nyanlanda_karin_sheikhi_0
Ny bok

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Om boken

Karin Sheikhi är fil. dr, lektor i svenska som andraspråk och ämnesföreträdare vid Mälardalens högskola.

Tamar Ucar har lång erfarenhet som studiehandledare, kvalitetsutvecklare och förstelärare.

Tillsammans har de skrivit boken Studiehandledning för flerspråkiga elever – kunskapsutveckling genom modersmålet.

Tidigare har de också arbetat tillsammans inom bland annat Skolverkets satsningar.

För nyanlända och flerspråkiga elever som ännu inte erövrat det svenska språket kan studiehandledning på modersmålet vara helt avgörande. Studiehandledning innebär att eleverna får stöd i undervisningen på sitt modersmål så att de kan utvecklas i alla ämnen samtidigt som de lär sig svenska och är en lagstadgad rättighet för alla elever som behöver det. Fungerar den bra är den ett viktigt redskap för att nyanlända elever ska lyckas i skolan.

Karin Sheikhi är lektor i svenska som andraspråk vid Mälardalens högskola och har nyligen kommit ut med en bok om hur skolan kan organisera och utveckla studiehandledningen. Medförfattare är Tamar Ucar som själv har lång erfarenhet som studiehandledare.

– Vi hoppas att boken ska hjälpa till att stärka studiehandledningens ställning i skolan och vänder oss till både studiehandledare lärare och rektorer. Alla har ett ansvar för att handledningen ska bli bra, säger Karin Sheikhi.

Studiehandledningens utmaningar uppmärksammades av Skolinspektionen i höstas. Deras granskning visade att alla elever inte får tillräckligt stöd för att kunna nå kunskapskraven och att den studiehandledningen som ges inte alltid är anpassad till elevens behov. Karin Sheikhi delar den bilden.

– Alla elever får inte den studiehandledning de har rätt till enligt lag, det vet vi. Det är också mycket varierande kvalitet på handledningen. Vi gjorde en egen liten studie i samband med att vi skrev boken och vi ser att det finns en viss okunskap om studiehandledning både bland huvudmännen men även bland lärarna själva. Om inte lärarna vet hur de ska utnyttja studiehandledarna så blir det förstås inte optimalt. Samtidigt som det ska sägas att det finns oerhört många goda krafter som är engagerade i detta.

Men mer kunskap behövs och det är också ett skäl till att Karin Sheikhi och Tamar Ucar skrivit boken.

– Studiehandledning är inget permanent stöd utan är aktuellt så länge eleven inte kan tillgodogöra sig undervisning på svenska. Exakt när eleven klarar sig utan handledning är en bedömningsfråga och det kan se olika ut för olika elever. Det kanske bara behövs i vissa ämnen, vid vissa tillfällen och så vidare.

Avgörande för att handledningen ska fungera men ”en svag punkt” är samarbetet mellan läraren och handledaren. Det är läraren som vet vilket stöd eleven behöver och det måste kommuniceras till handledaren.

– Annars hittar studiehandledaren och eleven på något eget. Handledningen måste vara en integrerad del av undervisningen, säger Karin Sheikhi och tillägger att när det inte fungerar så är det ofta på grund av praktiska skäl, som att lärare och handledare inte har någon möjlighet att träffas.

– Skolan eller huvudmannen, beroende på hur studiehandledningen organiseras i kommunen, måste skapa strukturer för att lärare och handledare ska kunna mötas kring eleven. Det måste finnas rutiner på plats för hur studiehandledningen ska fungera. Det är viktigt för att det inte ska bli personbundet.

I boken beskriver Karin Sheikhi och Tamar Ucar hur skolan kan organiserar och utveckla studiehandledningen från huvudmannanivå till klassrummet. De ger också konkreta råd om hur lärare och studiehandelare kan arbeta tillsammans.

– Huvudmannen har ansvar för att avsätta pengar för ändamålet i budget, ha en plan för hur studiehandledningen ska se ut och skapa strukturer för kommunikation.

På skolnivå är det rektors ansvar att se till att planen efterlevs.

– Rektor måste avsätta tid för samverkan och fortbilda personalen, gärna ämneslärare och studiehandledare tillsammans.

Och vad konkret kan lärare göra för att få det att fungera?

– Fortbildning är viktigt och vi ser att många fortbildar sig just nu. Alla lärare behöver ha kunskap om modersmålets betydelse för lärandet för att veta hur man kan använda studiehandledningen på bästa sätt. Ibland hör vi att lärare tycker att studiehandledningen stör mer än det stöttar och då har man inte riktigt fattat vilket stöd man faktiskt kan ha av detta om det används på rätt sätt.

 – Det är värdefullt att lärare och studiehandledare ges möjlighet att mötas och att fortbilda sig tillsammans.

Kommentera