betyg-712
Foto: Ulrika Vallgårda

Risk för orättvisor med nya slutbetygen

Snart två år efter införandet stormar det fortfarande kring det nya betygssystemet.Osäkerhet i bedömningen och svårighet att förklara betygskriterierna för föräldrar och elever är tidskrävande problem som lärare brottas med.

Regeringens förslag att ta bort de skriftliga omdömena i årskurs 6–9 är ett sätt att korrigera något som många lärare varit missnöjda med. Nyligen har också Skolverket kommit med en handledning för lärare när det gäller ”mellanbetygen” B och D. Men osäkerheten när det gäller betygssättningen är fortfarande stor runtom i landet. Skolvärlden träffade tre lärare i Luleå med blandade känslor inför betygssystemet.
– Jag är i grunden positiv, bland annat för att det finns fler steg i den nya betygsskalan. Tidigare var G ett jättestort betyg och många kände att det blev orättvist, säger Pelle Backman, hem- och konsumentkunskapslärare i årskurs 6–9 på Stadsöskolan.

Hans uppfattning
verkar vara representativ för det stora flertalet lärare i Sverige enligt en färsk undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort. Undersökningen visar också att majoriteten är nöjd med att ha betyg från årskurs 6.
– Men sedan är det mycket nytt och både lärare, elever och föräldrar måste få tid att komma in i det, säger Pelle Backman.
Han får medhåll av kollegorna Frida Holmlund, lärare i svenska och SO årskurs 6–9, och Johan Enström, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9.
Ett stort problem vid införandet har varit att föräldrarna inte förstår det nya betygssystemet.
– De tror att ett E är jämförbart med en 1:a i de betyg de själva fick i skolan. Eleverna måste många gånger förklara för dem att det inte är dåligt att ha ett E, säger Pelle Backman.

Samtidigt kan det kännas jobbigt för eleverna att det är så svårt att nå de högre betygen.
– En elev som har A och C i nästan alla mål och E i ett eller något enstaka, borde kunna få minst ett C, annars finns risk att de tappar motivationen. De tycker inte att det lönar sig att kämpa för de kommer ändå aldrig kunna få mer än ett D på grund av någon liten del som de inte klarar, säger Johan Enström.
Enligt Daniel Wernegren, undervisningsråd på Skolverket, handlar det inte om att man ska betygssätta alla femton delmoment i ett ämne och sedan låta det sämsta betyget av dessa vara avgörande – en uppfattning som spridit sig på många av landets skolor.
– Lärarna ska göra en samlad och allsidig bedömning utifrån sin profession. Det går att få ett A eller ett C i slutbetyg, även om eleven missat ett arbetsmoment i sjuan, eftersom kunskapskraven prövas flera gånger under kursens gång, säger han.

Just nu lägger lärarna
på Stadsöskolan ner mycket tid på att förklara betygen och betygskriterierna för sina elever. Men trots att kriterierna blivit tydligare känner de själva fortfarande en stor osäkerhet i hur de ska tolka nyanserna.
– Det är svårt att bedöma skillnaden mellan ”välutvecklade och väl underbyggda resonemang” som krävs på A-nivå, och ”utvecklade och relativt väl underbyggda och resonemang” som på C-nivå, säger Johan Enström.
För många elever i sjuan är det dessutom för avancerat att analysera och föra resonemang om vad de gjort, menar Frida Holmlund.
– De har helt enkelt inte nått den mognaden, medan det oftast går jättebra i nian, säger hon.
En annan svårighet som de upplever är att sätta betyg på elever som de haft väldigt kort tid.
– Det är jättesvårt att hinna bilda sig en uppfattning om en elev i sjuan som man bara haft en termin, säger Frida Holmlund.

Lärarnas Riksförbunds
förste vice ordförande Bo Jansson är orolig över de signaler han får. Han efterlyser nationella, gemensamma mallar för betygssättning.
– Det finns risk att det inte blir rättssäkert och rättvist för eleverna. De måste få en likvärdig betygssättning oavsett var i landet de går i skolan. Vi ska inte ha några egna hemsnickrade kommunala lösningar på metoderna för bedömning.
Han tror att det kommer att bränna till på allvar i diskussionen när de första niorna får sina slutbetyg i vår.
Enligt utbildningsdepartementets statssekreterare Bertil Östberg (FP) är tanken med det nya betygssystemet och kursplanerna just att de ska vara mer preciserade och att det ska vara tydligare vilka mål som ska uppfyllas. Att det är fler steg gör betygen mer rättvisa, menar han.
– Det blir lättare att veta hur man kan höja sina betyg, vilket höjer motivationen, säger Östberg.

Uppfattningen om att det är svårare att få ett högre betyg än tidigare invänder han inte emot.
– Det är meningen, tidigare gick det inflation i MVG:n.
Han kan förstå att både lärare och elever tycker det är svårt med övergången, men samtidigt betonar han att det aldrig funnits så mycket stöd och handledning för lärarna som nu, inte minst på Skolverkets hemsida.
– Sedan är det naturligtvis rektorernas uppgift att jobba med fortbildning på olika sätt.
 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm