”Privata aktörer ska inte ha vinst som drivkraft”

Med en fru som är rektor i hemstaden Umeå blir det mycket skolprat, konstaterar Jabar Amin. Både privat och i rollen som riksdagsledamot med plats i utbildningsutskottet och som Miljöpartiets talesperson i skol- och utbildningsfrågor.

– Skolfrågorna är så fundamentala för ett samhälles utveckling. Mycket börjar med skolan och vi tillbringar en stor del av vårt liv i skolan. Mycket formas i samspel mellan skola, hem och vänner, säger Jabar Amin.

Vilka ser du som de mest angelägna skolfrågorna för dagen?

– Att ge varje elev chansen att utvecklas till det han eller hon vill. Både kunskapsmässigt och när det gäller frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och kritiskt tänkande.

Hur lyckas man med det i dag, tycker du?

– Jag älskar den svenska skolans betoning på värdegrund och kritiskt tänkande. Våra elever får möjlighet till problemlösning och jag tror att det är få länder i världen som har kommit så långt vad gäller synen på demokrati och jämställdhet. Det måste vi värna om.

– Å andra sidan har vi en hel del problem också. Många elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg, vi har många som hoppar av och vi har en lärarkår som är så tyngd av administrativa uppgifter att många slutar. Bara sedan den här regeringen tillträdde har 25 procent av lärarna lämnat yrket, visade en rapport häromdagen.

Skolverket kom nyligen med rapporten ”Lärarnas yrkesvardag”, om lärarnas arbetstid. Grundskolelärarna lägger lite mer än en tredjedel av arbetstiden på att undervisa. Vad vill ni skala bort för att minska administrationen?

– Vi tycker att väldigt mycket specialistkompetenser har tagits bort inom skolan, bland annat när det gäller elevhälsan. Läraren ska göra allt, från att planera bussresor till att undervisa. Vi vill återanställa specialistkompetenserna.

Hur känns det som utbildningspolitiker att läsa att det kan räcka med 0,1 på högskoleprovet för att komma in på lärarutbildningen?

– Det är inte bra. Men det spelar ingen roll om du bara höjer kraven för att komma in om det inte finns folk som söker. Vi måste höja attraktiviteten för att våra gymnasieelever ska vilja bli lärare. De måste se att det inte är en arbetsplats som tyngs av administrativa uppgifter och att de kan försörja sig på lönen. Att minska de administrativa bördorna, se till att lönerna blir högre och att införa karriärvägar som utvecklingslärare och lektorer kan, sammantaget, öka attraktiviteten. Då kan man också lägga in krav för att få de bästa att bli lärare.

Ni har i Miljöpartiet pratat om lämplighetsprov för lärare.

– Olika länder gör på olika sätt. I Sverige är det poängen som avgör, men i många andra länder har man dessutom antagningsprov, uppsatsskrivande och någon som under utbildningens gång följer en för att se om man kan bli en bra lärare. Vi vet inte exakt var vi kommer att hamna och har inte något färdigt förslag, men vi vill se över hur antagningssystemet ser ut. Som det är nu – att det går att komma in med 0,1 – är inte tillfredsställande alls.

Bland annat Lärarnas Riksförbund menar att det skulle borga för en bättre likvärdighet med en skola som är statlig. Flera andra riksdagspartier är inne på samma linje.

– Vi tycker att det kommunala självstyret är väldigt viktigt. Makten ska vara nära medborgarna. En statlig skola är i sig ingen garant för kvalitet om det inte finns bra finansiering och ett nationellt regelverk. Vi tycker att mångfalden och närheten till medborgarna är berikande. Det finns en demokratiaspekt i det som vi gröna alltid har betonat.

– Vad gäller den fråga som diskuteras mest just nu, friskolorna, var det vi som kom med förslaget runt 1991–1992. Men det var annat än vinst vi hade i tankarna. Det var alternativ pedagogik, mångfald, att ge engagerade lärare och föräldrar möjlighet att driva skolor.

Men i dag går 45 procent av fri-skoleeleverna i skolor som ägs av de tio största företagen i branschen. Gav ni friskolorna för fria tyglar?

– Sett i backspegeln blev det inte som vi hade tänkt oss. Det är därför som vi under lång tid har krävt att skolor inte ska drivas med vinstsyfte. Det innebär att de privata aktörerna inte ska ha vinst som drivkraft, utan passionen för utbildning. Vi vill lägga in en klausul för de aktörer som söker tillstånd att driva skolor där det klart och tydligt står att vinst inte är syftet.

Men ni vill inte ha ett totalt vinstförbud.

– Vinst ska inte vara syftet, men produkten kan bli vinst. Alla måste ha ett överskott, även jag som privatperson. Effekten kan bli att det finns ett överskott att fördela, men skolan ska inte drivas i vinstsyfte. Vi tror att det är en linje som kan förena partierna både till vänster och höger.

Hur vill ni hantera de aktiebolag som redan bedriver skolverksamhet?

– Det kommer att bli en övergångsperiod. Ska vi ändra skrivningen ska det omfatta alla, både befintliga aktörer och de som söker.

Så tycker Miljöpartiet

Förstatligande av skolan: Nej.

Vinstdrivande friskolor: Vill inte helt förbjuda vinst, men vill ha en klausul om att vinst inte ska vara syftet med verksamheten.

Lärarlegitimation: Ja, men vill bredda den till att även omfatta fritidspedagoger med flera.

Betyg från: Driver inga förändringar
gällande betygen de kommande åren för att ge lärarna arbetsro.

Miljöpartiets skolhistoria – ett axplock

1988: Anser att varje skola ska ha en styrelse av elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal. Skriver i sitt idéprogram vidare att ”eleverna ska vara med och dela ansvaret för arbetet i skolan. De ska till exempel undervisa, laga mat, städa och reparera med hjälp av sakkunniga rådgivare”.

1991: Betonar i valmanifestet en ökad valfrihet i vardagslivet. Medborgare ska få ett större inflytande, bland annat över val av barnomsorg och skola. Vill även se ett garanterat stöd till glesbygdsskolor.

1998: ”Mer pengar till skola, omsorg och vård. Mindre pengar till militär, EU-byråkrati och skrytbyggen”, är en punkt i valmanifestet.

2001: Stor betoning på jämställdhet i det nya partiprogrammet. Skolor ska bland annat ha skyldighet att ta fram elevjämställdhetsplaner

2002: Vill se mindre klasser, fler vuxna i skolan och ökad elevmakt. MP vill att Skolverket ska få resurser för att genomföra kontinuerliga kvalitetskontroller i både kommunala och fristående skolor.

2010: Vill öka lärartätheten och den schemalagda undervisningstiden. Anser att ”föräldrar och barn ska ha goda möjligheter att påverka undervisningen och kunna välja en pedagogik som passar barnet”.

Källa: Svensk Nationell Datatjänst, Göteborgs universitet