Annons
Per Måhl, betygsexpert.

”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Publicerad 25 september 2019

Relaterat

Debatt ”Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Fredag 16/8, 2019 publicerade DN en artikel om ”Ändrade krav för betyg”. Lärarnas tidning frågade mig vad jag tyckte och jag sa: Om lärarna verkligen ska få hjälp av styrdokumenten så behöver det framgå vilka uppgifter som är obligatoriska för eleverna. Inte bara en språklig revision, utan en strukturförändring. Om man reglerar vilka uppgifter eleverna ska göra förbättrar man likvärdigheten.

Några dagar senare fick jag ett mejl från en lärarutbildare som skrev: ”Jag har läst din artikel och undrar nu över följande: Kan du ge några exempel på vilka obligatoriska arbetsuppgifter du har i åtanke som staten ska bestämma över som eleverna ska utföra?”

I det följande ger jag ett exempel ur de nuvarande kunskapskraven och sen två egna exempel.

I kunskapskraven för E i kursen Motor- och röjmotorsåg 1, 100 p, står bland annat:

Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför med handledare arbetsuppgifter med motorsåg och röjmotorsåg på ett säkert sätt. Dessutom skärper eleven med visst handlag motorsågskedjan och röjsågsklingan samt utför med visst handlag service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen enligt instruktionsboken.

Det vill säga, alla elever ska vid betygstillfället kunna följa ”arbetsinstruktioner”, skärpa ”motorsågskedjan och röjsågsklingan” och utföra ”service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen”. Den som inte kan det ska inte få E. Av det följer att lärare är skyldiga att erbjuda eleverna obligatoriska uppgifter. För om en elev inte har fått i uppgift att följa en instruktion, skärpa motorsågskedjan eller göra service så saknar läraren underlag.

Exemplet illustrerar att i förväg uppställda kunskapskrav alltid tvingar lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Om eleverna får välja uppgifter, så kan deras betyg inte längre spegla vad alla ska kunna. Betygen blir inga ”körkort” med vars hjälp man kan reglera behörighet och yrkeskrav. De som arbetar i skogsnäringen vill ju veta om en arbetssökande kan skärpa en kedja och göra service. Om betyget inte speglar nödvändiga och obligatoriska kunskaper så har en arbetsgivare ingen nytta av betyget.

Men exemplet Motor- och röjmotorsåg illustrerar också ett problem. För varför har man skrivit ihop ”motorsåg och röjmotorsåg” i samma mening? Att köra en motorsåg i ena handen och en röjmotorsåg i den andra är ju omöjligt! Om man istället hade gjort en rad för varje uppgift så skulle kunskapskraven se ut så här.

 

Kunskapskravet ger fortfarande samma information men här har man skilt ut vad eleverna ska kunna och listat det i den vänstra kolumnen. I de tre kolumnerna E, C och A har man sen klargjort hur bra eleverna ska kunna det. Det som står i den vänstra kolumnen styr de obligatoriska uppgifterna och att den särskiljs gör kraven lättare att läsa, förstå och följa. Nedan finns två exempel.

 

 

Som sagt, i den vänstra kolumnen beskrivs vad eleverna ska kunna när betyget sätts. I de tre kolumnerna E, C och A anges hur bra eleverna ska kunna det när betyget sätts.

 

Någon kanske tycker att eleverna borde klara fler uppgifter än sex eller sju. Men det är inte mängden uppgifter som gör ett betyg rättssäkert och likvärdigt. I kombination med iakttagelser under lektioner ger uppgifter som speglar ett ämnes centrala kunskaper och färdigheter tillräckliga underlag. Eleverna måste också få öva och få fler tillfällen att visa vad de kan och den information som läraren har när betygen sätts får inte vara för gammal.

Med fler än sex eller sju uppgifter fungerar betygssättningen sämre och underlagen blir mindre tillförlitliga. Vad det beror på kan illustreras med ett exempel. Låt säga att det i svenska också fanns ett 7:e krav: resonera om och ge exempel på minoritetsspråk och språkliga varianter. Då tvingas läraren vid flera tillfällen examinera ett mindre viktigt område och examinationerna tillför inget väsentligt. De sex centrala kraven ägnas mindre tid och elever som har lyckats sämre på ett mindre viktigt område får ett orättvist lågt betyg. Om kunskapskraven anger flera områden med lägre prioritet försämras likvärdigheten och avnämare har ingen nytta av betygen.

Någon kanske tycker att de uttryck som används i kolumnerna E, C och A — Resultaten har varit acceptabla, På ett bra sätt etc — är alltför allmänt hållna. Det vore bättre om det stod ”på ett i huvudsak fungerande sätt” eller ”Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation”. Men den invändningen är troligen baserad på en felaktig uppfattning om kunskapskravens funktioner. Kunskapskrav används bara när betygen sätts och nivåuttrycken styr de sammanfattande kunskapsomdömen som baseras på ”all information”. Kunskapskrav kan inte användas när man rättar och bedömer prestationer på obligatoriska uppgifter. Det är inte deras funktion! Ett exempel får illustrera att betygssättning och bedömning är två olika saker.

Låt säga att en lärare i åk 6 motiverar ett betyg så här: ”Nu kan Johan läsa så bra att jag har placerat honom C-nivå i läsförmåga”. Mamma kan då ställa frågan: ”Hur vet du det?” Istället för att prata om betyget kan läraren då prata om de bedömningar som har gett underlag för kunskapsomdömet. Av det samtalet kommer då framgå att kunskapskraven betyder olika saker beroende på hur gammal eleven är och på vilka uppgifter som eleven har gjort. I det här fallet har läraren tagit hänsyn till vilka texter Johan har läst, hur hans svar på frågor till texterna såg ut och till att Johan går i åk 6. Hade han gått i åk 5 eller åk 7 så hade han inte placerats på C-nivå.

Det vill säga, de uttryck som används i kolumnerna E, C och A varken kan eller ska användas när man rättar matteprov eller bedömer läsförmåga. Då ska läraren istället använda rättnings- och bedömningsmallar som klargör vilka krav som ställs på just de uppgifterna på just det matteprovet eller på just den läsuppgiften. Hur nivåskillnader för betyg beskrivs är en sak. Hur elevprestationer bedöms är en annan sak.

Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara.

Som jag ser det är kunskapsrelaterade betyg bra. Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men de betygskriterier som Skolverket tog fram 1994 var inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. För att förstå varför mina kunskapskrav är bättre måste man veta att kunskapskrav som mest kan ha fyra funktioner:

  1. De kan tvinga lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Med obligatoriska uppgifter blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att eleverna har erbjudits ett tillräckligt antal av kunskapskraven uppgifter.
  2. De kan tvinga lärare att ta hänsyn till all information när betygen sätts och formulera kunskapsomdömen. En utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att läraren inte har tagit hänsyn till sämre prestationer på för gamla uppgifter.
  3. De kan tvinga lärare att väga samman kunskapsomdömen på samma sätt. Då blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan kontrollera att läraren har följt reglerna för sammanvägningar.
  4. De kan klargöra vilka underlag som är obligatoriska och vad som menas med att underlag saknas eller är bristfälliga. De bidrar därmed till att elever förstår vad de måste göra för att få ett högre betyg och de kan peka ut vad eleven behöver förbättra.

För att förstå att mina kunskapskrav är bättre måste man dessutom veta att det finns två saker som man inte kan göra med kunskapskrav: (1) påverka hur elevprestationer rättas och bedöms och (2) påverka undervisning. Vad som händer när kunskapskrav används för bedömning är välkänt. Eleverna förstår inte hur bedömningar görs och föräldrar förstår inte att kunskapskraven är skrivna för lärare. Både elever och föräldrar tror att de själva ska klura ut vad kunskapskraven betyder.

Att Skolverket inte har formulerat fungerande kunskapskrav beror, som jag ser det, på två saker: (1) Skolverket har inte förstått att kunskapskravens primära funktion är att påbjuda obligatoriska uppgifter. (2) Skolverket har inte förstått att den vägledning om bedömning som lärare behöver inte kan ges med kunskapskrav. Den måste ges på andra sätt. Hur det kan göras är inte temat i denna artikel.

Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Annons

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Annons
Annons
Annons

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons