Psykisk ohälsa vanligare bakom lärares sjukskrivningar

Lärare har nästan dubbelt så många sjukskrivningsdagar än andra yrken med lika lång utbildning, enligt en ny rapport.
36 procent av den frånvaron beror på psykisk ohälsa, vilket är tredje högst bland alla yrkesgrupper.
– I skolan har du varken tunga lyft eller skiftarbete som de har i vården. Lärargruppen borde kunna vara mycket friskare, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.

Lärare har i genomsnitt 9,2 sjukskrivningsdagar, från dag 15 och framåt, per år. Det kan jämföras med betydligt lägre nivåer för andra yrkesgrupper med fördjupad högskoleutbildning som endast har 5,4 dagar per år. Det visar en rapport som Skandia låtit sammanställa om olika branschers sjuktal och som visar på stora skillnader mellan olika yrkesgrupper.

– Vi vill att rapporten ska bli en väckarklocka, för så här höga siffror och stora skillnader ska det inte behöva vara. Ska läraryrket vara attraktivt måste man komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.

Mest förvånande tycker hon det är att lärarna nästan ligger på samma nivå som sjukvårdspersonal som har 10,7 dagars sjukfrånvaro.

– I skolan har du varken tunga lyft eller skiftarbete som de har i vården. Lärargruppen borde kunna vara mycket friskare, säger hon.

Vad de bakomliggande orsakerna för just lärarna är kan hon inte säkert säga. Det brukar dock vara olika arbetsmiljöfaktorer som påverkar. I skolan är det vanligt med både höga ljudvolymer och stökiga elevgrupper. Det kan också handla om hög arbetsbelastning eller att man känner sig maktlös och styrd uppifrån utan möjlighet att påverka sitt eget arbete. För 3,3 dagar, eller 36 procent, av lärarnas årliga sjukfrånvaro beror nämligen på psykisk ohälsa, vilket är tredje högst bland alla yrkesgrupper.

– Numera jobbar många lärare 40-timmarsvecka och många jobbar även på loven. Tidigare kanske det också fanns mer tid för återhämtning och förberedelse inför lektionerna vilket gör att det kan finnas en ökad stress och press, säger Jenny Wiener.

Att det är viktigt att känna kontroll över sitt arbete syns tydligt i jämförelsen med just skolcheferna som har ett betydligt lägre snitt på 5,6 sjukdagar per år.

– Det är en kraftig skillnad. Här är det någonting som ligger och påverkar och som troligen beror på att cheferna har större möjlighet att styra sitt arbete och att arbetsmiljön är bättre på rektorsexpeditionen än i klassrummet, säger hon.

Enligt sammanställningen är kvinnorna kraftigt överrepresenterade i sjukfrånvarostatistiken och för just gruppen lärare har de mer än dubbelt så mycket sjukfrånvaro som männen. Vad de underliggande orsakerna är finns det enligt Skandias rapport ännu inte någon förklaring till, men kvinnor har generellt fler sjukdagar än män i alla yrken och kan delvis förklaras av så kallat dubbelarbete.

– Vi måste titta på hela livet så att man får ihop balansen mellan både det privata och arbetet, och här kan man behöva stöd. Det kan handla om sjukgymnaststöd för att få hjälp att känna igen kroppsliga signaler på stress samt hjälp med avspänning men ska man välja ett så är psykologstöd det absolut viktigaste, säger Jenny Wiener.

Utslaget på alla lärare är samhällskostnaden för de här sjukskrivningarna 18 713 kronor per lärare och år. Då är inte kostnaden för vikarier eller elevernas eventuella kunskapstapp inräknade. Det borde helt enkelt finnas gott om incitament för att investera i förebyggande arbete från arbetsgivarens sida, menar Jenny Wiener.

– Det vi har sett gällande psykisk ohälsa är att det finns en tröskel till att våga söka stöd. Det finns ofta många tecken på ohälsa som borde uppmärksammats innan de resulterat i upprepad korttidsfrånvaro och eventuell långtidssjukfrånvaro. Bara med bättre arbetsmiljö och tidiga insatser kan man bryta mönstret, säger Jenny Wiener.