Annons
Per Måhl, betygsexpert.

”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Publicerad 25 september 2019

Relaterat

Debatt ”Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Fredag 16/8, 2019 publicerade DN en artikel om ”Ändrade krav för betyg”. Lärarnas tidning frågade mig vad jag tyckte och jag sa: Om lärarna verkligen ska få hjälp av styrdokumenten så behöver det framgå vilka uppgifter som är obligatoriska för eleverna. Inte bara en språklig revision, utan en strukturförändring. Om man reglerar vilka uppgifter eleverna ska göra förbättrar man likvärdigheten.

Några dagar senare fick jag ett mejl från en lärarutbildare som skrev: ”Jag har läst din artikel och undrar nu över följande: Kan du ge några exempel på vilka obligatoriska arbetsuppgifter du har i åtanke som staten ska bestämma över som eleverna ska utföra?”

I det följande ger jag ett exempel ur de nuvarande kunskapskraven och sen två egna exempel.

I kunskapskraven för E i kursen Motor- och röjmotorsåg 1, 100 p, står bland annat:

Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför med handledare arbetsuppgifter med motorsåg och röjmotorsåg på ett säkert sätt. Dessutom skärper eleven med visst handlag motorsågskedjan och röjsågsklingan samt utför med visst handlag service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen enligt instruktionsboken.

Det vill säga, alla elever ska vid betygstillfället kunna följa ”arbetsinstruktioner”, skärpa ”motorsågskedjan och röjsågsklingan” och utföra ”service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen”. Den som inte kan det ska inte få E. Av det följer att lärare är skyldiga att erbjuda eleverna obligatoriska uppgifter. För om en elev inte har fått i uppgift att följa en instruktion, skärpa motorsågskedjan eller göra service så saknar läraren underlag.

Exemplet illustrerar att i förväg uppställda kunskapskrav alltid tvingar lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Om eleverna får välja uppgifter, så kan deras betyg inte längre spegla vad alla ska kunna. Betygen blir inga ”körkort” med vars hjälp man kan reglera behörighet och yrkeskrav. De som arbetar i skogsnäringen vill ju veta om en arbetssökande kan skärpa en kedja och göra service. Om betyget inte speglar nödvändiga och obligatoriska kunskaper så har en arbetsgivare ingen nytta av betyget.

Men exemplet Motor- och röjmotorsåg illustrerar också ett problem. För varför har man skrivit ihop ”motorsåg och röjmotorsåg” i samma mening? Att köra en motorsåg i ena handen och en röjmotorsåg i den andra är ju omöjligt! Om man istället hade gjort en rad för varje uppgift så skulle kunskapskraven se ut så här.

 

Kunskapskravet ger fortfarande samma information men här har man skilt ut vad eleverna ska kunna och listat det i den vänstra kolumnen. I de tre kolumnerna E, C och A har man sen klargjort hur bra eleverna ska kunna det. Det som står i den vänstra kolumnen styr de obligatoriska uppgifterna och att den särskiljs gör kraven lättare att läsa, förstå och följa. Nedan finns två exempel.

 

 

Som sagt, i den vänstra kolumnen beskrivs vad eleverna ska kunna när betyget sätts. I de tre kolumnerna E, C och A anges hur bra eleverna ska kunna det när betyget sätts.

 

Någon kanske tycker att eleverna borde klara fler uppgifter än sex eller sju. Men det är inte mängden uppgifter som gör ett betyg rättssäkert och likvärdigt. I kombination med iakttagelser under lektioner ger uppgifter som speglar ett ämnes centrala kunskaper och färdigheter tillräckliga underlag. Eleverna måste också få öva och få fler tillfällen att visa vad de kan och den information som läraren har när betygen sätts får inte vara för gammal.

