Annons
Per Måhl, betygsexpert.

”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Publicerad 25 september 2019

Relaterat

Debatt ”Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Fredag 16/8, 2019 publicerade DN en artikel om ”Ändrade krav för betyg”. Lärarnas tidning frågade mig vad jag tyckte och jag sa: Om lärarna verkligen ska få hjälp av styrdokumenten så behöver det framgå vilka uppgifter som är obligatoriska för eleverna. Inte bara en språklig revision, utan en strukturförändring. Om man reglerar vilka uppgifter eleverna ska göra förbättrar man likvärdigheten.

Några dagar senare fick jag ett mejl från en lärarutbildare som skrev: ”Jag har läst din artikel och undrar nu över följande: Kan du ge några exempel på vilka obligatoriska arbetsuppgifter du har i åtanke som staten ska bestämma över som eleverna ska utföra?”

I det följande ger jag ett exempel ur de nuvarande kunskapskraven och sen två egna exempel.

I kunskapskraven för E i kursen Motor- och röjmotorsåg 1, 100 p, står bland annat:

Eleven följer arbetsinstruktioner och genomför med handledare arbetsuppgifter med motorsåg och röjmotorsåg på ett säkert sätt. Dessutom skärper eleven med visst handlag motorsågskedjan och röjsågsklingan samt utför med visst handlag service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen enligt instruktionsboken.

Det vill säga, alla elever ska vid betygstillfället kunna följa ”arbetsinstruktioner”, skärpa ”motorsågskedjan och röjsågsklingan” och utföra ”service och reparationer av motorsågen och röjmotorsågen”. Den som inte kan det ska inte få E. Av det följer att lärare är skyldiga att erbjuda eleverna obligatoriska uppgifter. För om en elev inte har fått i uppgift att följa en instruktion, skärpa motorsågskedjan eller göra service så saknar läraren underlag.

Exemplet illustrerar att i förväg uppställda kunskapskrav alltid tvingar lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Om eleverna får välja uppgifter, så kan deras betyg inte längre spegla vad alla ska kunna. Betygen blir inga ”körkort” med vars hjälp man kan reglera behörighet och yrkeskrav. De som arbetar i skogsnäringen vill ju veta om en arbetssökande kan skärpa en kedja och göra service. Om betyget inte speglar nödvändiga och obligatoriska kunskaper så har en arbetsgivare ingen nytta av betyget.

Men exemplet Motor- och röjmotorsåg illustrerar också ett problem. För varför har man skrivit ihop ”motorsåg och röjmotorsåg” i samma mening? Att köra en motorsåg i ena handen och en röjmotorsåg i den andra är ju omöjligt! Om man istället hade gjort en rad för varje uppgift så skulle kunskapskraven se ut så här.

 

Kunskapskravet ger fortfarande samma information men här har man skilt ut vad eleverna ska kunna och listat det i den vänstra kolumnen. I de tre kolumnerna E, C och A har man sen klargjort hur bra eleverna ska kunna det. Det som står i den vänstra kolumnen styr de obligatoriska uppgifterna och att den särskiljs gör kraven lättare att läsa, förstå och följa. Nedan finns två exempel.

 

 

Som sagt, i den vänstra kolumnen beskrivs vad eleverna ska kunna när betyget sätts. I de tre kolumnerna E, C och A anges hur bra eleverna ska kunna det när betyget sätts.

 

Någon kanske tycker att eleverna borde klara fler uppgifter än sex eller sju. Men det är inte mängden uppgifter som gör ett betyg rättssäkert och likvärdigt. I kombination med iakttagelser under lektioner ger uppgifter som speglar ett ämnes centrala kunskaper och färdigheter tillräckliga underlag. Eleverna måste också få öva och få fler tillfällen att visa vad de kan och den information som läraren har när betygen sätts får inte vara för gammal.

Med fler än sex eller sju uppgifter fungerar betygssättningen sämre och underlagen blir mindre tillförlitliga. Vad det beror på kan illustreras med ett exempel. Låt säga att det i svenska också fanns ett 7:e krav: resonera om och ge exempel på minoritetsspråk och språkliga varianter. Då tvingas läraren vid flera tillfällen examinera ett mindre viktigt område och examinationerna tillför inget väsentligt. De sex centrala kraven ägnas mindre tid och elever som har lyckats sämre på ett mindre viktigt område får ett orättvist lågt betyg. Om kunskapskraven anger flera områden med lägre prioritet försämras likvärdigheten och avnämare har ingen nytta av betygen.

