Lärarutbildningen

Professorn: Snabbspåret leder till obildade lärare

jesper-sjostrom-allvarlig

Jesper Sjöström är professor i didaktik vid Malmö universitet och legitimerad ämneslärare.

| Foto: Malmö universitet

Bildningsbegreppet ges för lite utrymme i alla svenska lärarutbildningar – och värst av alla är de så kallade ”snabbspåren” som införs för att mota lärarbristen. Det menar didaktikprofessorn Jesper Sjöström.
– Alla lärarutbildningar bör ha bildning som sin ledstjärna. Det hinns inte med under en kort utbildning, säger han.

Det är viktigare än någonsin att skolan ser elevernas bildning som en central uppgift i en moden tid präglad av faktaresistens, politisk polarisering och historiska globala utmaningar. Men det förutsätter till att börja med att vi har en bildad lärarkår, och det är något som går på tvärs med de korta kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU) för akademiker som sjösatts för att motverka den akuta lärarbristen. Det menar Jesper Sjöström, professor i didaktik vid Malmö universitet och legitimerad ämneslärare.

– Bildning är viktigt för demokrati och centralt för frågor kring miljö, hållbarhet, vår omställning av samhället och för att möta de globala utmaningar som finns. Det står också i läroplanen att bildning ska vara ett mål med skolan och det bör därför även gälla lärarutbildningen, säger han.

Studenter måste diskutera bildning

Enligt honom får studenterna på merparten av de fleråriga lärarutbildningarna ägna sig för lite åt att diskutera och vrida och vända på bildningsbegreppet och försöka förstå vad det är. Inom ramarna för en ettårig KPU ges än mindre tid åt att brottas med bildningsbegreppet.

– Det går inte att bli bildad utan att få tillfälle att utveckla sin bildning, säger han.

Problemet med de korta lärarutbildningarna är att man får för lite tid att utveckla de tankar och det kunnande man behöver som lärare, för det tar tid.

– Alla lärarutbildningar bör ha bildning som sin ledstjärna, och bildningsdiskussionen behöver bli mycket mer aktiv i alla lärarutbildningar. Det förekommer på sina håll, men jag tror att det kunde vart betydligt mer av det. Jag tror dessvärre att det finns lärarstudenter som kan gå igenom hela sin utbildning utan att någonsin få chansen att diskutera bildningsbegreppet, säger Jesper Sjöström.

Han menar också att grundtanken bakom KPU:erna, att någon som redan har en examen i ett ämne kan komplettera den examen med ett års pedagogiska studier och därefter erhålla en lärarexamen, tyder på bristande förståelse för vad ämneskunskap är för någonting.

– Det är skillnad på skolämne och universitetsämne. Man förutsätter att de som läser en KPU har sina ämnen med sig, men det är inte nödvändigtvis samma ämne. Självklart behöver lärare ordentlig ämnesfördjupning, men skolämnen fokuserar på sådant ämneskunnande som är relevant för alla medborgare och kopplar ämnet till andra ämnen och övergripande frågor, säger han.

Didaktik är vägen till bildning

För att åstadkomma en mer bildningsinriktad lärarutbildning argumenterar han för mer didaktik under utbildningen. Uppslagsverksdefinitionen av didaktik är ”vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll”, och Jesper Sjöström likställer den med medicinämnet för läkare eller juridiken för jurister – didaktiken är enligt honom lärarnas vetenskap och centrala kunskapsområde.

– Didaktikens uppgift att är ge lärare stöd i frågor som varför, vad och hur man kan undervisa kring ett visst innehåll för att bidra till elevernas lärande och bildning, säger han.

Han menar att det är viktigt för lärare att lära sig göra kloka didaktiska avvägningar. Och det kräver både tid och kunskaper på djupet och bredden.

– Att utbilda sig till lärare behöver få ta tid, säger Jesper Sjöström.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm