Särskilt stöd på Stallarholmen
Frustration öppnade för nytt arbetssätt
Annons
Statssekreteraren kommenterar
”Regeringen har gjort en hel del”
Det måste vara större fokus på elevernas behov när kommuner fördelar pengar till skolor menar Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund (FP).
– Kommunerna ska inte bara fördela resurserna rakt av, säger han.
Särskilt stöd - brännhett i debatten
I Stockholm har kostnaderna för tilläggsbelopp, som går till särskilt stödkrävande elever, ökat från 90 miljoner till över 300 miljoner kronor på tre år. En enig utbildningsnämnd beslutade i våras att skärpa reglerna för vilka elever som har rätt till detta extra skolstöd, vilket innebar att en rad resursskolor skulle få kraftigt minskade medel. Efter stor upprördhet bland föräldrar och massiv uppmärksamhet i media backade skolborgarrådet Lotta Edholm och meddelade att samtliga avslagna ansökningar om tilläggsbelopp gås igenom på nytt.
I Uppsala har 50 rektorer protesterat mot att kommunen blivit hårdare i sin bedömning om vilka elever som har rätt till tilläggsbelopp.
I Lomma har tolv heltidstjänster på resurs- och lärcentrum dragits in på grund av besparingskrav. De berörda resurspedagogerna och elevassistenterna har bland annat arbetat med elever med autism och koncentrationsproblem.
Enligt Bertil Östberg har regeringen ”gjort en hel del” för att se till att svenska skolelever får det stöd de behöver.
– Vi har förtydligat lagstiftningen om att barn som inte når målen i skolan ska erbjudas särskilt stöd. Vi har också infört rätt att överklaga beslut om särskilt stöd och vi har återförstatligat speciallärarutbildningen, eftersom det behövs personal med särskild kompetens. Sedan är självklart också Skolinspektionens tillsyn i de här frågorna viktig.
Regeringen vill att socioekonomiska kriterier ska vägas in när kommunerna fördelar resurserna i skolan. Hur kan man säkerställa att barn i behov av särskilt stöd inte missas, oavsett hur välmående skolan eller kommunen är?
– Det står i budgetpropositionen att resurser ska fördelas efter elevers olika behov och förutsättningar. Exakt hur det ska uttolkas kommer vi inte föreskriva i lagen, men det är klart att socioekonomiska kriterier är en viktig utgångspunkt. Vi vet att elever som är nyanlända eller har föräldrar med låg utbildning kan behöva mer stöd. Det är en viktig del i strävan efter likvärdighet i skolan och skolans kompensatoriska roll.
I somras aviserade Jan Björklund att han vill ta bort kravet på åtgärdsprogram. Kritiker menar att det är bra att ha en dokumentation när det gäller den här gruppen av elever för att se vilka insatser som har gjorts.
– Utredningen menar att åtgärdsprogrammen har upplevts som väldigt tidskrävande. Man måste försöka ge mer stöd genom att ta tillvara på de resurser man normalt har utan att behöva gå igenom hela den här processen.
– De förändringar vi föreslår handlar inte om att elever ska få sämre stöd. Vi menar tvärtom att det blir mer fokus på att verkligen ge stöd till eleverna.