Någon kanske tycker att de uttryck som används i kolumnerna E, C och A — Resultaten har varit acceptabla, På ett bra sätt etc — är alltför allmänt hållna. Det vore bättre om det stod ”på ett i huvudsak fungerande sätt” eller ”Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation”. Men den invändningen är troligen baserad på en felaktig uppfattning om kunskapskravens funktioner. Kunskapskrav används bara när betygen sätts och nivåuttrycken styr de sammanfattande kunskapsomdömen som baseras på ”all information”. Kunskapskrav kan inte användas när man rättar och bedömer prestationer på obligatoriska uppgifter. Det är inte deras funktion! Ett exempel får illustrera att betygssättning och bedömning är två olika saker.

Låt säga att en lärare i åk 6 motiverar ett betyg så här: ”Nu kan Johan läsa så bra att jag har placerat honom C-nivå i läsförmåga”. Mamma kan då ställa frågan: ”Hur vet du det?” Istället för att prata om betyget kan läraren då prata om de bedömningar som har gett underlag för kunskapsomdömet. Av det samtalet kommer då framgå att kunskapskraven betyder olika saker beroende på hur gammal eleven är och på vilka uppgifter som eleven har gjort. I det här fallet har läraren tagit hänsyn till vilka texter Johan har läst, hur hans svar på frågor till texterna såg ut och till att Johan går i åk 6. Hade han gått i åk 5 eller åk 7 så hade han inte placerats på C-nivå.

Det vill säga, de uttryck som används i kolumnerna E, C och A varken kan eller ska användas när man rättar matteprov eller bedömer läsförmåga. Då ska läraren istället använda rättnings- och bedömningsmallar som klargör vilka krav som ställs på just de uppgifterna på just det matteprovet eller på just den läsuppgiften. Hur nivåskillnader för betyg beskrivs är en sak. Hur elevprestationer bedöms är en annan sak.

Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara.

Som jag ser det är kunskapsrelaterade betyg bra. Utan betyg eller med relativa betyg lär sig eleverna mindre och betygen blir mindre användbara. Men de betygskriterier som Skolverket tog fram 1994 var inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. För att förstå varför mina kunskapskrav är bättre måste man veta att kunskapskrav som mest kan ha fyra funktioner:

  1. De kan tvinga lärare att erbjuda obligatoriska uppgifter. Med obligatoriska uppgifter blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att eleverna har erbjudits ett tillräckligt antal av kunskapskraven uppgifter.
  2. De kan tvinga lärare att ta hänsyn till all information när betygen sätts och formulera kunskapsomdömen. En utomstående, till exempel en förälder, kan då kontrollera att läraren inte har tagit hänsyn till sämre prestationer på för gamla uppgifter.
  3. De kan tvinga lärare att väga samman kunskapsomdömen på samma sätt. Då blir betygen mer likvärdiga och en utomstående, till exempel en förälder, kan kontrollera att läraren har följt reglerna för sammanvägningar.
  4. De kan klargöra vilka underlag som är obligatoriska och vad som menas med att underlag saknas eller är bristfälliga. De bidrar därmed till att elever förstår vad de måste göra för att få ett högre betyg och de kan peka ut vad eleven behöver förbättra.

För att förstå att mina kunskapskrav är bättre måste man dessutom veta att det finns två saker som man inte kan göra med kunskapskrav: (1) påverka hur elevprestationer rättas och bedöms och (2) påverka undervisning. Vad som händer när kunskapskrav används för bedömning är välkänt. Eleverna förstår inte hur bedömningar görs och föräldrar förstår inte att kunskapskraven är skrivna för lärare. Både elever och föräldrar tror att de själva ska klura ut vad kunskapskraven betyder.

Att Skolverket inte har formulerat fungerande kunskapskrav beror, som jag ser det, på två saker: (1) Skolverket har inte förstått att kunskapskravens primära funktion är att påbjuda obligatoriska uppgifter. (2) Skolverket har inte förstått att den vägledning om bedömning som lärare behöver inte kan ges med kunskapskrav. Den måste ges på andra sätt. Hur det kan göras är inte temat i denna artikel.

Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Annons
Annons
Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Annons

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Annons
Annons
Betyg
Annons

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons