Rektorn i Vittangi: ”Svårt att även rekrytera obehörig personal”

De flesta av lärarna på Vittangi skola är obehöriga.
– Lärarbristen är stor i hela landet, men här är det även svårt att rekrytera obehörig personal, säger rektor Siv-Britt Mangi.

Vittangi med 760 invånare ligger utmed E45, åtta mil sydost om Kiruna och alldeles vid Torne älv. När Siv-Britt Mangi 1980 gick ut nian på Vittangi skola hade byn 1 195 invånare. Högstadiet bestod av tre klasser i varje årskurs.

I dag ryms hela skolan med drygt 100 elever fördelade på F–9 i det tidigare högstadiet.

– De elever som bor längst bort har cirka sex mil till skolan enkel resa. För att komma hit behöver de först skjutsas av föräldrar eller andra innan de plockas upp av skolbussen, säger Siv-Britt Mangi som även är rektor för skolan i Svappavaara.

– Det är är en F–4-skola. Den har tidigare även haft årskurs 5 och 6, men detta läsår lyckades vi inte få tag på tillräckligt med personal. Eleverna i årskurs 5 och 6 går i stället i Vittangi skola. Vi får se om vi får tag på lärare till hösten.

Återvände till Vittangi som rektor

För drygt ett år sedan återvände Siv-Britt Mangi till Vittangi skola efter att under de senaste decennierna ha arbetat som lärare och rektor i Piteå, Pajala, Kiruna och Övertorneå.

Enligt Skolverkets statistik är lärarbehörigheten på skolan mycket låg.

• I mitten på februari i år var knappt 35 procent av lärarna i årskurs 1–3 legitimerade och behöriga i minst ett undervisningsämne.
• Motsvarande andel för dem som undervisade på mellanstadiet var drygt 3 procent och 5,5 procent på högstadiet.

– Vi har en väldigt låg behörighet, även om en lärare som tidigare var obehörig är på väg att få sin legitimation och kommer att vara behörig i svenska, engelska och franska. Vi har också en lärare som är föräldraledig.

Tungt för lärare med vikariebrist

Hur blir det till hösten?

– Jag vet inte. Kiruna kommun har haft ute en gemensam annons för alla kommunens skolor. Den gav inga sökande till Vittangi. Vi ska nu gå ut med egna annonser.

– Vi har inte bara problem med att rekrytera behöriga lärare, utan personal överhuvudtaget. Många vill i stället arbeta för LKAB som i regel betalar betydligt bättre. Den som vill flytta hit har dessutom svårt att hitta en bostad.

Brist på vikarier kan göra arbetet extra tungt för många lärare på glesbygdsskolor.

– Framför allt under pandemin har många fått vikariera för varandra, vilket har slitit otroligt mycket på dem.

Enligt Siv-Britt Mangi räcker det inte att bara höja lönerna för att minska bristen på behöriga lärare.

– Lärarnas arbetssituation behöver förbättras för att yrket ska bli mer attraktivt, det gäller inte minst arbetsbelastningen.

– Läraruppdraget är stort och omfattar mycket mer än undervisning. Det kompensatoriska uppdraget sträcker sig långt, likaså lärarnas mentorsuppdrag. Jag är osäker på huruvida det klargörs i lärarutbildningarna. Om inte, tror jag att många kan få en chock när de kommer ut. De ser kanske undervisningsbiten i uppdraget men inte de andra ansvarsbitarna. Det kan göra att man slutar som lärare omgående.

Svårt att samverka på mindre skola

– Likaså kan man känna sig missnöjd om man har en gammal lärarutbildning, som inte längre motsvarar dagens läraruppdrag. Uppdraget och ansvaret är stort.

Större skolor innebär ökad chans för en lärare att på plats kunna samverka med en kollega i samma ämne.

– Det går tyvärr ofta inte på mindre skolor, men det kan man till viss del lösa genom till exempel kommunala ämnesnätverk. Det har vi tidigare haft i Kiruna och ska återuppta igen.

Hon tror på en ljus framtid

Siv-Britt Mangi tror att Vittangi skola kommer att överleva. Avstånden är för stora för att unga elever ska kunna pendla till exempelvis Kiruna.

– Att Vittangi är en så pass stor ort och ligger geografiskt i en sådan position som den gör bidrar också. Dessutom ökar antalet barn i förskolan.