isak_lund

Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärarutbildningen

Isak Skogstad: ”Halvera antalet lärarutbildningar”

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Så många lärarstudenter vill sluta

UKÄ:s utredare har på Skolvärldens uppdrag analyserat avhoppen från lärarutbildningarna – grund- och ämneslärare – vid Sveriges största lärosäten.
I undersökningen ingår alla lärarutbildningar som hade fler än 100 nybörjare hösten 2012. Resultaten är preliminära.

Gymnastik- och idrottshögskolan

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 24% 
  • Osäkert 37% 
  • Mycket trolig kvarvaro 39%

Göteborgs universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 21% 
  • Osäkert 10%  
  • Mycket trolig kvarvaro 69%

Högskolan i Borås

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Högskolan Kristianstad

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 19% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Jönköping University

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 71%

Karlstads universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 40% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 46%

Linköpings universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 20%  
  • Osäkert 6% 
  • Mycket trolig kvarvaro 74%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 59%

Linnéuniversitetet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 18% 
  • Osäkert 7% 
  • Mycket trolig kvarvaro 76%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Lunds universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 4% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Malmö högskola

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Stockholms universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 23%  
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 35% 
  • Osäkert 17% 
  • Mycket trolig kvarvaro 48%

Umeå universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 16% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Uppsala universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 26% 
  • Osäkert 8% 
  • Mycket trolig kvarvaro 66%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 60%

Örebro universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 67%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 20% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Inriktningar totalt

Grundlärarexamen, F–3 

  • Mycket troligt avhopp 19%
  • Osäkert 9%
  • Mycket trolig kvarvaro 72%

Grundlärarexamen, 4–6

  • Mycket troligt avhopp 27% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 64%

Ämneslärarexamen, 7–9

  • Mycket troligt avhopp 38% 
  • Osäkert 15% 
  • Mycket trolig kvarvaro 47%

Ämneslärarexamen, Gymnasiet

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 58%

Trots att det inte är länge sedan lärarutbildningen gjordes om, är det fortfarande en stor del av lärarstudenterna som slutar innan det är dags för examen. Av till exempel männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 är andelen över 40 procent, enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet.

Bland kvinnliga studenter är andelen avhoppare inte lika hög, men ändå alldeles för stor.

Isak Skogstad menar att en av orsakerna till att lärarutbildningarna kantas av stora avhopp är läraryrkets låga attraktivitet bland studenter. En annan orsak är utbildningens stora kvalitetsbrister, något som många studenter upptäcker först när de påbörjat den.

I somras meddelade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till och med att Örebro universitet inte längre får utfärda speciallärarexamen, med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling på grund av bristande kvalitet.

– Det stora antalet avhopp är en katastrof. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte, säger Isak Skogstad.

Vad bör göras?

– Det finns inga genvägar. Läraryrkets attraktivitet måste höjas. Då kommer fler att kämpa sig igenom utbildningen och komma ut i läraryrket. Det innebär bland annat högre löner, inte minst bättre löneutveckling, och bättre arbetsmiljö. De som söker sig till läraryrket gör det för att de vill undervisa och vill jobba med det. Men läraryrket är inget kall. Det är ett yrke och då måste man få rätt förutsättningar för att man ska trivas och känna att man kan göra ett gott arbete.

– Sedan behöver kvaliteten i lärarutbildningarna höjas ordentligt och för att klara det behöver antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning minska. I Sverige har vi under lång tid byggt ut lärarutbildningen in absurdum. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna. I dag är det genomsnittliga antalet förstahands-sökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Många kommer in utan att ha lärarutbildningen som förstahandsval.

Hur många lärarutbildningar bör läggas ner?

– I dag bedrivs lärarutbildning vid 28 lärosäten. I exempelvis Finland är antalet åtta. Man kan på sikt halvera antalet i Sverige utan att det leder till regionala problem gällande kompetensförsörjning.

Leder inte färre platser med lärarutbildning till att färre söker till sig till utbildningen?

– Nej. Kan vi höja kvaliteten kommer fler att söka sig till lärarutbildningarna. Och även om antalet lärosäten minskas kommer det att finnas en bra geografisk spridning.

Isak Skogstad säger att lärarutbildningen blivit alltför akademisk. Läraryrkets praktiska kärna, konsten att undervisa, har hamnat i bakgrunden.

– Det behövs en tydligare koppling till klassrumspraktiken. Metodiken och de praktiska inslagen i utbildningen behöver stärkas för att studenterna ska få de verktyg de behöver när de kommer ut på arbetsplatserna. Mindre teori om lärande och mer praktik om hur man lär ut, helt enkelt. 

På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan. I dag får en stor del av lärarstudenterna mindre än nio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, enligt en studie av TCO. 

– Lärarutbildningen ska vara en heltidsutbildning som ska inkludera både lärarledd undervisningstid och självstudier. Jag tycker att en rimlig nivå är 20 timmar lärarledd undervisning per vecka, säger Isak Skogstad.

– Studenter som får gott om lärarledd tid på sin utbildning är dessutom mer nöjda med den och stannar kvar i större utsträckning än andra.

Kommentera