barbro_fallman_4
Foto: Cecilia Andersson
Retorik

”Retorik borde vara obligatoriskt”

Antingen har man talets gåva eller så har man den inte. Så säger fördomen.
Språkproffset och retorikern Barbro Fällman säger något helt annat.
– Alla kan lära sig att tala så att andra lyssnar.
Hon tycker att retoriken blivit för akademisk i Sverige; det är ett praktiskt ämne.

Fakta/Barbro Fällman

Bor: I Stockholm.
Familj: Man och två barn.
Fritidsintressen: Golf, skidåkning, litteratur och film.
Aktuell med: Boken ”Framgångsretorik för lärare” kommer ut i juni på Gleerups förlag. Det är hennes tolfte bok om retorik.

I juni kommer Barbro Fällmans nya bok ”Framgångsretorik för lärare”. Med den vill hon sprida sitt budskap om att alla kan lära sig att prata på ett sätt som gör att alla vill lyssna och ta del av det som sägs.
Hon är själv pedagog i grunden och arbetade i många år som språklärare innan hon startade företaget Retorikcentrum för att inspirera andra med retorik.
– Jag ägnade mycket tid åt att fundera på hur jag skulle få eleverna att längta efter mina lektioner i fransk grammatik. Alla som har läst språk vet att det i längden blir ganska enformigt att böja verb lektion efter lektion.
Genom att alltid vara välförberedd och varierad hittade Barbro sitt sätt att uppnå sitt mål att skapa ett harmoniskt inlärningsklimat. Än i dag har hon kontakt med flera elever som hon mötte i undervisningen för 25 år sedan och de bekräftar hennes egna upplevelser.

Bort från läroplanen

Under sin utbildning till språklärare studerade Barbro Fällman talandets konst i Frankrike. Där är ämnet retorik obligatoriskt i skolan.
– Så var det även i Sverige fram tills den allmänna folkskolan infördes 1842. Då togs retoriken bort från läroplanen, säger Barbro Fällman.
Hon kan inte låta bli att spekulera i varför man fattade det beslutet på 1800-talet. En av hennes teorier handlar om att man inte ville att gemene man skulle besitta den retoriska konsten.
– Det är ett maktmedel att kunna övertyga med förnuft och känsla och att få andra att lyssna på mitt budskap och förstå vad jag menar. På 1800-talet ansågs det förmodligen obehagligt om det skulle komma alla till del .
För Barbro är retorik en demokratisk rättighet. Det är hennes fasta övertygelse att alla har rätt att kunna uttrycka sig så att andra lyssnar och förstår vad man menar. Därför anser hon att retorik borde bli ett eget ämne i den svenska grund- och gymnasieskolan.
– Att kunna uttrycka sig är en stor del i vår mänskliga överlevnad och det är definitivt exkluderande att inte kunna uttrycka sig. Dessutom är det ett konkurrensmedel för dem som har lärt sig, oavsett vad de ska göra i sitt vuxna liv.
Retorik handlar inte bara om att tala utan även om att lyssna vilket Barbro också anser vara livsnödvändigt att lära sig i dagens samhälle.
– Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson är en väldigt duktig retoriker som får med sig många av sina anhängare för att han får det han säger att låta så självklart, säger Barbro Fällman och förklarar att retorik inte handlar om att manipulera eller övertala utan att engagera och inspirera.

Vikten av ett gott språk

Lyssnaren som förstår hur talaren byggt upp sitt tal har inga problem med att analysera det som sägs och samtidigt behålla sina egna åsikter, medan den som inte har retoriken i sig lätt kan låta sig berusas av det som sägs. För att inspirera till retorik har Barbro Fällman instiftat Stora Retorikpriset som delas ut en gång om året. Med det vill hon uppmärksamma vikten av ett gott språk, såväl det talade som det skrivna.
Hennes syfte är att tydliggöra retoriken som ett modern och effektivt verktyg för kommunikation i alla sammanhang. Priset går till någon person som med sitt uttryck gjort intryck.
2008 vann matematikläraren Stavros Louca från Rinkebyskolan priset. Det var efter att han varit med i SVT:s serie ”Klass 9A” som utspelade sig på Johannesskolan i Malmö.
Just lärare är en av de många målgrupper Barbro Fällman vänder sig till när hon talar om vikten av retorik. Hon föreläser förvisso för alla yrkeskategorier, men lärare som lär sig konsten att tala gör det inte bara för sin egen skulle utan blir också goda förebilder för eleverna.
– När jag själv gick i skolan ville jag egentligen fly från presentationerna. Tänk om någon sagt att det är normalt att vara nervös och visat och berättat hur man gör för att det ändå ska bli bra. Men för det krävs det att lärarna själva först lär sig verktygen, säger Barbro.
Det i sin tur kräver att lärarutbildningen inför retoriken, men där uppstår ett dilemma. I Sverige finns det finns inte tillräckligt många som kan ämnet för att kunna lära ut det. Och ändå är retoriken en 2500-årig konst som härstammar från de gamla grekerna och spreds över världen av romarna.

”Träning och åter träning”

– Retoriken har gjorts till ett akademiskt ämne, men egentligen borde det vara praktiskt och läras ut av den lärare som brinner mest för det på skolan. När man väl lärt sig metoden behövs träning och åter träning, att man provar sig fram och att man delar med sig till andra. Det är med retoriken som med så mycket annat, att man lär så länge man lever och att man aldrig blir fullärd utan ständigt är under utveckling.
Så är det även för Barbro Fällman.
– Jag ser och lyssnar och låter mig inspireras i mötet med andra människor. Jag övar hela tiden och prövar nya grepp. Dem varierar jag med min djupa kunskap och min humor.

Kommentera