Med fler än sex eller sju uppgifter fungerar betygssättningen sämre och underlagen blir mindre tillförlitliga. Vad det beror på kan illustreras med ett exempel. Låt säga att det i svenska också fanns ett 7:e krav: resonera om och ge exempel på minoritetsspråk och språkliga varianter. Då tvingas läraren vid flera tillfällen examinera ett mindre viktigt område och examinationerna tillför inget väsentligt. De sex centrala kraven ägnas mindre tid och elever som har lyckats sämre på ett mindre viktigt område får ett orättvist lågt betyg. Om kunskapskraven anger flera områden med lägre prioritet försämras likvärdigheten och avnämare har ingen nytta av betygen.

Någon kanske tycker att de uttryck som används i kolumnerna E, C och A — Resultaten har varit acceptabla, På ett bra sätt etc — är alltför allmänt hållna. Det vore bättre om det stod ”på ett i huvudsak fungerande sätt” eller ”Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation”. Men den invändningen är troligen baserad på en felaktig uppfattning om kunskapskravens funktioner. Kunskapskrav används bara när betygen sätts och nivåuttrycken styr de sammanfattande kunskapsomdömen som baseras på ”all information”. Kunskapskrav kan inte användas när man rättar och bedömer prestationer på obligatoriska uppgifter. Det är inte deras funktion! Ett exempel får illustrera att betygssättning och bedömning är två olika saker.

Låt säga att en lärare i åk 6 motiverar ett betyg så här: ”Nu kan Johan läsa så bra att jag har placerat honom C-nivå i läsförmåga”. Mamma kan då ställa frågan: ”Hur vet du det?” Istället för att prata om betyget kan läraren då prata om de bedömningar som har gett underlag för kunskapsomdömet. Av det samtalet kommer då framgå att kunskapskraven betyder olika saker beroende på hur gammal eleven är och på vilka uppgifter som eleven har gjort. I det här fallet har läraren tagit hänsyn till vilka texter Johan har läst, hur hans svar på frågor till texterna såg ut och till att Johan går i åk 6. Hade han gått i åk 5 eller åk 7 så hade han inte placerats på C-nivå.

Det vill säga, de uttryck som används i kolumnerna E, C och A varken kan eller ska användas när man rättar matteprov eller bedömer läsförmåga. Då ska läraren istället använda rättnings- och bedömningsmallar som klargör vilka krav som ställs på just de uppgifterna på just det matteprovet eller på just den läsuppgiften. Hur nivåskillnader för betyg beskrivs är en sak. Hur elevprestationer bedöms är en annan sak.

Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara.

Som jag ser det är kunskapsrelaterade betyg bra. Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men de betygskriterier som Skolverket tog fram 1994 var inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. För att förstå varför mina kunskapskrav är bättre måste man veta att kunskapskrav som mest kan ha fyra funktioner:

  1. De kan tvinga lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Med obligatoriska uppgifter blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att eleverna har erbjudits ett tillräckligt antal av kunskapskraven uppgifter.
  2. De kan tvinga lärare att ta hänsyn till all information när betygen sätts och formulera kunskapsomdömen. En utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att läraren inte har tagit hänsyn till sämre prestationer på för gamla uppgifter.
  3. De kan tvinga lärare att väga samman kunskapsomdömen på samma sätt. Då blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan kontrollera att läraren har följt reglerna för sammanvägningar.
  4. De kan klargöra vilka underlag som är obligatoriska och vad som menas med att underlag saknas eller är bristfälliga. De bidrar därmed till att elever förstår vad de måste göra för att få ett högre betyg och de kan peka ut vad eleven behöver förbättra.

För att förstå att mina kunskapskrav är bättre måste man dessutom veta att det finns två saker som man inte kan göra med kunskapskrav: (1) påverka hur elevprestationer rättas och bedöms och (2) påverka undervisning. Vad som händer när kunskapskrav används för bedömning är välkänt. Eleverna förstår inte hur bedömningar görs och föräldrar förstår inte att kunskapskraven är skrivna för lärare. Både elever och föräldrar tror att de själva ska klura ut vad kunskapskraven betyder.

Att Skolverket inte har formulerat fungerande kunskapskrav beror, som jag ser det, på två saker: (1) Skolverket har inte förstått att kunskapskravens primära funktion är att påbjuda obligatoriska uppgifter. (2) Skolverket har inte förstått att den vägledning om bedömning som lärare behöver inte kan ges med kunskapskrav. Den måste ges på andra sätt. Hur det kan göras är inte temat i denna artikel.

Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskare: Unga skriver inte sämre

Svenska

Elevers bristande skrivförmåga har väckt het debatt. Men Karin Forsling tror inte att unga skriver mindre, eller sämre. 

Annons
Annons

Kritiken mot FHM: Lärare kan vara ett riskyrke

Corona

Statsvetaren: "Läraren förtjänar att veta det mest troliga". 

Annons
Studie- och yrkesvägledning

”Vi vill öka samarbetet mellan skola och arbetsliv”

SYV

På Dalängskolan i Lidköping får eleverna sin lunch serverad med en framtidstanke.

Debatt: ”Kunskap och bildning – nej tyvärr!”

Debatt

”Fokus på kunskap och bildning” är en god ambition men tyvärr, den fullföljdes inte. Nu får vi väl dras med dessa kursplaner i tio år”, skriver professorn Hans Albin Larsson.

Kommentera
Annons
Annons
Arbetsmiljö

Ökad risk för utbrändhet bland socialt engagerade lärare

Forskning

Lärare som engagerar sig mer med elever och kollegor utöver själva undervisningen riskerar att bli utbrända i större utsträckning än lärare som är mindre engagerade. 

Annons

Rekordstor vikariebrist tär på lärarna i grundskolan

Arbetsmiljö

Kommunombudet: ”Det blir nödlösning på nödlösning”.

Debatt

”Ingen vinner på att lärare arbetar för mycket”

Debatt

"Vi måste lita på vår förmåga att värdera elevernas kunskaper utan att vi samlar in så mycket material att vi går under", skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lön

Skolorna nobbar lärarpengar – för att undvika orättvisa

Stadsbidrag

Ulricehamn tackar nej till lönetillägg på 10 000 kronor i månaden åt fyra lärare.

”Skolans besparingskrav får förödande konsekvenser”

Debatt

"Så länge besparingskraven sitter i kommunens väggar, likt fossiler i berggrunden, kommer utbildning inte ses som viktigt", skriver läraren Elsa Jensen.

Kommentera

1,6 skolmiljarder i budgeten – ”Viktigt att de går till rätt saker”

Budget

Regeringen lägger 1,6 miljarder kronor på skolan i budgeten för 2021.

Skolinspektionen

LR om förslaget: ”Ett plåster på en öppen fraktur”

Förslag

Lärarnas Riksförbund välkomnar hårdare tag mot oseriösa aktörer, men menar att grundproblemet är ett annat.

Förslag: Gör det lättare att stänga skolor

Nya regeländringar ska stoppa oseriösa skolaktörer, menar utbildningsminister Anna Ekström. 

Debatt

Astrid: ”Jag är inte som de andra”

Debatt

”Jag är annorlunda. Jag är inte som de andra. Men jag är väl fortfarande lika mycket värd som de andra eleverna i klassrummet?”, skriver Astrid som har adhd och går andra året på gymnasiet.

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Efter kritikstormen: Regeringen släpper på hemligstämplingen

Sekretess

Nytt förslag ska öppna Skolverkets register.

Skolverkets register hemligt i Sverige – men offentligt i EU

Sekretess

Skolverkets hemligstämplade register kan enkelt laddas hem via EU-kommissionens hemsida.

Idéburna friskolor: ”Uppgifterna ska självklart vara offentliga”

Offentlighetsprincip

Offentlighetsprincipen bör även omfatta friskolor. Det menar Håkan Wiclander som är ordförande i Sveriges idéburna friskolor (ISR).
 

Skyddsombudens larm: Elev till sjukhus och avbrutna lektioner

Arbetsmiljö

Den dåliga luften på en skola i Gällivare kräver snabba åtgärder, enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Debatt

”Tidsbudgetera för bättre arbetsmiljö”

Debatt

”Ett första steg för att hjälpa våra medlemmar vore att driva frågan om tydliga, tidsbudgeterade tjänstefördelningar”, skriver Anne-Catherine Ernehall, gymnasielärare och biträdande kommunombud och lokalombud för LR i Göteborg.

Kommentera
Fackligt

LR inleder nytt samarbete med Skolledarförbundet

Lärarfacken

Men att samverkan skulle ske istället för den omtalade organiseringen med Lärarförbundet, tillbakavisas av LR:s ordförande.

Debatt

Skolverket: Nationella proven ska genomföras som planerat

Replik

I en replik skriver Skolverket att planen är att genomföra de nationella proven som planerat.

Kommentera

”Det finns igen logik i att ställa in proven”

Debatt

"Att Skolverket skulle sakna adresser till Sveriges skolor är inte ett rimligt skäl att ställa in nationella proven", skriver debattörerna.

Kommentera
Läromedel

Lärare kan inte köpa läromedel: ”Dramatiskt olikvärdigt”

Rapport

Var femte lärare saknar nödvändiga läromedel.

Lärarförbundet röstar ja: ”Hoppas LR kommer tillbaka”

Lärarfacken

På onsdagen beslutade Lärarförbundets kongress att utreda nya sätt att organisera lärarkåren fackligt.

LR-kongressen 2020

LR: Ingen annan ska tala om för oss hur vi ska utreda

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbund tillsätter en alternativ utredning av lärarnas organisering – Eva Dekany-Ström: "Jätteviktigt att vi gör det här på vårt eget sätt."

Beslut: LR utreder lärarnas organisering

Lärarfacken

Lärarnas Riksförbunds kongress röstade på måndagen ja till att utreda en ny organisering av lärarkåren.

Per Kornhall: ”Rätt hanterat kan det bli en nystart för lärarkollektivet”

Kongress

Per Kornhall om LR:s beslut att utreda en eventuell ny organisering av Sveriges lärare.

”Trappsystem ska ge lärare lön efter beprövad erfarenhet”

Kongress

Förslag på en ny lönemodell för att säkra lärares kompetensutveckling. Det blev resultatet av LR-kongressens beslut.

Så ska LR bli mer demokratiskt

Kongress

Tätare förbundsmöten, en ny mandatfördelning och en ny avtalsdelegation ska bidra till att ge fler medlemmar mer inflytande i förbundet.

Här är LR:s nya styrelse

Kongress

Fem nya ledamöter valdes in i Lärarnas Riksförbunds styrelse på söndagen.

Årets språkliga eldsjäl

Prisade modersmålsläraren: ”Inget jag förväntat mig”

Utmärkelse

Dina Geraki har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl.

NPF

NPF-krav på lärarutbildningen: Alla ska lära sig mer om adhd

NPF

Regeringen inför nya examensmål för lärarutbildningen.

Skyttes fem råd: Så ska lärare bättre förstå elever med NPF

NPF

Alexander Skytte vill hjälpa andra lärare att förstå NPF-elever bättre. 

Debatt

"Mindre undervisning och mer bedömning är en ekvation som inte går ihop"

Debatt

Elever undviker att ställa frågor i klassrummet på grund av rädslan att bli bedömd, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kämpade för krav på legitimation – nu förlorar han själv jobbet

Behörighet

Sebüktay Kaan har kämpat för legitimationskrav på modersmålslärare. Nu förlorar han själv jobbet – medan icke-legitimerade lärare får ha kvar sina tjänster.

