Rejäl satsning på löner ska rädda byskolorna

3 000 kronor mer i lönekuvertet. Bodens kommun satsar för att kunna behålla sina byskolor. Först ut är Harads där lärarna får ett lönepåslag.
– Vi har varit med i de förhandlingarna och förstår att det är vad som behövs för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö för lärarna, säger LR:s föreningsombud John Vahlström.’

Arbetsgivaren har tidigare haft problem att attrahera lärare till byskolorna. Nu har man beslutat vända trenden genom ett generellt lönetillägg på 3 000 kronor till anställda på Harads skola. Tanken är att locka behöriga lärare att söka jobb.

Verksamhetschefen Petronella Sirkka förklarar att man vill satsa på lärandet och få till en jämnare skola över hela kommunen. Till en början omfattar satsningen Harads skola, som ligger i en by fem mil nordväst om Boden vid Lule älv. I nästa steg berörs Gunnarsbyn och Unbyn.

Den har gett effekt, sedan den sjösattes har flera lärare sökt arbete på Harads skola som har ett 80-tal elever.

– De allra flesta är väldigt positiva. Vi har beslutat att ha kvar de här skolorna och då måste vi också satsa på att det finns förutsättningar att bedriva dem, säger Petronella Sirkka till P4 Norrbotten.

”God arbetsmiljö”

John Vahlström ser de höjda lönerna som positiva för medlemmarna, inte bara ekonomiskt utan också på sikt ur arbetsmiljö- och kvalitetssynpunkt.

– Vi har varit med i de förhandlingarna och förstår att det är vad som behövs för att kunna säkerställa en god arbetsmiljö för lärarna som arbetar där. Jag hoppas att satsningen arbetsgivaren gör för att långsiktigt behålla befintlig personal och de som arbetsgivaren anställer ger fortsatt goda resultat.

Han framhåller också vad man tidigare hävdat från fackligt håll, att lönerna i Boden behöver öka generellt.

– Mot bakgrund av det vi ser i andra kommuner som har eller har fått en stor basindustri.

Har LR slagits för att byskolorna ska drivas vidare?

– Det är inte någon uttalad facklig ståndpunkt. Ur arbetsmiljösynpunkt är det viktigt att ha tillräckligt många kollegor på de skolenheter man har för att ingen ska riskera att drabbas av ohälsa på grund av hög arbetsbelastning. För några år sedan lades några skolor i glesbygden ned, främst med anledning av svikande elevunderlag. Sedan handlar det om möjligheten att kunna rekrytera lärare till de skolor som finns.