Så begränsas Skolinspektionen av corona: ”Stor omställning”

Från och med den 17 mars har Skolinspektionen valt att pausa planerade inspektionsbesök på landets skolor, framförallt i Stockholmsområdet, på grund av coronaviruset. 

Framöver kommer Skolinspektionen i stället att genomföra inspektioner med digitala metoder där man bland annat kommer att intervjua huvudmän, rektorer eller lärare genom telefon eller Skype.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo understryker att myndigheten ändå kommer att fortsätta inspektera, men att man ska göra det ”ansvarsfullt och välavvägt”.

– Det är en stor omställning att tänka nytt. Men samtidigt ska jag säga att vi har full energi för att utveckla andra metoder snabbt i stället och jag tror att vi kan hantera det här på ett bra sätt givet situationen, säger hon till Skolvärlden.    

Hur mycket påverkar uppehållet av era skolbesök kvaliteten i utredningsarbetet?

– Vi kommer att ha kvalitet i det vi tittar på, vi kommer att arbeta med bästa möjliga inspektioner och metoder. Däremot blir det avgränsningar i vårt arbete. Vi kan till exempel inte längre göra lektionsinspektioner då vi inte är på plats – och det är en rätt stor del av ett platsbesök. Nu får vi i stället ställa frågor om det via Skype, säger Helén Ängmo och fortsätter:

– Delar som handlar om rektors ledarskap och hur huvudmannen följer upp och styr skolan är sådana bitar som man fortfarande kommer kunna inspektera på sedvanligt sätt. Även frågor som rör stödet till eleverna och vilken undervisningstid man ger. 

Vad är det mer för områden som ni inte kommer att kunna granska under coronasituationen?

– Det blir undervisningen i klassrummet och där vi normalt tittar på aktivt lärarstöd och sådana saker. Inspektionerna av skolors fysiska miljöer kommer också att dras ner något eftersom vi inte är på plats. Men får vi samtidigt signaler om allvarliga situationer kommer vi att göra undantag från den regeln och då kommer vi att behöva göra platsbesök.

Hur påverkas redan pågående utredningar? Kommer de att pausas för att följas upp när läget är stabilare eller kan de slutföras under den rådande coronasituationen?

– Eftersom skolan i högsta grad är påverkad på olika sätt så kommer vi att kunna se brister. Men sedan när vi följer upp hur vi ska driva på att förändring ska ske där måste vi naturligtvis titta på stationen och beakta vad som är möjligt i det här läget och framförallt jobba med mer tid för huvudmännen att komma tillrätta med olika saker, säger Helén Ängmo.

Skolinspektionen får tänka proportionellt och välavvägt i det här läget, menar hon.

– Ser vi skolor där man kraftigt har reducerat stödet till eleverna, men att man ändå hade kunnat upprätthålla ett bättre stöd, då finns det anledning för oss att agera. Men är coronaläget mycket kritiskt på en skola – då kanske man behöver ge det längre tid. Det ser olika ut hur mycket man är påverkad av personalfrånvaro och sådana saker.

Vid inspektionerna man redan hade gjort innan coronakrisen bröt ut har Skolinspektionen redan skrivit klart sina beslut och gett de berörda huvudmännen visshet om vad man har bedömt.

– Då kommer vi att ge mer uppföljningstid än vad vi annars behöver göra. De kan även ansöka om man skulle behöva mer tid om man är kraftigt påverkad av situationen. Det är ett sätt för oss att beakta att skolan är under press.

Hur mycket längre uppföljningstid pratar vi om? 

– Det kommer väl att vara en till två månader längre uppföljningstid. Det beror på vad det handlar om att man ska åtgärda.

Hur har Skolinspektionens granskningsuppdrag förändrats med anledning av covid-19? Kollar ni på några nya områden som är kopplat just till coronasituationen?

– Vårt granskningsuppdrag gäller även i en kris och utöver de andra bestämmelserna som finns i skolan så har vi nu den nya förordningen. Den ligger till grund för en del riktade tillsyner som vi kommer att göra. Det finns signaler som vi får in, som till exempel handlar om att elever får ett väldigt reducerat stöd, oro för hur det arbetsplatsförlängda lärandet i gymnasieskolan ska fungera, oror för att mista kontakten med elevhälsan och det kan handla om oro för att man inte får rätt undervisningstid, säger Helén Ängmo. 

Har ni fått mycket sådana signaler? 

– Vi har inte varit ute och verifierat det ännu, men vi har fått en del signaler från föräldrar som är oroliga för stöd och kvaliteten i undervisningen.

Finns det något i ert uppdrag som är direkt kopplat till coronakrisen?

– Folkhälsomyndighetens riktlinjer ligger inte under lagstiftningen vi följer. Vi utgår från skollagstiftningen och sedan naturligtvis den nya förordningen som kommer in i det paket vi inspekterar. Men sedan är jag övertygad om att många kommer att vilja prata om hur man anpassar sig till den här nya situationen och riktlinjerna och så vidare. Jag förstår att skolorna tänker väldigt mycket på hur man exempelvis inte ska samla för många elever i grupp och hur man gör för att lära eleverna handtvättningsrutiner som de bör kunna och så vidare. Det är inte vår lagstiftning att följa upp sådana delar.

När hoppas ni komma igång med den vanliga inspektionsverksamheten igen?

– Som det ser ut nu är vi inte ute under april, det kan vara likadant i maj. Men skulle situationen förändras och det ser positivare ut för skolorna är det klart att vi vill börja arbeta som vanligt.