Prisad fysikundervisning för alla sinnen

Varför undersöka krafter och rörelse med kulbanor i klassrummet, när man kan spänna fast sig själv i en karusell och uppleva det med hela kroppen istället? Jenny Jansson är fysik- och förstelärare på Kyrkskolan i Ludvika, och hennes mål att väcka lusten för naturvetenskap hos varje elev leder henne utanför klassrummet och bortanför mycket av det som präglar traditionell undervisning.

– Vi har ett enormt utrymme inom skolan att forma verksamheten. När fokus är på att nå varje elev och fånga deras intresse så måste jag använda hela det utrymmet. Jag vill att eleverna ska få uppleva det jag undervisar om med alla sinnen, säger Jenny Jansson.

Tivolifysik är ett koncept som går ut på att använda nöjesfält som laboratorium där man kan uppleva fysikens lagar i hela kroppen. Varje år ges möjlighet för ett fåtal klasser att testa det på Gröna lund eller Liseberg. Jenny Jansson planerar nu ett lokalt projekt i samarbete med ett kringresande tivoli, där samtliga klass 8-elever i kommunen ska få delta.

– Som lärare ska vi inte vara rädda för att testa nya sätt att skapa en undervisning som är intressant. Vi kan nog bli bättre på att uppmuntra varandra att utforska det här utrymmet och lyfta in omvärlden i klassrummet.

Ett annat exempel är de lufttrycksdrivna raketramper hon konstruerat för att skjuta upp raketer av papper. Elevernas uppdrag är att utifrån fysiken konstruera raketer med så goda flygegenskaper som möjligt. Enligt arbetsmodellen idé – skiss – test – felsök – bygga ny försöker de få raketerna att flyga så långt som möjligt. Rekordet ligger för närvarande på 95 meter.

Inspirationen fick hon när hon själv deltog i Europeiska rymdorganisationen ESA:s kurs för lärare där hon fick bygga en fullt fungerande rymdraket, och sedan skjuta upp den i rymden.

– Om eleverna ska förstå varför de ska lära sig naturvetenskap måste vi visa vilka fantastiska möjligheter som finns. Jag ser mig som en förebild där, och när jag själv deltar i utbildningar tar jag alltid med något till klassen så de får se vad som händer.

I år ska hon åka till Svalbard för att lära sig mer om klimatforskning i polara landskap. Därifrån ska hon livesända till klassrummet.

– När mina elever är klara här ska de självklart ha läst allt som ingår. Men mitt huvudmål är att de ska känna att naturvetenskap är lustfyllt och roligt, och att de inte ryggar tillbaka för det i framtiden. För det är ju världens bästa ämne om man får hjälp att se varför, säger hon.

Kontakten med ESA har gjort fler avtryck i Jenny Janssons undervisning. Förra våren tog läran om fotosyntes vägen via ett projekt i samarbete med den internationella rymdstationen ISS. Eleverna forskade om vad alger i rymden behöver för att överleva. I samband med det fick de också ställa frågor direkt över videolänk till astronauten Samantha Cristoforetti som befann sig i omloppsbana runt jorden ombord på ISS.

– Undervisningen måste ut i verkligheten och verkligheten måste in i klassrummet. Alger spås vara något astronauter kommer ha med sig på längre rymdfärder i framtiden eftersom de är en källa till näring som är odlingsbar under sådana förhållanden.

Är det aldrig någon elev som hellre vill sitta inne och bara jobba i boken?

– Nej, och har jag inte med mig hela gruppen så fungerar det inte. Steg ett är att vi är ett team som jobbar åt samma håll. Men jag har faktiskt aldrig fått sådan kritik. Eleverna vill ha det visualiserat och levande.