Annons
Johan Haeffner, SO-lärare.

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Publicerad 1 juli 2019

Debatt ”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner.  

För att lyckas med de mål och åtgärder som HÖK 18 kräver bör man för det första säkerställa förankringen av de nyanställda i verksamheten. Bristen på lärare leder idag till stor rörlighet, vilket gör att skolor kontinuerligt brottas med lärarbyten och ett stort antal obehöriga vikarier. Därför har det blivit ännu viktigare att den nyanställde kommer in i skolans rutiner snabbt. Skolor behöver generellt snäppa upp sig då det gäller att introducera nya lärare.

Jag väljer att här kalla rollen som utför detta arbete för ankare. Varje ämne, med minst tre lärare med samma undervisningsuppdrag, bör ha ett ankare med särskilt ansvar att introducera och handleda nya lärare. Den här personen bör vara en förstelärare, om en sådan finns inom aktuellt skolämne. Att just låta förstelärare inneha denna typ av uppdrag får även en legitimerande funktion för uppdraget som förstelärare.

Naturligtvis ska arbetsinnehållet för ankaret vara att den har mindre undervisning som kompensation för att hen har ett utvidgat ansvar för skolans undervisning i ett ämne eller ämneskombination. Jag vill betona att denna nedsättning är helt avgörande för att dessa personer har rimliga förutsättningar för att stötta oerfarna och nyanställda lärare. I uppdraget skulle kunna ingå att:

  • Introducera nyanställda
  • Handleda obehöriga vikarier
  • Vikariera enskilda lektioner inom sitt eget ämne
  • Stödja och legitimera betygsättningen för obehöriga lärare
  • Vara mentor för nyexaminerade
  • Göra lektionsbesök med efterföljande feedback

Ankarets främsta syfte är att främja kontinuitet och bibehållen kvalitet vid lärarbyten.

För det andra bör man säkerställa jämna undervisningsgrupper. På samma skola kan en undervisningsgrupp idag ha suverän arbetsro medan den är katastrofal i en annan klass. Detta innebär att förutsättningarna att nå höjder i undervisningen varierar kraftigt mellan klasser på samma skola. En annan negativ konsekvens av kaosklasser är att undervisande lärare får en kraftigt ökad arbetsbelastning, inte minst gäller det mentorn/klassläraren.

Orsaken till usel arbetsro är många gånger orsakad av klassammansättningar som absolut inte fungerar. Larmklockorna ringer från olika håll. Föräldrar, elever och skolpersonal ser och påtalar problem som till exempel dålig arbetsro, hot, våld och mobbning. Den kaosartade miljön leder inte sällan till att lärare slutar. I värsta fall lämnar en knäckt ung och oprövad lärare yrket, med nederlagets skugga över sig. En annan konsekvens är att elever flyr kaosklassen och börjar på andra skolor. Elever mår dålig och får undermålig undervisning. Om problematiken inte är avgrundsdjup så kan situationen i klassen förbättras genom åtgärder som till exempel avstängning, hemringning, samtal och ökade pedagogiska resurser som till exempel elevassistenter eller speciallärare.

Huvudorsaken till ovanstående problem är att vissa elever inte borde gå i samma klass. Det som skulle lösa problemet med den svåra klassen är helt enkelt att slå sönder klassen, men det görs sällan på svenska skolor, trots juridiska och organisatoriska möjligheter. Att som elev tillhöra en klass är mer eller mindre institutionaliserat inom svensk skola.

Om man istället för att skolans organisation utgår från en klass i vått och torrt, istället tänker oss en organisation som utgår från till exempel 75 elever. De 75 eleverna delas in i tre flexibla och tillfälliga undervisningsgrupper. Den främsta fördelen är att detta upplägg möjliggör att komma till rätta med problematiska klasser, eller rättare sagt: Då det inte finns klasser så uppkommer inte problematiska klasser. Elever som absolut inte fungerar tillsammans placeras helt enkelt inte i samma undervisningsgrupp. För att möjliggöra detta behöver skolan organiseras i horisontella arbetslag där ämneslärarna undervisar i en årskurs. Om till exempel läraren i engelska undervisar alla de 75 eleverna från exemplet ovan så är det möjligt att elevgrupperna kan ändras flera gånger under ett läsår utan att de behöver byta lärare. En skola som arbetat på detta sätt är Nya Elementar i Bromma.

För det tredje är det viktigt att alla lärare har en tjänst som är rimlig. Grunden för en lärares arbetsinnehåll är tjänstefördelningen. Om varje lärare undervisar i ett fåtal årskurser och endast ett eller högst två ämnen så påverkar det arbetsbördan i positiv riktning, eftersom det leder till färre planeringar. Viktigt att de tjänster som läggs ut på en skola är likvärdiga i belastning, mellan lärare och från år till år. Detta förstärker den anställdes tillit till att skolans organisation är stabil. Om ett år med en relativt rimlig tjänst efterföljs med ett år med en blytung tjänst, infinner det sig hos läraren en känsla av oförutsägbarhet där lärarens förutsättningar avgörs av en lottosnurra.

Kvaliteten på en skolas undervisning är beroende av att skolans pedagoger har goda förutsättningar att göra sitt jobb bra. Bristen på utbildade lärare innebär för arbetsgivare stora svårigheter att rekrytera och behålla behörig personal. Eftersom ingen skola har råd att betala avsevärt högre löner jämfört med andra, förefaller det vara förnuftigt att skolledare försöker överglänsa varandra då det gäller att skapa goda arbetsförhållanden.

Johan Haeffner, SO-lärare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons