klassrum_6
Politik

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor.
Det menar regeringens utredare som i dag överlämnade betänkandet till utbildningsministern.

Utredningens förslag i korthet:
  • Skyldighet för berörda friskolor och fristående förskolor att anmäla konfessionell inriktning (i dag är det frivilligt.)
  • Skärpta bestämmelser om att barnens och elevernas deltagande i konfessionella inslag i utbildningen ska vara frivilliga.
  • Ett förtydligande i skollagen om att skolor kan ha skolavslutning i kyrka eller annan gudstjänstlokal, om bön och andra konfessionella inslag inte förekommer. Närvaron ska vara frivillig.
  • Etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Utredningen sätter frågetecken för om stoppet kan förenas med grundläggande rättigheter som religions- och näringsfrihet.
  • Ägarprövning av alla fristående skolhuvudmän utökas med ett demokrativillkor. Följs inte villkoren kan tillståndet dras in. Ett demokrativillkor har tidigare föreslagits för föreningar och organisationer som tar emot statliga bidrag.
  • Demokrativillkoret ska också gälla för fristående förskolor. Det bör övervägas om ansvaret för att godkänna och granska fristående förskolor ska föras över från kommunerna till central skolmyndighet.

Källa: TT

Under 2019 tillsatte regeringen en snabbutredning om ett etableringstopp för religiösa friskolor, som ett resultat av januariöverenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna.

På onsdagen överlämnade utredaren Lars Arrhenius förslagen om nya regler för friskolor med religiös inriktning till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Utredningen menar att det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor. Detta då etableringsstoppet riskerar att bryta mot andra konventioner och lagar.

Samtidigt föreslås det i betänkandet hur ett etableringsstopp kan införas i skollagen, vilket skulle innebära att det efter den 1 juli 2023 inte längre blir möjligt att starta nya friskolor med konfessionell inriktning. Det skulle även medföra att inte heller etablerade skolor kan expandera, byta ort eller tas över av nya ägare.

Å ena sidan är frågan komplex ur en juridisk synvinkel, menar utredningen. 

Föräldrar har, enligt Europakonventionen, rättigheten att välja utbildning till sina barn som stämmer överens med familjens religiösa övertygelse. Därmed skulle ett etableringsstopp riskera att bli diskriminerande mot familjer som bekänner sig till en annan religion än de som finns representerade i friskoleväsendet i dag. 

– Det här har inte prövats tidigare i Europadomstolen, inriktningen på en skola. Så den slutliga bedömningen kommer behöva göras i Europadomstolen, säger utredaren Lars Arrhenius, enligt SVT Nyheter.

Samtidigt menar utredningen att de som redan driver konfessionella friskolor riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, detta då de inte skulle kunna expandera som andra friskolor.

I betänkandet betonar man att även att det enligt Europadomstolens utslag finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara befogad. Men då måste det finnas ett godtagbart skäl.  

Enligt utredningen skulle ett sådant skäl kunna vara att minska segregationen. Men det är inte självklart att ett etableringsstopp kan ses som en lämplig åtgärd för att komma tillrätta med detta problem. 

Enligt Skolverkets skolenhetsregister går det runt 9 400 elever på en konfessionell grundskola detta läsår. Det motsvarar knappt 1 procent av grundskolans elever.

Utredningen föreslår dessutom några ändringar i skollagen som ska förtydliga hur och när konfessionella inslag får finnas i skolan. Detta skulle exempelvis innebära att det alltjämt är tillåtet för icke-konfessionella friskolor att ha skolavslutning i religiösa lokaler.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm