Regeringens snabbspår till läraryrket sågas: ”Dåligt på alla sätt”

Regeringen föreslår en ny lärarutbildning på två terminer för dem med akademisk examen.
Utbildningsminister Anna Ekström vill sjösätta detta 2022 – trots att en ny prognos från Skolverket visar att lärarbristen kommer minska på grund av mindre elevkullar.
– Det är dåligt på alla sätt och vis, säger Lärarnas Riksförbunds andre vice ordförande Sara Svanlund.

Förra året började 1 300 studenter läsa in en KPU – kompletterande pedagogisk utbildning – på ämneslärarutbildningarna. Det handlar om tre terminer med praktik (VFU) och den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Men från och med nästa år är regeringens tanke att det ska räcka med 60 poäng för dem som redan har en akademisk examen. Sedan ska de räknas som utbildade lärare.

– Redan här kommer de första frågetecknen. Hur många personer finns det som kvalar in? Hur många fler blivande lärare handlar det om? säger Sara Svanlund.

För att kunna täcka behovet av nya behöriga lärare och förskollärare måste fler studenter välja lärarutbildningarna och fullfölja sina studier, skriver Skolverket i en ny rapport. Jämfört med i dag skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva examineras varje år för att förhindra att lärarbrist uppstår.

Den nya prognosen visar att det kommer finnas 12 000 för få lärare 2035 – jämfört med en lärarbrist på 45 000, enligt Skolverkets analys 2019.

Men trots att problemet blivit mindre i den nya prognosen kortar regeringen ner KPU:n med en termin på vissa utbildningar,

De som kan komma att få försöket med den kortkorta lärarutbildningen gör tummen ner. Redan i remissrundan var Stockholms universitet och Linnéuniversitet tydliga med att de inte vill delta.

I en rundringning som TT gjort är de utbildningsansvariga kritiska.

Susanne Liedberg, chef vid kansliet för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet:

– Vi har skapat en KPU vi kan stå för kvalitetsmässigt, men det regeringen aviserar nu – det är bland det sämsta vi sett. Jag kan inte nog understryka hur stora negativa effekter det får. Risken är att studenterna varken klarar utbildningen eller blir bra lärare.

Anna-Karin Gullberg, utbildningsledare för särskild kompletterande pedagogisk utbildning vid Luleå tekniska universitet:

– Man kan förstå förslaget mot bakgrund av lärarbristen, men man kan inte bara förkorta och förkorta. Det handlar om attityd till skolan. Den måste lyftas och lärarna stöttas. Men barnen blir direkta offer när det inte fungerar för lärarkollegiet.

Lärarutbildningskonventets ordförande, Anders Linde-Laursen, dekan vid Malmö universitet:

– Några av oss kommer att tvingas att göra ett jädra dåligt jobb. Det heter att kvaliteten ska öka, fast man drar ned på förkunskapskraven och kortar utbildningen. Det finns en politisk vilja här som jag inte begriper.

Sara Svanlund på LR delar farhågorna.

– Tyvärr kommer många välja två terminers utbildning i stället för tre om de får valmöjlighet och då är jag inte så säker på att det här ger oss fler lärare i slutändan. Det finns en risk att studenter bara flyttas från den längre KPU:n till den kortare, säger hon.

Finns det också en risk för att flera kommer hoppa av lärarjobbet eftersom de inte står pall efter en så kort utbildning?

– Ja, det är helt klart en risk att en student blir för dåligt förberedd för att kunna stå pall för verkligheten i ett klassrum, säger Sara Svanlund.

Det är ännu inte bestämt vilka orter som kommer ha försöket med den två terminer korta lärarutbildningen.