linnea_edward_wide

Edward Jensinger och Linnea Lindquist är båda rektorer som reagerat när andra skolledare velat ha information om deras elever.

Urvalsfusk

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas skolplats

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.
– De luskar efter om eleverna behöver särskilt stöd, säger Linnea Lindquist, en av flera rektorer som fått frågor om ”referenser”.

Linnea Lindquist är rektor på Hammarkullsskolan F-3 i Angered och aktiv i skoldebatten. Nu berättar hon i ett uppmärksammat inlägg på twitter att hon flera gånger blivit uppringd av rektorer på andra skolor som ”söker referenser” på elever – alltså barn i åldrarna 6-9 år – som har sökt för att byta till deras skola. Det är ett förfarande som strider mot de regler som gäller för urval av elever.

– Jag har förklarat att vi inte tar referenser på barn, att det inte funkar så. Utan har de plats på skolan får de ta emot eleven, och därefter kan man ha ett överlämningssamtal om föräldrarna vill ha det, säger hon till Skolvärlden.

Vad är det mer specifikt de frågar efter?

– De frågar hur eleven fungerar i skolan, i klassen, socialt med kompisar och så vidare. Jag tänker att de luskar efter om eleverna behöver särskilt stöd, säger Linnea Lindquist.

En av alla de som reagerat på twitter-inlägget är Edward Jensinger, även han rektor, på NTI-gymnasiet i Lund. Han har själv varit med om samma sak ett antal gånger, och drar också han slutsatsen att det handlar om att skolorna inte gärna tar emot elever med särskilda behov.

– Det här är tyvärr inte särskilt ovanligt när platserbjudandet och överlämningen sker lite parallellt. Jag har varit med om fler gånger att en gymnasieskola tagit kontakt med en elev som går på min skola men som står på deras reservlista. De säger till eleven ”hej, nu finns det en plats här till dig”, sedan pratar de med skolan och plötsligt finns inte den där platsen längre. Varje gång det har hänt handlar det om att det är en elev med behov, säger han.

Han förtydligar att det inte behöver handla om några exceptionellt stora behov, det kan räcka med lättare dyslexi för att dörren till elevens förstahandsval ska stängas.

­– När skolledare agerar på det här viset blir jag oerhört förvånad och i förlängningen ganska förbannad. Det strider mot de antagningsregelverk som finns. När en elev är antagen ska de få de extra anpassningar och stöd som behövs, säger Edward Jensinger.

Varken han eller Linnea Lindquist vill till Skolvärlden namnge någon av de skolor eller skolledare som agerat på det här viset. Men båda ser det hela som symptom på ett vidare problem. Linnea Lindquist menar att det är den konkurrensutsatta skolan som ligger till grund för agerandet.

– Jag är inte förvånad att det här sker med tanke på den skolmarknad vi har skapat. En fristående skola som måste säkra sin vinstmarginal, det är klart att de inte vill ha resurskrävande elever, de kostar ju mer, säger hon.

Betyder det att alla som ringt dig i sådana här ärenden ringt från fristående skolor?

– I mitt fall har det varit så. Men det sker säkert på kommunala skolor också, det finns ju avarter överallt. Det grundläggande problemet är att vi marknadsutsatt skolan.

Man är mån om sitt rykte

Edward Jensinger håller med om att marknadstänkandet ligger i botten, men ser samma beteende hos såväl privata som kommunala aktörer. Han identifierar istället två typer av skolor som han menar är typiska för det här beteendet.

– Dels är det skolor av den karaktären där alla elever enligt någon sorts A4-modell ska vara högpresterande och självgående. Lite ”finare” och populärare skolor. Man är mån om sitt rykte, gymnasieexamensgrader, betygssnitt och allting som ser fint ut på papper, säger han.

Sedan finns också de skolor som redan har väldigt många elever med behov, och som känner att de inte mäktar med ännu fler.

– Det senare har jag på en nivå lite mer förståelse för, även om det naturligtvis inte heller är korrekt, säger han.

Regelverken för antagning ser lite olika ut beroende på skolform och huvudmannaskap. Men inte i något fall medger regelverket att den typ av sondering av elever som beskrivs av Linnea Lindquist och Edward Jensinger påverkar om en elev erbjuds plats.

Emelie Högberg
Emelie Högberg

– Det är viktigt att man utgår från de principer som finns när man tittar på om man kan ta emot en elev eller inte. Hur ordningsam man har varit på sin tidigare skola, stödbehov eller liknande ingår inte i beräkningen, säger Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket.

I skollagen finns det ett undantag där fristående huvudmän kan neka en elev plats på grund av stödbehov. Då handlar det om att en elev har ett så stort stödbehov att det vanliga grundbeloppet inte räcker, att kommunen delar den bilden, men ändå inte betalar ut det tilläggsbelopp som krävs.

– Men det är ovanligt, det vanliga är att grundbeloppet täcker behoven, säger Emelie Högberg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm