Så jobbar de med extern rättning

Regeringen utreder möjligheten att börja rätta nationella proven externt. Syftet skulle vara att minska lärarnas administrativa börda samt stoppa betygsinflationen.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) pluggade själv IB på gymnasiet och sa nyligen till Skolvärlden att den internationella verksamhetens externa system för rättning och bedömning är en förebild.

Men hur fungerar det?

Johan Hjertén är lärare i tyska på IB vid Katedralskolan i Skara. Han beskriver provsystemet på IB som en välfungerande och trygg ”strikt infrastruktur”.

– Alla som läser IB över hela världen gör proven samtidigt. Ingen, inte heller vi lärare, får se proven innan de sprättas i provsalen. Nationella prov kommer ibland på avvägar och läcker, men det är en omöjlighet vad gäller IB-proven, säger han.

Skriftliga prov och uppsatser skapas och rättas av andra än elevernas lärare.

– Det finns examinatorer utplacerade i olika delar i världen. De är i grunden vanliga lärare på IB, som till exempel min kollega Helena Runelid, som har gått igenom en examinatorskurs med övningar i att rätta prov och uppsatser. Vi har alltså ingen aning om var i världen examinatorn sitter, som ska rätta våra elevers prov.

Johan Hjertén är också lärare i vanliga svenska gymnasiekurser. En stor skillnad mot IB är att han då själv bedömer eleverna – och det kan vara hämmande, berättar han.

– Underförstått vet de att jag bedömer och värderar hela tiden. Men på IB blir lärarens roll lite annorlunda. Alla vet att någon annan gör bedömningen och det gör att lärare och elever står på samma sida och kämpar tillsammans.

Till och med ett provmoment med muntliga intervjuer för att testa språkkunskaper filmas och lämnas för extern bedömning. Läraren är närvarande och leder eleven genom examinationen.

Det låter inte riktigt lika strikt som de skriftliga proven. Kan det vara så att lärare kan hjälpa sina elever mer än de bör på den typen av prov?

– Varken jag eller mina kollegor skulle göra det, och det är inget jag har hört talas om att det förekommer. Men ja, i praktiken kan läraren hjälpa eleven och ge vissa otillbörliga fördelar och eftersom möjligheten finns skulle det förvåna mig om det inte förekommer.

Hur tror du att systemet med extern rättning skulle fungera på de svenska nationella proven?

– Jag menar att det måste införas, och att vi kommer att hamna där så småningom. Det är en helt annan sak när proven rättas av någon som kommer med helt nya ögon, som inte känner eleven. Det handlar om rättssäkerhet.

Gymnasieminister Aida Hadzialic menar att betygsinflationen kan hållas tillbaka med IB:s system. Vad tror du?

– Jag tycker att det är en självklarhet att det är så. Det blir ett rättvist och likvärdigt system där ingen lärare känner press från sig själv, sina elever, föräldrar eller rektorer att höja sina elevers betyg. Att lämna proven till någon annan fungerar helt enkelt utmärkt för att hålla inflationen nere.