Sex och samlevnad

Läraren: ”Vi måste våga problematisera vad som händer”

Sexualundervisningen

Beslutet om att alla blivande lärare ska utbildas i sexualkunskap kan leda till en mer jämlik skola, menar Annika Sjödahl. 

Utsatta områden

Läraren om gängkriminaliteten: Saknas resurser att hjälpa elever

Brott

"Det börjar redan i lågstadiet."

Nedskärningar i skolan

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Nedskärningar

När Borlänge kommun sparar på skolan står elever utan särskilt stöd och stöd på modersmål – i strid med skollagen.

Lärare smittade: Så är corona-läget i skolorna

Corona

Sex anställda på en grundskola i Lund har smittats av corona.

Så ser svensklärarna på bristande skrivkunskaper

Svenska

Unga vuxna skriver för dåligt. Konsekvenserna är att de väljs bort i arbetslivet eller får svårt att klara högre studier, enligt en ny dokumentär från UR.

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

Tvålärarsystem

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
 

corona i undervisningen

Han låter eleverna skriva nya kapitel i corona-historien

Corona i undervisningen

Läraren Karl Liljas valde att ägna sista tiden av vårterminen till att samla in elevernas upplevelser av pandemin.

”Det är berättelser om corona som måste samlas in”

Corona

Eleverna Verina Attalla och Julia Isaksson är två av alla som har skrivit berättelser till Stadsmuseets insamling.

Debatt

”Den tidiga läsinlärningen – samhällets livlina?”

Debatt

”Lärarna är idag i en situation där målen är otydliga och vägen dit kantad av ’hjälpmedel’ som snarare stjälper än hjälper”, skriver Martin Ingvar, professor på Karolinska Institutet.

Kommentera
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

”Arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara”

Skolstart

SPSM: Så blir skolstarten bättre för elever med NPF

Skolstart 

SPSM:s Lennart Hansson vet vad som krävs för att elever med NPF ska få en lyckad terminsstart.

lärarexamen

Allt färre grundskolelärare har examen

Lärarexamen

”Tragiskt att ett av Sveriges viktigaste yrken inte är tillräckligt attraktivt”

Ledarskap

Expertens kroppsknep: Så rör du dig som en ledare

Ledarskap

John Steinberg ger sina bästa tips på hur du som lärare kan bli en bättre ledare genom kroppsspråket.

Coronaviruset

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Arbetsmiljö

”Jag vet flera kollegor som känner samma oro som jag gör”

Lönegranskning

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

Friskolor

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Friskolor

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.

Debatt

Bättre psykisk hälsa i skolan med mental träning

Debatt

Författaren och föreläsaren Maria Braula vädjar till lärarna: Ge eleverna metoder att hantera sin stress.

Kommentera
Terminsstart

Riskgruppsläraren: ”Jag vill jobba i klassrummet”

Corona

Läraren Eva Dahlberg Cramér slits mellan kärleken till att undervisa och rädslan för att drabbas av det virus som riskerar ta hennes liv.

vuxenutbildning

Lärare om nedläggningen: ”Det känns som ett hån”

Vuxenutbildning

Växjö väljer att lägga ner all vuxenutbildning i kommunal regi.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar vilka skolor som finns i Sverige

Beslut

Registret över vilka skolor som finns i Sverige – kommunala såväl som privata – hemligstämplas av Skolverket.

Skolverket om sekretessen: ”Hade inget alternativ”

Beslut

Skolverket uppger att man inte hade något annat val än att sluta publicera uppgifter om enskilda skolor.

Åsa Fahlén: ”Lagen behöver ändras”

Beslut

Offentlighetsprincipen bör även omfatta skattefinansierade friskolor. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så vill riksdagspartierna hantera skolstatistik i framtiden

Enkät

Politikerna i riksdagens utbildningsutskott vill göra det möjligt för Skolverket att även i framtiden publicera statistik om enskilda skolor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons