Riksrevisionen granskar skolpengen – ”Oerhört välkommet”

Riksrevisionen ska granska om skolpengen leder till en rättvis resursfördelning. Fokus kommer att ligga på grundskolan och varje elevs rätt till stöd.

Riksrevisionen kommer under våren att granska Skolpengen, det system som anger hur pengar fördelas till landets skolor: med en fast summa per elev. Systemet har varit föremål för växande kritik på senare tid.

Exempelvis lyfter Björn Åstrands likvärdighetsutredning att kommuner har ett större ansvar än friskolorna för att tillhandahålla utbildning för alla, och att det bör avspeglas i resursfördelningen. Lärarnas Riksförbund pekar på det faktum att en skolas utgifter inte är kopplade till individuella elever utan till grupper, varför en finansiering baserad på antalet elever inte nödvändigtvis motsvarar de verkliga behoven. Kostnaderna per klass för lärare, klassrum och liknande minskar inte för att en elev byter skola – men skolans intäkt blir mindre.

I Skolvärldens granskning av systemet rapporteras att kommuner tvingas betala flera miljoner i ”straffavgift” till friskolor när deras egen verksamhet bedrivs med underskott. I en av flera debattartiklar i ämnet skriver rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist att ”Vi måste fråga oss om det är rimligt att enskilda huvudmän får ersättning för ett uppdrag de enligt lag inte har”. Utbildningsminister Anna Ekström kallar systemet för ”orimligt” och i november 2021 beslutade Socialdemokraterna att driva på för en förändring.

Och nu annonserar Riksrevisionen att man ska granska systemet.

– Skolpengen är ett komplext system för ett oerhört viktigt samhällsområde. Om delar av det systemet motverkar målen för skolan är det viktigt att detta blir belyst, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Myndigheten vill få svar på huruvida systemet leder till en rättvis och effektiv resursfördelning mellan skolanordnarna, om planeringsförutsättningarna blir tillräckligt bra och om tillståndsprocessen för nya friskolor fungerar ändamålsenligt. Vägledande i bedömningen ska vara skollagens paragraf om att varje elev ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt.

Granskningen välkomnas av Åsa Fahlen, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

– Det är oerhört välkommet att man tar tag i detta. Riksrevisionen pekar på att dagens system riskerar att motverka målet att varje elev ska få det stöd den behöver för att nå så långt som möjligt kunskapsmässigt, säger hon och fortsätter:

– Man behöver ta hänsyn till att undervisning bedrivs i grupp. Därför behöver man hitta ett system som är mera stabilt över tid och mindre individbaserat. Skolans kompensatoriska uppdrag innebär ju att man ibland behöver mindre grupper eller behöver lägga mer tid på vissa elever. Det är helt enkelt svårt att leva upp till det uppdrag skolan har med en individbaserad finansiering.

Resultatet från Riksrevisionens granskning kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i juni 2022.