IT

Programmering ska stoppas in på schemat

Programmering kommer att införas även i den svenska skolan.
Skolverket har fått i uppdrag att ta fram en helt ny digitaliseringsstrategi för skolan – och där ingår programmering.

Det var Skolvärlden.se som i september var först med att avslöja att programmering får en plats i undervisningen i den svenska grundskolan.

De tre statsråden Gustav Fridolin, Aida Hadzialic och Mehmet Kaplan meddelade senare i en gemensam debattartikel att Skolverket fått i uppdrag att ta fram en ny IT- och digitaliseringsstrategi. En del i denna är att se över grundskolans kurs- och läroplaner ”för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen”. 

En färsk Pisa-rapport visar att svenska elever som lägger mycket tid på att surfa på internet har de lägsta resultaten i läsförståelse och matematik. Skolverket menar att det finns anledning till eftertanke kring hur IT i skolan används.

– Att bara ta in teknik i skolan leder inte till bättre lärande. Det måste självklart också finnas en pedagogisk tanke och idé med hur du ska använda den, säger Linda Mannila, forskare och universitetslärare vid Åbo Akademi. Hon har även ett gästlektorat vid Linköpings universitet.

Mannila arbetar för tillfället med införandet av programmering i den finska grundskolan. Hon menar att programmering, rätt använt, innebär mycket mer än att knacka kod på skoltid. Programmering utvecklar elevernas förmågor och färdigheter genom att de jobbar i en cyklisk process med problemformulering, analys, utvärdering av lösningsmodeller, skrivande av programkod och tester.

– Det är en väldigt varierad problemlösningsprocess, där kod bara utgör en liten del. Eleverna lär sig allmännyttiga färdigheter och behöver ha ett kritiskt tänkande.

Linda Mannila tror på att börja med programmering på ett lekfullt sätt redan tidigt i grundskolan, som till exempel med en Bee-Bot-robot som barnen kan programmera.

– Ska den gå från punkt A till punkt B och det finns hinder på vägen så måste de säga exakt hur den ska gå. Eleverna måste vara strukturerade och kunna evaluera, resonera och korrigera om det inte funkar. Det är färdigheter som man har nytta av oavsett hur liten man är.

Hon tror att alla länder – förr eller senare – kommer införa programmering i skolan, men på olika sätt. 

– Digital kunskap, och programmering som en del av det, kommer behöva få en större roll i alla länder. Det är en utveckling som inte går att stoppa, säger hon och betonar att det också handlar om delaktighet i ett modernt samhälle:

– Det är bra att ha ett hum om att det inte finns något magiskt i hur Netflix lyckas rekommendera dig filmer, baserat på vad du tidigare sett. Det kan kännas magiskt om man inte förstår hur det är uppbyggt, men det är precis lika regelrätta system som i den fysiska världen. Det är det tankesättet vi behöver få fram. Det är inte magi, utan det följer regler och vi kan alla delta om vi vill. 

Fredrik Sand, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, pekar på att programmerare i dag är ett av våra vanligaste yrken – i Stockholms län det allra vanligaste. Var tionde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel och inget tyder på att tillväxten i dataspelsbranschen kommer att avta.

EU-prognoser visar på en framtida brist på programmerare och Fredrik Sand säger att många av Stockholms Handelskammares medlemsföretag har svårt att hitta programmerare att anställa. 

– Det är bra att börja tidigt med programmering i skolan – allt fler av våra konkurrentländer gör det. Jag ser det också som en medborgarfråga. Alla elever kommer inte bli programmerare men de måste förstå världen av koder, algoritmer och informationsteknik som vi lever i. Det går inte att ha en skola och ett lärande för livet utan att ge insikt inom de områdena. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm