vad som är brottsligt vad gäller att ta, ha och dela nakenbilder på nätet och vad lagen säger om de olika brott man kan utsättas för, men även själv begå.

”Vår förhoppning är att detta material ska bidra till att minska den skuld och skam som många av de utsatta känner och att fler ska be om hjälp och anmäla brott”, skriver polisen.

Annika Sjödahl bedömer chanserna att uppnå målet som goda.

– Det är absolut en ingång som fungerar som den är. Sedan skulle jag gärna bredda det ännu mer och utifrån ämnets karaktär lägga till mer text, bild eller film för att ha mer att diskutera kring. Vi vill ju att eleverna inte sätter problemet i fokus som sådant utan de konsekvenser det leder till och hur de kan hantera det.

Hon fortsätter:

– Ett exempel på något som skulle kunna vara aktuellt är den utmaning som sker på TikTok där utmaningen är att fota och dela en tafsning. I filmen från polisen finns förslag på frågor som lyfter vad som är brottsligt i en sådan handling. Det kan se ut som något oskyldigt men man vet inte vilka konsekvenser det kan få.

Hon berättar att en kollega redan har börjat använda materialet i undervisningen, och utesluter inte att själv göra det framöver som en påbyggnad på det område de just nu arbetar med.

– Genom att fokusera mer på innehållsfrågan i undervisningen och de normer och värden skolan ska förmedla ser hon att eleverna gynnas i sin utveckling av både kunskapsinnehållet och förmågorna. Men den allra största vinsten är att eleverna vågar uttrycka sig då deras röster är viktiga och att vi vuxna lyssnar på dem. Om jag vågar lyfta svåra ämnen har eleverna väldigt många kloka tankar de delger varandra. Det blir också lättare att påverka vad man själv vill när man är trygg i vad som gäller. Vi måste våga prata med eleverna om det som sker i deras vardag.