Så får ”gråzonsbarnen” hjälp med lästräning

Det är en kall men klar vinterdag vid Dingtuna skola, en knapp mil utanför Västerås. Solen lyser över en snörik åker med hästar strax utanför skolområdet och över kyrkan som tornar upp sig bredvid de röda skolbyggnaderna. Solstrålarna hittar även in i ett litet mötesrum där Ludvig Hallberg, 11 år, gör sig redo för ett pass med lästräning med Bravkod tillsammans med läraren Maria Falk. De två står mittemot varandra och börjar passet med lite uppvärmande hjärngympa. Samtidigt rabblar de alfabetet högt medan de i rytm slår sig på axlar och knän. Sedan trycker Maria Falk fram en timer på Ipaden som ligger på det runda bordet.

– Vad ska vi börja med? undrar Ludvig.

Maria Falk tar fram ett häfte och bläddrar upp rätt sida. På varje rad finns ett ord eller en bokstav. Hon pekar med sin penna på varje ord, Ludvig säger sedan ordet eller bokstaven högt. Efter första sidan blir det tvåbokstavsord.

– Si, as, li, ul, säger Ludvig.

– Strålande Ludvig, det gick ju hur bra som helst! Då tar vi den här sidan, säger Maria Falk efter de första sidorna.

– Kan vi inte ta den med tre grejsimojser? undrar Ludvig.

Maria Falk bläddrar upp en sida med ord med tre bokstäver där de första bokstäverna är samma. Ludvig sitter långt ut på sin blå kontorsstol. Han drar med ena foten mot bords-benet medan han fortsätter att läsa vad pennan pekar på.

– Nu är det bara en minut kvar, säger han och sneglar på Ipadens klocka.

– Då har vi tid att utvärdera. Förra gången var du lite trött. Då var det fredag. I dag gick det bättre. Du är väldigt säker på bokstäverna, säger Maria Falk.

De går igenom häftet och ser att de hann med att läsa tolv olika sidor, fram till sidan 27.

– Förra gången kom du bara till sidan 24. Det går lättare att läsa för dig hela tiden.

– Jag är lysande! säger Ludvig och ler stort.

Personal på Dingtuna skola har arbetat med Bravkod sedan 2012.

– Vi hade en specialpedagog här då som hade fått nys om utbildningen. Det vi kände och sa var att vi behövde hitta modeller för att fånga upp de så kallade gråzonsbarnen. Vi har märkt att det systematiska arbetet med Bravkod ger mycket effekt, särskilt för gråzonsbarn, säger försteläraren Anna-Karin Florén Ström som tillsammans med Maria Falk var de första som gick utbildningen på skolan.

Vad som menas med gråzonsbarn blir tydligt av en tabell som Maria Falk visar. Staplar visar hur många ord som elever hinner med under en läs-screening på en minut. En grön stapel betyder att eleven hinner med många ord, en röd att eleven ligger under genomsnittet. Sedan finns det gula staplar. De symboliserar de elever som ligger i mitten, de som inte har några uppenbara läsproblem men som kan behöva hjälp ändå.

– Gråzonsbarnen har ofta tränat för lite på läsning. Min förhoppning är att man kan fånga upp dem tidigare. Och Bravkod är en bra metod för avkodning. Barnen får bra koll på sina egna framsteg. Det stärker självförtroendet. Eleverna känner att de kan mer när de går härifrån. Man kan se på dem att de känner att de har lyckats, säger Maria Falk.

Två gånger per termin gör Maria Falk ”minuten” med eleverna, en screening då hon ser hur många ord eleven hinner läsa på en minut. Screeningen börjar i vårterminen i ettan. De elever som hållit på med Bravkod visar ofta stora framsteg. Efter sex veckors träning har de haft elever som ökat sin avkodningshastighet med upp till tjugo ord. Maria Falk betonar att Bravkod bara är en metod av många som används när det kommer till lästräning och avkodning. Skolan använder sig även av andra modeller som Witting- och Wendick-modellen.

– Bravkod handlar om avkodning och inte läsförståelse. Det är bara ett av många verktyg vi har i verktygslådan. Men allt hänger ihop, säger Maria Falk.

Eleverna som tränar med Bravkod brukar köra ett tjugominuterspass, en-till-en-undervisning tre till fyra gånger i veckan. På Dingtuna skola är det i dagsläget fem lärare som gått Bravkod-utbildningen.

– Någon i varje hus vill vi ha, brukar vi säga. Vi har så många hus. Det ska finnas någon nära till hands var man än går i skolan. Vi försöker avdramatisera det hela, det är inget konstigt att gå och träna. Och alla ettor har ju varit hos Maria och tränat någon gång, säger Anna-Karin Florén Ström.

Vad är fördelen med en-till-en-undervisning?

– Just den här typen av träning är svår att göra i grupp, det skulle bli långtråkigt. Barnen stärks i sin självkänsla när de lyckas med läsningen. Det blir som en dusch för dem, man kör järnet flera gånger i veckan under några veckor. Det som man också fångar upp är de som inte har vokalljuden klara. Ett ”a” kan till exempel låta på olika sätt. Vokalljuden sitter ganska snart om man sitter och nöter, säger Anna-Karin Florén Ström.

Finns det någon nackdel med metoden?

– Man skulle vilja ha lite mer variation. Det finns bara ett häfte. Samtidigt är det en fördel med att snabbt kunna ta fram häftet. Vitsen är att man ska känna att det är lätt att läsa, säger Anna-Karin Florén Ström.

Ludvig Hallberg började träna med Maria Falk i höstas. Nu går har till mötesrummet fyra dagar i veckan. Han tycker inte att det är konstigt alls att behöva gå ifrån klassen.

– Jag märkte när de andra i klassen läste högt att det var svårt. De andra läste fort. Vi är några stycken i klassen som går hos Maria, säger Ludvig Hallberg.

Ludvig gillar att läsa. Han har många böcker hemma i bokhyllan. Favoriterna är ”Dagbok för alla mina fans”-böckerna. Han har hittills läst fyra i bokserien.

– I går läste jag i en och en halv timme hemma, säger han.