Rektorn gav sig själv lönelyft – 5 600 mer än läraren

Under hösten har det statliga lärarlönelyftet delats ut. Lönesatsningen är tänkt att gå till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger med syftet att premiera erfarenhet och de lärare som vill utveckla undervisningen.

På friskolan Bergius i Märsta har utdelningen sett lite annorlunda ut. Där har skolans rektor och biträdande rektor valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själva rejäla löneökningar, enligt tidningen Sigtunabygden.

– Vi uppfyller kriterierna eftersom vi båda undervisar. Jag ansvarar till exempel för kurserna medicin och räddning och hoppar också in mycket som lärarvikarie när det behövs, säger Magnus Lindqvist, rektor på Bergius skola, till Sigtunabygden.

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, berättar att förordningen är uppbyggd på så sätt att det ska vara stort friutrymme för huvudmannen att anpassa lärarlönelyft i den organisation man har.

– Det är ett stort ansvar för huvudmännen att göra det här på ett transparent, korrekt och bra sätt så att man får en bra respons från lärarkollegiet. Det är en utmaning för huvudmännen att pengarna inte räcker till alla och då måste det vara tydligt på vilka grunder man få ta del av lärarlönelyftet, säger Andreas Spång till Skolvärlden och tillägger:

– Är det så att man får signaler av att lärarkollegiet inte tycker att det har gått rätt till, då är det viktigt att ha en dialog. Så att det får den effekten som det är tänkt – det vill säga att stärka läraryrkets status i Sverige.

Enligt Andreas Spång har man inte gjort något fel på Bergius skola.

– Utifrån vårt perspektiv har inte skolan gjort något fel. De uppfyller förordningen, säger han.

Tittar man på Skolverkets kriterier ska den som tar del av lärarlönelyftet ha en lärarlegitimation, till största del arbeta med undervisning eller ha arbetsuppgifter som hör till undervisning. Enligt Skolverket krävs det att man ska undervisa minst 75 procent i arbetet.

– Sedan finns det, vilket de allra flesta skolledare och rektorer träffas av, ytterligare en bisats till den meningen där man pratar om andra frågor av pedagogisk natur. Det är så de allra flesta skolhuvudmän har argumenterat när man har gett lärarlönelyftet till en rektor, säger Andreas Spång.  

Totalt har Bergius tilldelats 400 000 kronor i lärarlönelyft, och det rör sig sammanlagt om åtta lärare som delar på potten. Enligt Skolverkets Andreas Spång har de två rektorerna fått 6 300 kronor var i månaden i lärarlönelyft. I jämförelse har en av lärarna på samma skola fått 700 kronor mer i månaden efter lärarlönelyftet.

Jag har inte sett någon annanstans där man har den stora differensen som man har i det här fallet

– Vi använde ett dokument som Skolverket grundar sina kriterier på. Jag kan förstå om folk kan bli irriterade på att jag och biträdande rektor har fått från den här potten, men alternativet hade varit att vi inte fick några pengar alls. Enligt kriterierna måste lönesnittet ligga inom en viss ram och man måste vara ett visst antal lärare för att nå den ramen. Om vi två hade stått över lärarlönelyftet så hade skolan inte fått några pengar, säger Magnus Lindqvist.

– Jag har inte sett någon annanstans där man har den stora differensen som man har i det här fallet. Det är en stor differens (5 600 kronor) i det här fallet, säger Andreas Spång.

Ylva Hellgren, kommunalombud för Lärarnas Riksförbund, är mycket kritisk till att de båda skolledarna på skolan har tilldelat sig själva lönepåslag genom lärarlönelyftet.

– Det är helt oacceptabelt. De ska inte ta pengar från lärarnas lönelyft, då får man införa ett särskilt lönelyft för skolledare i så fall, säger Ylva Hellgren.

Skolvärlden har sökt rektorn på Bergius skolan vid upprepade tillfällen för en kommentar.