Annons
Foto: Ola Wong

Så arbetar lärarna i Kina

Publicerad 9 september 2011

Ständig vidareutbildning och bonus baserad på om eleverna klarar inträdesprovet för universitet. Det är några drivkrafter för Xi Rongrong, gymnasielärare i Kina.

Fakta

Fakta/Skolan i Kina

Arbetsdag: Skolan börjar kl 08:00 – 11:30 samt 13:30 – 16.10.
Utbildning: 4 år + prov för lärarexamen.
Pensionsålder: Man 60 år. Kvinna 55 år (lokal variation förekommer).
Lön: Lågstadielärare 31 000 yuan /år. Mellanstadie-, gymnasielärare 34 200 yuan/år. En yuan är värd ungefär lika mycket som en krona.
Lärarlicens: Krävs för att undervisa. Vanligtvis ges den efter ett test efter avslutad utbildning.
Ledighet: Kinesiskt nyår (infaller oftast i januari/februari), cirka en månads ledigt. Sommarlov från mitten av juli till sista augusti.
Fakta om 117:e skolan: kombinerad högstadie- och gymnasieskola i Peking med totalt 1 600 elever. Gymnasiet är studieförberedande och har inga yrkesutbildningar.

När Xi Rongrong, 30 år, beskriver sitt yrke låter hon på många sätt som en svensk lärare. Det bästa är de många loven (totalt nästan tre månaders ledighet per år) och anställningstryggheten. Det sämsta är lönen (40 000 i årslön med åtta års erfarenhet).
Men på andra sätt avviker den kinesiska lärarvardagen från den svenska. Den högsta chefen på Rongrongs kombinerade högstadie- och gymnasieskolan i Peking är inte en rektor utan en partisekreterare från Kinas enväldiga kommunistparti.

Toppar listan

Kinas skolsystem hamnade i världens fokus när en elitskola i Shanghai sopade banan med resten av världen i det senaste Pisa-testet - undersökningen som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar. Topprankningen är sedan länge en rent asiatisk affär (med Finland som enda västerländska undantag). Med hjälp av sina framgångsrika skolsystem har Japan, Singapore, Taiwan och Sydkorea kunnat genomföra ekonomiska mirakel och blivit kunskapssamhällen. Kina följer bara i grannarnas redan upp- trampade spår, men i megaskala. I ett jätteland som Kina varierar kvalitén enormt: från fattiga ruckel i bergiga inlandsprovinser till toppmoderna utbildningsinrättningar i megastäderna på östkusten. Helt klart är att Sverige har mycket att lära av Ostasiens framgångsrika skolsystem. Inte nog med att Kinas elitskolor presterar toppresultat. Även massutbildningen ger resultat: Läskunnigheten hos kinesiska kvinnor mellan 15-24 år ligger nu på 99 procent.

Ständig fortbildning

17:e skolan i Peking räknas som en bra skola i Peking, men inte toppeliten. Lokalerna är från 2008 och arkitekturen är ljus och fräsch. Xi Rongrong är psykologilärare. Hon ägnar dock inte mer än 40 procent av sin arbetstid åt undervisning. Att det inte är mer tid beror på att Kina satsar på ständig fortbildning av lärarna. Varje torsdag går Rongrong till det lokala centret för lärarutbildning. Hon säger att alla psykologilärare från Chaoyangdistriktet i Peking möts där. En typisk utvecklingsdag får de se videoupptagningar från klassrumsituationer och diskutera dem. Lärarna testas också och uppdateras i den senaste skolpolitiken.
– Just nu handlar mycket om den nya skolreformen. Vi försöker att komma bort från den gamla katederundervisning.
Målet är att läraren ska prata mindre och eleverna själva ska diskutera och samarbeta. Idealet är att under en lektion ska läraren ta upp mellan en tredjedel och hälften av tiden. Resten ska eleverna ges utrymme att tala på. Rongrong tycker att vidareutbildning hjälper henne att bli en bättre lärare. Vidareutbildningen är obligatorisk varje vecka, även på loven. Det finns liknande system i andra delar av Kina, men alla är långtifrån lika ambitiösa som det Xi Rongrong deltar i.

Kontakten med föräldrarna

Mycket arbete går också åt att ha kontakt med föräldrarna. Det gällde i synnerhet de perioder när hon varit klassföreståndare. Då ägnade hon kvällarna åt att ringa runt och informera hur eleverna hade det, och deras utveckling och problem.
– Man ringer varje förälder minst en gång i veckan.
Anledningen är att många föräldrar jobbar så mycket att de inte hinner träffa sina barn på kvällarna. 30 procent av eleverna bor dessutom på skolans internat. För föräldrarna är det mest en sak som är intressant:
– De frågar hur barnet presterar i skolan. Hur det går i deras tester.

Bonus

Gymnasietiden handlar om att förbereda eleverna inför det allt avgörande inträdesprovet till universitetet. Det handlar om ständiga tester för att utvärdera och motivera eleven till hårdare studier för att klara provet. Pressen är stor även på lärarna. Varje skola har en kvot på andelen elever som förväntas lyckas på inträdesprovet. Kvoten bestäms av distriktsmyndigheterna, baserat på skolans tidigare resultat. För lärarna och rektorerna hänger deras bonus på att de når målet. De som misslyckas får även kritik. Det finns alltså en tydlig morot och piska för lärarna att motivera eleverna. Prestationen - universitetsprovet - är dessutom tydligt mätbart.

Ideologisk utbildning

Skolans administration påminner om en gammal svensk skola. Det finns fyra vicerektorer och en huvudrektor som sköter det dagliga arbetet. Ovanför dem finns en partisekretare. Partisekreteraren administrerar personalen och övrig ledning.
– De gör även ideologiskt arbete bland lärarna. Varje månad har vi ideologisk utbildning. Nu senast har det handlat om hur den nya femårsplanens direktiv för utbildning ska genomföras, säger en av vicerektorerna som vill vara anonym.
Lärarna har även fackordförande, men som vanligt i Kina representerar facket mer ledningen än personalen (fackord- föranden är en av vicerektorerna). Att vara psykologilärare innebär i praktiken mestadels att undervisa i livskunskap. Mycket av undervisningen handlar om relationer, i samhället och med föräldrarna. Däremot tar de inte upp sex och samlevnad. Kinesiska ungdomar har blivit mer frisinnade, men de är fortfarande i snitt långt mindre sexuellt aktiva än svenska gymnasister.
Har ni ordningsproblem?
– Visst har man problem med att eleverna inte sköter sig. Men då pratar man med dem. Men det är väldigt sällsynt att de med vilje konfronterar lärarna. Det är inte så att de sitter och fipplar med mobilen, säger Rongrong.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons