Annons

”Risk för ökat hemmasittande om gränsen suddas ut”

Publicerad 6 april 2020

Relaterat

”I dag bör vi alla förhålla oss ödmjukt gentemot de möjligheter som den digitala distansundervisningen erbjuder. I morgon behövs en stor dos eftertanke”, skriver Sophie Zail, förstelärare i svenska och psykologi. 

Just nu pågår en omställning i samband med att gymnasieskolor övergått till fjärr- och distansstyrd undervisning. 

Detta är arbetssätt som påminner om universitets- och högskolestudier, som inte sällan utformas för att genomföras på distans. Undervisningsformen är inte problemfri men inte desto mindre välkommen och rimligtvis det bästa alternativet under en pågående kris. Samtidigt som arbetet med att komma in i de nya rutinerna kräver hängivenhet och ansträngning, är det viktigt att börja planera för morgondagen, när undervisningen är tänkt att återgå till det normala. En planering som kräver eftertanke. 

Att skapa nya vanor går relativt snabbt och när de väl har satt sig kan de vara svåra att bryta. Detta är i sig ingenting konstigt, eftersom vanor avlastar våra hjärnor. Distansundervisningen börjar sakta men säkert implementeras som en ny vana i lärares och elevers vardag och ett rimligt antagande är att det är i samband med återgången som nya utmaningar framträder.

Elever som börjat vänja sig vid att utföra skolarbete på distans kan bli svårare att vinna tillbaka, vilket riskerar leda till en tid av högre frånvaro. Om lärare tillämpar de nya undervisningsformerna som ett medel för att kompensera den befarade frånvaron och därmed går över till att undervisa i båda världarna, riskerar detta att få kontraproduktiva effekter. Vi i skolan behöver därför medvetet välja arbetssätt som främjar att elever motiveras till att komma tillbaka till det fysiska klassrummet, genom att med undervisningens upplägg återigen ställa krav på fysisk närvaro. 

Elever som börjat vänja sig vid att utföra skolarbete på distans kan bli svårare att vinna tillbaka

Vilka problem kan då finnas med fjärr- och distansundervisning för gymnasieelever? 

Först och främst innebär undervisningsformen per automatik att tillförlitligheten i elevers arbete minskar. Att utforma uppgifter på distans, med hög reliabilitet och tillförlitlighet är problematiskt och riskerar därmed att leda till betyg som inte återspeglar elevernas kunskaper. I Skolverkets allmänna råd om betyg och betygsättning är detta någonting man framhåller lite extra: ”Det är viktigt att lärare eftersträvar att bedömningssituationerna blir giltiga och tillförlitliga[…]”. De allmänna råden presenterades under 2018 och är tänka att fungera som riktlinjer för mer rättvisande och likvärdiga betyg. 

Vid en snabb reflektion ter det sig kanske rimligt att metoder som fungerar på högskolor och universitet per automatik är tillämpbara också i gymnasieskolan. En sådan jämförelse är dock inte helt gångbar, med anledning av betydande strukturella skillnader. Ett viktigt uppdrag för gymnasieskolan är att förbereda för universitetsstudier och det självständiga arbetet, snarare än att ställa krav på att bemästra det. En anledning till detta torde vara att gymnasie- och högskolestudenter har kommit olika långt i kognitiv utveckling.

Distansundervisning ställer höga krav på elevers impulskontroll samt förmåga att planera långsiktigt, förmågor som inte är fullt utvecklad i hjärnan före 25 års ålder. Dagens unga lever dessutom i en tid när distraktioner, inte minst i form av sociala medier, påkallar uppmärksamheten under dygnets alla timmar. Distraktionerna kan liknas vid en ständig godisskål, vilken hjärnan måste arbeta aktivt för att stå emot. Eftersom distraktionsmoment är ständigt närvarande i ungdomars hemmiljö, utgör dessa ett hinder för inlärning. När det enda som krävs för att tillgodogöra sig den digitala godisbiten är en knapptryckning utmanas tonårshjärnan till fullo, varje gång den tvingas välja mellan skolarbete och aktiviteter som triggar belöningssystemet ännu mer. 

Att undervisning enbart sker genom en skärm är av samma anledning problematiskt utifrån att en dator erbjuder ett oändligt utbud av andra aktiviteter än det rena skolarbetet. I boken Skärmhjärnan, skriven av Anders Hansen, presenteras att hjärnan har en ställtid, vilken innebär att när vi går från en aktivitet till en annan, t.ex. från skolarbete till att kika in på våra sociala medier, dröjer sig hjärnan kvar vid vad den just fokuserat på. Trots den goda förmågan att växla fokus, kan ställtiden vara så lång som flera minuter. Att de digitala lockelserna bara är en knapptryckning bort, innebär alltså flera minuter i förlorad koncentration, varje gång användaren faller för en digital lockelse. De sociala medierna är dessutom utformade för att trigga hjärnans belöningssystem maximalt, i syfte att minska hjärnans motståndskraft.

Det klassiska uttrycket, unga behöver bli bättre på att hantera sina distraktioner, bör alltså betraktas som en pedagogik som inte längre håller måttet. I skolan har vi möjlighet att hjälpa elever med att skapa distraktionsfria arbetsmiljöer, genom ordningsregler, mobilförbud och nedlåsningsverktyg på elevdatorer. Möjligheten att ställa undan den digitala godisskålen under lektionstid, innebär alltså bättre förutsättningar för tonårshjärnan att lyckas.  

En annan aspekt av distansundervisning att ta i beaktande är ensamhet, vilket är en riskfaktor när det kommer till såväl kognitiva förmågor som depression. Vi människor är helt beroende av interaktion med andra, något som i dagens samhälle torde kunna ses en bristvara, eftersom vi i allt större utsträckning kommunicerar genom våra skärmar. I skolan ges möjligheten att bli bekräftad och sedd, av såväl vuxna som av kamrater. 

Vi i skolan behöver medvetet arbeta för att eleverna ska motiveras till att komma tillbaka till det fysiska klassrummet, genom att med undervisningens upplägg ställa krav på fysisk närvaro. Om gränsen mellan verksamhetsförlagd utbildning och distansundervisning suddas ut riskerar detta att bana väg för ett ökat hemmasittande, men också bedömningsunderlag med låg reliabilitet och tillförlitlighet, distraherande arbetsmiljöer samt en ökad ensamhet. 

I dag bör vi alla förhålla oss ödmjukt gentemot de möjligheter som den digitala distansundervisningen erbjuder. I morgon behövs en stor dos eftertanke.

Sophie Zail, förstelärare i svenska och psykologi på Drottning Blankas Gymnasieskola

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons