Var noggrann, sätt dig in i kunskapskraven och fokusera på det som är relevant. Där har ni tre av universitetslektorn Christina Wikströms tips till lärare som utformar prov.
– Det vanligaste felet är att man börjar med att skriva frågorna, då är det lätt att provet handlar mycket om ett visst ämne och betydligt mindre om ett annat, även om ämnena i sig bedöms som lika viktiga i kunskapskraven, säger Christina Wikström, universitetslektor på Umeå Universitet vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Hon är en av talarna på veckans Skolforum i Stockholm. Att göra frågorna för komplicerade, så att svaren mer ger svar på elevens läsförståelse än den faktiska kunskapen i ämnet, är en annan fälla som det gäller att se upp med.
– Vissa elever, som är extremt skrivkunniga, kan också få högre betyg än de förtjänar just för att de har en förmåga att uttrycka sig. Som lärare är det lätt att charmas av svaren och därmed ge högre poäng än svaret rent faktamässigt motiverar.
Enligt Christina Wikström finns det en rad stolpar att luta sig emot när prov ska konstrueras:
Otydliga frågor och frågor som kan ha flera olika svar, men där läraren på förhand bestämt sig för vilket som är det rätta, är två vanliga fel som görs, säger Christina Wikström.
– Öppna frågor kan också bedömmas som orättvisa, att eleven inte förstod vad som efterfrågades och därför fick sämre poäng.
Prov med en snäv tidsgräns är också ett problem, enligt Christina Wikström.
– Det är ett dåligt sätt att mäta elevers kunskaper på. Två lika duktiga elever kan ha olika lätt att få ut all kunskap under tidspress, säger hon.