blyg_kopia

Enligt Malin Gren Landell har någonstans mellan fyra till tio procent av eleverna en besvärlig orosproblematik som hinder i skolvardagen.

| Foto: Shutterstock
Elevhälsa

Psykologen: Så hanterar du oroliga och blyga elever

Hur upptäcker och bemöter man som lärare oro, rädsla och ångest hos elever?
Psykologen Malin Gren Landell ger sina bästa råd om hur man kan närma sig eleverna som inte tycks må bra i skolan.

Fem råd från psykologen
  • Skaffa dig kunskap.
  • Arbeta både på klass- och individnivå.
  • Se över skolans lokaler.
  • Tänk på bemötandet.
  • Låt eleverna anteckna svaren.

Här kan du läsa ingående om Malin Gren Landells råd.

Alla barn och ungdomar känner oro och rädsla ibland, men för vissa elever är det ett återkommande och stort problem i skolvardagen.

Att vara mycket orolig under en längre tid kan göra att man fungerar sämre i vardagen.

Det kan röra sig om rädsla för att gå in på lektionen, ångest inför en muntlig redovisning eller oro på grund av coronaviruset som påverkar studieresultaten.

Malin Gren Landell.

Malin Gren Landell.

Malin Gren Landell är psykolog, psykoterapeut och författare som specialiserat sig på skolnärvaro, oro och rädsla bland elever. Hon har arbetat över 20 år inom barn- och ungdomspsykiatrin med elever som sökt hjälp för till exempel tvångstankar, panikångest, depression och utagerande beteenden.

– Elever som mår dåligt är ett bekant område för många lärare, men ändå är det väldigt tyst och man pratar alldeles för sällan om det. Många lärare känner sig frustrerade kring att inte veta hur man ska göra – man vill hjälpa sina elever, men vad gör man så att det inte blir fel? säger hon.

FEM RÅD FRÅN PSYKOLOGEN MALIN GREN LANDELL – ATT HANTERA OROLIGA OCH BLYGA ELEVER

Enligt Malin Gren Landell har någonstans mellan fyra till tio procent av eleverna en besvärlig orosproblematik som hinder i skolvardagen.

– Besvärlig orosproblematik kan vara allt från social rädsla till panikångest. Social rädsla brukar komma först vid slutet av mellanstadiet och ställa till det. Panikångest brukar komma först vid puberteten, så det handlar om äldre ungdomar. Generaliserat ångestsyndrom, när man dygnet runt oroar sig, finns däremot under hela skolgången.

Det finns en stor kunskapsvariation inom yrkeskåren och tyvärr får de flesta lärarna agera utifrån självlärdhet, menar Malin Gren Landell.

– Lärarnas uppdrag är att elevernas ska utvecklas mot utbildningens mål och då kan det ibland spilla över på mötet med eleven genom att man pressar och exempelvis säger: ”Du måste prata mer och visa vad du kan”. Elever med oro för att räcka upp handen och att redovisa är inte hjälpta av den här kommentaren. De vet redan att de måste visa sig mer i klassen.

Lärare ska inte vara psykologer eller socialarbetare.

Omsorgen från läraren blir missriktad och leder lätt till att eleverna känner sig pressade och då kan det låsa sig för dem, menar hon.

– Det finns inga studier som visar vilken kunskap lärare har om att möta elever med besvär av oro och rädsla på ett gynnsamt sätt, men om man lyssnar på elever får man intrycket av att lärare skulle behöva veta lite mer. Lärarna behöver få mer vägledning kring detta, säger hon och tillägger:

– Det känns tråkigt att säga att lärare behöver lära sig mer, eftersom det ställs många krav på yrkesgruppen att ha kunskap om allt möjligt utöver sitt  ämne och pedagogik. Lärare ska inte vara psykologer eller socialarbetare, men jag tror att lärare skulle känna mer tillfredsställelse i undervisningen och mindre frustration över att eleven inte visar vad hen kan, om de fick tips kring hur man möter elever med blyghet, matteångest och så vidare.

Hur kan man närma sig elever som inte verkar må bra i skolan och vilka frågor är lämpliga att ställa?

– Fråga eleven, i avskildhet och inte inför andra elever: ”finns det uppgifter eller situationer i skolan som du känner dig mycket orolig inför och som kanske gör att du inte vågar gå på lektion eller stannar hemma från skolan?”. För att elever ska känna sig trygga med att berätta kan man säga: ”Det är vanligt att känna sig nervös inför att svara eller redovisa. Känner du så?”.

Vad riskerar att hända om man inte tar tag i den här frågan?

– En riskfaktor är att skolfrånvaron ökar och att de inte presterar så bra som de egentligen kan. I slutändan kan det leda till tung desperation och psykisk ohälsa.

Under 2016 fick Malin Gren Landell uppdraget att leda en statlig utredning på skolfrånvaro. Utredningen ledde till att skollagen ändrades för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom de obligatoriska skolformerna.

Bland annat har lagstiftningen förstärkts med krav på utredning av upprepade eller längre frånvaro för att skolan ska sätta in åtgärder utifrån orsakerna till frånvaron. Det är ett vanligt problem att skolor sätter in standardåtgärder utan att ta reda på vad frånvaron hänger ihop med. Andra ändringar är att begränsa håltimmar som är en risk för frånvaro samt att förbättra överlämning av information från avlämnande till mottagande skola. Skolövergångar är en riskfaktor för frånvaro.

– Jag träffar både större och mindre kommuner och min erfarenhet är att det finns ett stort engagemang från skolor att ta sig ann kunskap på området. Man har läst utredningen som en uppslagsbok och man använder i stor utsträckning exempelvis rektors skyldighet att utreda frånvaro.

Hon upplever även att skolor har förstått vikten av att utreda skolfrånvaro.

– Bakgrunden till förslaget var att skolor satte in insatser utan att ta reda på orsakerna. Då är risken att man sätter in fel insatser, man sätter in dyra insatser som inte ger någon effekt och att eleven inte känner sig lyssnad på. Det gör att man tappar tron på att lösa problemet.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm