mindreklasser

Peter Fredriksson, IFAU, och Ibrahim Baylan (S).

Nytt utspel med gammal rapport.

S håller fast vid betydelsen av mindre klasser

Ibraim Baylan pekar på en tidigare forskningsrapport som stöd för tesen att mindre klasser stärker kvalitet och resultat på både kort och lång sikt.

Antalet elever i varje klass är en central del i Socialdemokraternas skolpolitik. I sin budgetmotion satsar de två miljarder kronor på att minska storleken på klasserna under skolans första år.

Men idén att mindre elevgrupper ger bättre resultat har på senare tid utmanats i debatten. Senast var det OECD:s Andreas Schleicher som i sin snabbanalys av den svenska skolans Pisa-misslyckande ifrågasatte mindre klasser som en lösning på krisen. Han menar att pengarna ska läggas på lärarkvalitet istället.

– Man gör motsatspar av att satsa på små grupper å ena sidan eller lärare å den andra. Men vi som rik nation har möjlighet att göra både och, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson.

Han betonar att det är i skolans tidiga år som en mindre klasstorlek har störst effekt.
– Risken i en stor grupp är att det blir en medelundervisning som inte passar varken de som har det svårast eller de som skulle behöva mer stimulans och utmaningar.

Han får till viss del medhåll från professor Peter Fredriksson på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Han menar att väl genomförda studier visar att små grupper leder till bättre resultat.

– Att jämföra satsningar som påverkar klasstorleken med satsningar på lärarkvalitet är vetenskapligt irrelevant. Det går att jämföra olika satsningar för att höja lärarkvaliteten, eller olika satsningar för att minska storleken på klasserna. Annars jämför man äpplen och päron. Att en löneförhöjning kommer att ge ett visst resultat är dessutom mycket svårare att säga med någon sorts säkerhet, säger han.

Peter Fredriksson är en av författarna bakom IFAU-rapporten ”Långsiktiga effekter av mindre klasser”, som publicerades första gången år 2012. Den undersöker de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurserna 4-6.

Slutsatsen är att en minskad klasstorlek i mellanstadiet från 25 till 20 elever ger bättre studieresultat, inte bara i mellanstadiet utan även i nian. Vidare ökar sannolikheten att eleverna tar kandidatexamen och deras lön höjs med drygt 3 procent.

– Min uppfattning är att effekterna är stora. Även om vi skulle dubblera kostnaderna och halvera samhällets långsiktiga intäkter är det en lönsam investering, säger Peter Fredriksson.

Kommentera