Haddad: Därför vill jag ha obligatoriskt lämplighetstest för blivande lärare

Tilde Jansson skriver i Skolvärlden 3 november att ”vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning. För vem vill jobba inom ett yrke där du slits ut innan du har lyckats bli varm i kläderna?”. Hon anser att den reglerande undervisningstiden bör återinföras för att öka läraryrkets attraktivitet.

Ett av de senaste förslagen för att göra läraryrket attraktivt är lämplighetstest, ett förslag som nu har fått grönt ljus från regeringen. Om detta ställer Tilde Jansson frågan ”Hur mäter man lämplighet?” och menar att hennes ”nyexaminerade kollegor gång på gång vittnar om en arbetsbörda som inget lämplighetstest i världen kan pröva ens kompetens för”.

Jag vill först tacka dig för ditt inlägg, Tilde Jansson. När det gäller frågan om läraryrkets status och attraktivitet driver vi sedan många år lokalt som nationellt frågan om fler karriärvägar, bättre arbetsmiljö, minskad administrativ börda och inte minst att vi måste återupprätta respekten för Sveriges lärare.

Särskilt den sista delen med koppling till lärarnas status, arbetet för ökad studiero och hur viktigt det är att vi inte har skolmyndigheter som underminerar lärarnas arbete och befogenheter. Det har jag uppmärksammat mest de senaste två åren.

Liberalerna vidhåller att kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas och inte minst så måste genomströmningen bli bättre om vi ska klara en del av lärarbristen. Därför har vi föreslagit en rad förslag för att höja kvaliteten där översyn av VFU, metodik, fler lärarledda timmar och skärpta antagningskrav endast är några.

Ett annat är lämplighetstest som jag vill ha obligatoriskt och på alla lärarutbildningar, precis som i Finland. Men för denna modell fanns inget stöd i dialogen med regeringen, därför landade vi ett förslag som gör det möjligt i regelverket för lärosätena att införa detta.

Arbetsmiljön och villkoren måste förbättras och det är med stor oro jag ser hur besparingar genomförs i flera kommuner.

Högskolan i Jönköping har infört detta med goda resultat. Den främsta effekten är att det lockar de mer motiverade och att avhoppen från lärarutbildningen minskar dramatiskt. Det är också syftet med vårt förslag – fler ska inte bara vilja söka sig till utbildningen, utan lika viktigt är det att fler slutför och tar ut en lärarexamen.

Liberalerna är vidare det enda partiet som krävt åtgärder kring arbetsmiljö och satsningar för att locka tillbaka det jag kallar för ”guldreserven”, de drygt 37 000 lärare som lämnat yrket. Jag delar helt ditt inlägg, Tilde – att arbetsmiljön och villkoren måste förbättras och det är med stor oro jag ser hur besparingar genomförs i flera kommuner runt om i landet som direkt drabbar skolans kärnuppdrag.

Slutligen driver vi mycket aktivt Liberalernas krav om statligt huvudmannaskap för skolväsendet. De övriga partierna är inte överens med oss men vi har fått igenom en utredning som ska tillsättas inom kort där ett beslutsunderlag ska tas fram. Det är en mycket viktig liberal seger att vi för första gången på trettio år faktiskt kan ta steg inför ett statligt ansvar fullt ut, skolan är en nationell angelägenhet och vi måste komma ifrån det läge som vi befinner oss i med allt för stora skillnader i villkor och ambitioner beroende på vilken kommun du råkar bo i.

Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiska talesperson, vice ordförande i Utbildningsutskottet.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.