Så blir praon likvärdig i Malmö
Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.
Sedan höstterminens start är prao återigen obligatoriskt i årkurs 8 och 9 och studie- och yrkesvägledaren Lotta Lindström skriver i ett blogginlägg på skolvarlden.se att praon behöver professionaliseras. Idag ser det till exempel olika ut om kommunen har en plan för hur prao ska genomföras eller inte och Lotta Lindström efterfrågar tydliga nationella mål för vad prao ska innebära för elever, lärare och den mottagande arbetsplatsen.
På Västra Hamnens skola i Malmö är Tina Wadsten studie- och yrkesvägledare, en skola som anordnade prao i årkurs 8 redan före obligatoriet. Relativt nytt är däremot att eleverna, istället för att fixa prao-platser själva, får en plats via en centralt organiserad platsbank i Malmö stad.
– Redan förra läsåret bestämde man att skolan i Malmö skulle bli mer likvärdig. Malmö är en mycket segregerad stad och det faktum att eleverna och deras vårdnadshavare i stor utsträckning själva skulle fixa prao-platser spädde på det.
När prao-platsen är upp till eleven själva att ordna faller valet lätt på föräldrars och bekantas arbetsplatser vilket inte motverkar stereotypa yrkesval.
– En del syvare ordnade också platser men det räckte inte till alla elever. Så man bestämde i grundskoleförvaltningen att eleverna inte längre får skaffa platser själva, det sköts istället centralt via Praktik Malmö. Förra läsåret var inte alla skolor anslutna men från och med den här terminen gäller det alla.
Tina Wadsten ger den nya organisationen både ros och ris. Det är mycket bra att vägledarna inte längre behöver vara med och skaffa fram platser, säger hon, något som ofta hamnade på dem tidigare. Sämre är att variationen på platserna inte är så stor, det är många branscher som inte vill ta emot högstadieungdomar.
– Det är olyckligt för samtidigt klagar man från arbetsmarknadens sida på att det är för få som söker sig till vissa yrken. Det blir lite konstigt när företagarna säger att de saknar arbetskraft men samtidigt inte vill ta emot våra elever. Hur ska man då kunna väcka intresse för branscherna?
Vanliga praoplatser är inom förskolan, caféer, restauranger och handel, säger hon.
– Det är en bra tanke i botten, det tycker jag. Sen har vi haft lite bekymmer med administrationen vilket gjort att studie- och yrkesvägledarnas arbetsbelastning ökat initialt.
Vad gör ni av prao sen? Fångas det upp av lärarna på något sätt?
– Det är också en sådan sak som är upp till varje skola och rektor. Fortfarande ligger prao mycket på oss vägledare. Många lärare är intresserade och tar upp och följer upp prao i sin undervisning men det är inte uppstyrt vad man ska ha prao till.
Håller du med om att prao skulle behöva styras upp mer med nationella mål för elever och lärare och praktikplats?
– Absolut, det vore bra. Kanske skulle man göra en sammanställning: ”Så här kan man jobba med prao” som också skulle förmedlas till arbetsplatser, så att de vet om de gör ett bra jobb. Det skulle gynna alla om det var mer uppstyrt.