Ukraina

Professorns nycklar till källkritik om kriget i Ukraina

desinformation_nygren

”När ett krig pågår finns väldigt få på plats som kan ge objektiv information. De stridande parterna är mer eller mindre inriktade på att ljuga. Det första som dör i ett krig är sanningen”, säger Thomas Nygren som forskar i desinformation och källkritik.

| Foto: Shutterstock/Uppsala universitet
Det gyllene förstoringsglaset
  • Delas sedan 2017 ut till personer, initiativ eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. Bakom priset står Internetstiftelsen och Källkritikbyrån.
  • Förutom Thomas Nygren tilldelas även SVT:s Lilla Aktuellt, samt Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, 2022 års utmärkelser.
  • Juryns motivering: ”Thomas Nygren har i hela sitt väsen arbetat för att synliggöra, kartlägga och förbättra skolans arbete med källkritik för barn och unga i hela Sverige. Med fast förankring i evidens har han utvecklat en metod, och flera olika verktyg, som lärare kan använda för att på riktigt utveckla elevernas källkritiska kompetens”.

Tillsammans med forskarkollegor har Thomas Nygren utvecklat en metod och flera verktyg som lärare kan använda i undervisning om källkritik. Nyligen lanserades en ”Ukraina Special” på webben.
– Det finns ett stort intresse bland lärare för det, säger han.

Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, har specialiserat sig på källkritik och desinformation. Förutom uppdraget som forskningsledare för projekt om trovärdighet i ungas nyhetsflöden och digital källkritik, sitter han med som expert i EU-kommissionens arbetsgrupp för digital litteracitet mot desinformation.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina är deras arbete centralt.

– Det viktigaste för lärare nu är att hjälpa eleverna att förstå vad som händer och att navigera i informationen. Vad som sker i Ukraina är en konflikt som är väldigt svår att förstå. Efter 24 februari var det viktigt att skaffa sig ett grepp om händelseutvecklingen. Nu har vi gått igenom den värsta fasen av chock och det finns en del fakta på bordet. Det ger oss möjlighet att lättare orientera oss och att förhålla oss mer kritiska och analytiska till konflikten.

Kalla kriget

Han framhåller skolans viktiga funktion i att begripliggöra viktiga händelser i samhället och vikten av att lägga fokus på det.

– Man kan använda sig av händelser som är aktuella och berörande till att lära sig och att lära ut. Ämnen som historia och samhällskunskap lämpar sig särskilt väl för att hantera kriget i Ukraina. ”Nu har vi pratat om Kalla kriget, vad är det som gör att man drar paralleller till 1956, 1968 och 1979”? Vi kan motivera elevernas lärande och förståelse och där finns det vinster i det här.

För den som vill söka stöd i sin undervisning finns Nyhetsvärderaren, en sajt som är resultatet av ett samarbete mellan bland andra Uppsala Universitet och Vetenskap & Allmänhet. Nyhetsvärderaren är ett gratisverktyg som lär ut en evidensbaserad metod för källkritik på nätet och består av två delar; självtest och fördjupning.

– Det finns ett stort intresse bland lärare och vi har nyligen tagit fram ett undervisningsmaterial för Ukraina-konflikten. Fokus är satt på att hjälpa eleverna att sortera i information som kommer från ett krigsområde. Ett informationskrig är speciellt.

”Sanningen dör först”

Han menar att elever måste få med sig lärdomar från skolan om hur man förhåller sig till alla rykten och missförstånd som sprids i sociala medier.

– När ett krig pågår finns väldigt få på plats som kan ge objektiv information. De stridande parterna är mer eller mindre inriktade på att ljuga. Det första som dör i ett krig är sanningen.

Skulle du säga att alla lärare bör beröra Ukraina i sin undervisning?
– När det handlar om allmänmänskliga reaktioner kan alla lärare hantera det och svara på frågor. Vi pratar om allmänbildade personer. Men konflikten bör få särskild uppmärksamhet i just historia och samhällskunskap. Ämnena kan verkligen hjälpa eleverna att förstå att det som händer inte är någon slump.

När det kommer till att navigera rätt i informationsfloden finns två metoder som forskare funnit belägg för att de fungerar. Det ena handlar om att lära sig identifiera manipulativa strategier, förklarar han.

– Man har forskat länge på det och har hittat en princip, som finns inbyggd i onlinespelet Bad news game. Spelet, som jag har varit med och testat i en svensk kontext, skapades av forskare i Cambridge och holländska spelutvecklare med syfte att motverka desinformation i samband med den ryska annekteringen av Krim 2014.

Konspirationsteorier

Forskarna har funnit evidens för att den som spelat kan bli bättre på att avslöja manipulativa strategier, manipulation av känslor, och spridande av konspirationsteorier.

Den andra metoden, som har Thomas Nygren och hans kollegor som upphovsman, lär elever att agera som faktagranskare.

– Det har varit mycket tips och råd om hur man ska vara källkritisk. Men vi har sett i Nyhetsvärderaren att när du får se hur andra som faktagranskar information gör så kan du själv bli bättre på att hantera desinformation. Vi talar om digitalt lärlingsskap.

Forskarna har noterat att de som får faktagranska information för att sedan få feedback i text och därefter testar igen, inte lyckas lika bra som de som testar och därefter får se en video på hur man borde ha gjort.

– På Nyhetsvärderaren har vi byggt in videosnuttar i självtestet. Du får övningsuppgifter som du gör, och därefter se hur ett proffs gör, och sedan testar du nya uppgifter. Visst kan man förklara hur du gör en omvänd bildsökning eller googlar på en text. Men det tycks mer effektivt att få se hur man ska göra.

”Svårt för alla”

Han säger att han hoppas på att alla elever någon gång under sin utbildning får lära sig principerna om hur man förhåller sig källkritisk.

– Det här är svårt för alla, även professorer. Vi har sett i klassrumsforskning, i fyra länder, hur effektivt det här kan vara. Vi pratar om källtillit, se till att ha ett nyhetsflöde du kan lita på så att du inte översköljs med olika typer av desinformation.

I söndags uppmärksammades Thomas Nygren för sin gärning och tilldelades priset Det gyllene förstoringsglaset. Han fick det för arbetet med att synliggöra, kartlägga och förbättra skolors arbete med källkritik.

– Fantastiskt kul. Att det vi har gjort i forskningen kommer ut i skolorna tycker jag är superviktigt, säger han.

Kommentera