tysklands_ambassador_tysklamnd
Debatt

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Med stort intresse läste jag debattartikeln ”Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan” av gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström, i vilken hon presenterar sina tankar om gymnasieskolans vidare utveckling. Då reflektioner om hur gymnasieskolan ska reagera på aktuella utmaningar hörs från olika håll i Sverige önskar jag tillföra en aspekt till diskussionen som kanske kan vara av intresse, nämligen hur friskolorna integreras i det statliga tyska utbildningsväsendet.

I Tyskland har vi en lång tradition av friskolor. Inte bara finns det sedan många år skolor med konfessionell prägling, utan också skolor – ett resultat av reformpedagogiska överväganden – som uppstod i slutet av 1800-talet och som vände sig mot den på den tiden härskande uppfattningen om inlärning, utifrån barnets perspektiv. En viktig föregångare var Friedrich Fröbel, som vi har att tacka för uppfinningen av förskolan, men många andra utvecklade därefter egna koncept som prövades på friskolor.

Många av reformpedagogernas idéer, som först kunde verka revolutionära, är nu allmänt vedertagna och en självklar del av skolvardagen. I dag har vi med Laborschule Bielefeld till och med en statlig inrättning som i sin roll som förbundslandet Nordrhein-Westfalens försöksskola har uppdraget att ”utveckla nya former för undervisning och inlärning och samexistens i skolan”.

Mot denna bakgrund, och också med tanke på undertryckandet av avvikande idéer under nazismen, åtnjuter friskolor i dagens Tyskland ett särskilt skydd i grundlagen. Friskolorna är en fast del av det tyska utbildningsväsendet och kan glädjas, särskilt under de senaste åren, över en stigande popularitet bland föräldrar och elever.  Skolornas huvudmän är ofta antingen den katolska eller den evangeliska kyrkan, i enstaka fall finns det även judiska och muslimska skolor, eller så följer skolorna ett särskilt koncept, som internaten ”Landerziehungsheime“, Montessoriskolor eller Waldorfskolor.  Dock är friskolorna i minoritet: Bara 11 procent av den allmänna utbildningens skolor är friskolor, en betydligt lägre siffra än i Sverige.  

Även i Tyskland erhåller friskolorna statlig finansiering.  En nygrundad skola måste dock först stå på egna ben under tre eller fyra år, innan den har möjlighet att ansöka om erkännande som en så kallad ”ersättningsskola“ (Ersatzschule). Med detta avses att staten erkänner att friskolan möter ett behov och därigenom ”ersätter“ en statlig skola.  Som en följd av erkännandet ersätts skolorna i genomsnitt med 73 procent av driftskostnaderna. Eftersom ansvaret för frågor rörande utbildning regleras på delstatsnivå i Tyskland finns för närvarande olika regler. Resten måste skolorna finansiera själva – hos de konfessionella skolorna via intäkter från kyrkoskatten, hos övriga via bidrag från föräldrarna. Dessa får dock inte överstiga 150 euro i månaden.

Dessutom är fastställt i lagen att friskolor i princip måste vara öppna för alla elever, så att skolorna måste vidta åtgärder för att även möjliggöra skolgången för elever från mindre välbeställda familjer.  De statligt erkända och finansierade friskolorna är i övrigt jämställda de statliga skolorna. Det betyder att de inte bara är bundna till läroplaner och program, även lärarna måste kunna uppvisa samma kvalifikationer som lärarna vid statliga skolor och erhåller även samma ersättning.  

Staten har i Tyskland uppdraget att uppfostra och utbilda, den är enligt vår grundlag ansvarig för överinseendet av skolorna.  Därför är de statliga skolorna i princip prioriterade gentemot friskolorna. För samtliga gäller dock ett förbud gällande en segregering av elever utifrån vad deras föräldrar tjänar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att friskolorna i Tyskland åtnjuter statligt skydd, samtidigt som de regleras av strikta regler. Då särskilt antalet privata gymnasieskolor är begränsat, påverkas förbundsländernas skolutvecklingsplaner inte i någon större utsträckning av dessa.  Kort uttryckt: Konkurrensen mellan statliga skolor och friskolor handlar främst om de olika pedagogiska koncepten, på grund av den trånga korsetten med rättsliga föreskrifter är skolor inte särskilt intressanta för kommersiella aktörer. Grundandet av nya skolor under de senaste åren utgick därför till en övervägande del från föräldrainitiativ, som såg en möjlighet att förverkliga alternativa föreställningar om inlärning i skolan.

Dr Hans-Jürgen Heimsoeth, Förbundsrepubliken Tysklands ambassadör i Sverige

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm