samuelsson

Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, är också tveksam till nyttan med införandet av ordningsomdömen i skolan.

Ordning

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men kritiken bland framför allt lärare är stor mot förslaget.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill se att elever i högstadiet och gymnasiet ska få skriftliga omdömen i ordning och uppförande. Nu uppmanar utbildningsutskottet regeringen att ta tag i frågan om ordningsomdömen.

Förslaget har mötts av både ris och ros. Utbildningsminister Anna Ekström (S) är en av de som totalsågar förslaget.

– Det här är en riktigt dålig idé och tyvärr går den ut över lärarna. De är hårt pressade i dag våra lärare, säger hon i SVT Aktuellt.

Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, är också tveksam till nyttan med införandet av ordningsomdömen i skolan.

– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge. För såvitt jag vet finns det ingen forskning som har tittat på det här, säger han till Skolvärlden.  

Hur ser du på att det är en majoritet i riksdagen som vill inför det här, trots den begränsade forskningen på effekten av ordningsomdömen?

– Man kan se det på olika sätt. Å ena sida kan vi förstå att politiker vill göra någonting och att de upplever att det är problem i mötet mellan elever och lärare i skolan, de vill hjälpa till för att göra skillnad. Men å andra sidan kunde man önska att de la lite mer tid på att faktiskt ta del av vad vi vet via forskning om vad som har betydelse för det sociala livet i skolan, säger Marcus Samuelsson och fortsätter:

– Vi vet till exempel i dag att om elever upplever skolan som en meningsfull, begriplig och hanterbar plats att vara på så kommer det stora flertalet av elever att gå dit, vilja vara där och bete sig på ett rimligt sätt. Om de dessutom får inflytande att vara med och till exempel påverka vad de arbetar med och vika regler de ska följa så påverkar det deras inre motivation.

Om det skulle införas ordningsomdömen i Sverige – kommer det att ge en positiv effekt?

– Nej, det tror jag inte. Vi måste också fråga oss vilken positiv effekt vi i så fall tänker på och utesluta att det finns andra, rimligare, sätt att åstadkomma den effekten, säger han.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är även hon fundersam till förslaget.

– Jag tror inte på ordningsomdömen. Det är väl lite med utgångspunkten i att jag inte riktigt har hört någon beskriva hur det här skulle gå till. Jag befarar att det blir en väldigt stor apparat för lärarna och att det inte kommer att ge den effekten som är ute efter. Särskilt inte i förhållande till det arbete som kommer att generera, säger hon.

Åsa Fahlén tror att införandet kommer att leda till många osäkerhetsfaktorer kring hur det ska utformas och hur det ska göras.

– Jag tror att det finns andra sätt att jobba med den här frågan som ger en bättre effekt när det gäller ordning och studiero.

Som till exempel vadå?

– Syftet med det här ordningsomdömet skulle vara att man kommunicerar med hemmet. Redan i dag finns det utvecklingssamtal, både på högstadiet och på gymnasiet. Så det går att överföra den här informationen ändå. Det viktiga är att man fångar upp de här signalerna tidigt, säger Åsa Fahlén och tillägger: 

– Jag känner att lärarna ofta har ganska begränsade möjligheter att göra det här rent tidsmässigt. På vissa skolor testar man att ha ”proffsmentorer” eller ”supermentorer” där det faktiskt inte är lärare som tar tag i den här biten, utan någon annan som har ansvar för ett visst antal elever. Då följer man upp hur elever beter sig i skolan. 

LR-ordföranden lyfter fram att det finns forskning som visar att när lärare har möjlighet att bedriva en välstrukturerad undervisning så ökar tryggheten och studieron.

– Man hinner se alla elever om man får tid till detta. Sedan är det även på tapeten just nu frågan kring vilka befogenheter man har som lärare. När det finns en osäkerhet kring vad som gäller då finns det en risk att man backar och kanske inte ingriper, när man egentligen borde ha gjort det. Man behöver titta mer på den frågan, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm