elever_ordning

Fyra elever i Huddinge skriver med anledning av införandet av ordningsomdöme. Från vänster till höger, Clara Andersson, Matilda Solstrand, Alice Lundberg och Ingemar Sanden.

| Foto: Felix Lanestrand
Debatt

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Just nu pågår en debatt om att återinföra ordningsomdömen för högstadie- och gymnasieelever. Vi har läst politikers och lärares debattartiklar, kollat på tv-inslag och läst på i frågan. Men hur noga vi än letar så finner vi fortfarande knappt någon inkludering av elevperspektiv. Vi tycker det är skamligt att vi elever, vars vardag influeras av det beslutet ni tar, varken är delaktiga eller inkluderade i diskussionen.

Det är lätt för personer som gick ut skolan för X antal år sedan att tycka och besluta om vad som ska ske i skolan idag, eftersom att det inte drabbar dem personligen. Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall.

Vad är ens den allmänna definitionen av ”ordning och reda”? Det finns ju det uppenbara: att man inte ska kasta stolar och skrika kränkningar, men vad mer? Kommer vi betygsättas för hur eller om vi ifrågasätter våra lärare? Kommer vi få ett underkänt omdöme för att vi har keps i klassrummet eller fötterna på bordet? Vad är ett korrekt beteende? Och vem ska bestämma det? Ska Jan Björklund skriva kriterier på vadå, vad han tycker är det idealiska beteendet? Ska lärare behöva kritisera sina elevers personlighet utifrån hur Jan tycker att vi ska vara? Och hur vill han att vi ska vara? Blint lydande, passiva, rädda att göra våra röster hörda, för att vår lärare kanske inte gillar det?

Det är helt enkelt orimligt att bedöma hundratusentals elever utifrån samma mall.

Är man en person som gärna ifrågasätter, älskar att diskutera, och kanske föredrar ett friare sätt av lärande, ska man då behöva ändra sin personlighet i grunden för att passa Jan Björklunds idealelev? För i så fall vill vi gärna säga till Jan att även om han personligen stör sig på det, är alla elever olika. Lär sig olika. Och, ja, beter sig olika.

Om en av oss till exempel använder opassande svärord, beter sig illa på lektionen eller till och med hotar sin lärare, tror Jan då att eleven, som redan har erfarenhet av hemringningar, föräldrasamtal och kvarsittningar kommer att bry sig om ett skriftlig omdöme? Tro oss, elever som beter sig illa i skolan är medvetna om detta och ofta är de stökiga av en anledning, kanske inte ens en anledning som är deras fel. Att få omdömen som inte påverkar meritvärdet kommer utan tvekan att stressa de som inte behöver oroa sig om ett dåligt omdöme samtidigt som det kommer att ignoreras av de elever vars problem ska ”lösas” med detta betyg.

Något vi alltid får höra innan vi får våra betyg på avslutningarna är att det endast är våra kunskaper som har bedömts, inte vår personlighet, något som många av oss finner lugnande. Men med ett återinfört ordningsbetyg vore den meningen inte längre helt genuin.

Sanningen är att det finns ett definitivt problem i Sveriges skolor. Det är ett problem vi bör sträva efter att lösa, men detta är enligt vår åsikt inte vägen att gå. Det är helt enkelt orimligt att bedöma hundratusentals elever utifrån samma mall.

Clara Andersson, Alice Lundberg, Ingemar Sandén och Matilda Solstrand

Elever i årskurs 9, Huddinge

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm