Så lyfter de undervisning för nyanlända

Juryns motivering till priset lyder ”Anna Kaya och Hülya Basaran har båda, var för sig, förnyat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med digitala nycklar.” 

Hülya Basaran vill se det som att hon och Anna Kaya kombinerar en ökad digital mångfald med elevernas mångfald för att jobba språkutvecklande.

– Vårt sätt att arbeta i klassrummet och hur vi har använt oss av digitala resurser och internet i det språkutvecklande arbetet har uppmärksammats nationellt genom sociala medier. Det känns overkligt och väldigt spännande, säger Hülya Basaran. 

 Men de har också haft en annan viktig funktion i Skolsverige, att stötta det kollegiala lärandet och arbeta med politisk påverkan.

Det var ensamheten och behovet att möta kollegor med samma sorts utmaningar som fick Anna Kaya och Hülya Basaran att börja blogga. 

– Man var ensam lärare i en förberedelseklass och hade en blandad åldersgrupp från klass 1 till klass 6 och det var svårt att anpassa undervisningen. Sen var det vanligt att man inte hade ämnen på samma sätt, man fokuserade på svenska och fastnade i ett språk som inte var anpassat efter de krav som de möter i klassrummet. Det var vardagsord, köksord, ord, ord ord, och inte så mycket om skolspråk och kommunikativ förmåga, säger Hülya Basaran.

– Även om man har kollegor i skolan är det inte säkert att de har erfarenhet av att undervisa nyanlända, och ingen förstod riktigt vad jag pratade om, säger Anna Kaya. 

Nyanlända har inte tid att lära sig svenska först och utveckla kunskaper sedan.

I dag ska alla lärare i alla ämnen arbeta språkutvecklande och nyanlända elever ska få undervisning i alla ämnen redan från början. Anna Kaya och Hülya Basaran har valt att använda digitala medier i det arbetet.

– Nyanlända elever behöver utveckla språk och ämneskunskaper parallellt, de har inte tid att lära sig svenska först och utveckla kunskaper sedan. Eftersom man lär bäst på ett språk man behärskar är det viktigt att vi drar nytta av elevernas modersmål som resurs i undervisningen. 

– Om jag ska undervisa om vattnets kretslopp, och vi inte pratar samma språk, måste eleverna ändå få möjlighet att använda sitt starkaste språk, säger Anna Kaya. 

– Vi kan inte vänta på att nyanlända elever först ska utveckla svenska språket för att sedan utveckla ämneskunskaper och digital kompetens. Språk- och ämneskunskaper måste utvecklas parallellt och digitala resurser kan användas för kunskapssökande, kommunikation och skapande. Det är deras demokratiska rättighet, säger Hülya Basaran.

Hon förklarar att medan skolan inte alltid har tillgång till flerspråkig personal i undervisningen, kan digitala resurser ge elever och lärare flerspråkiga uttrycksformer som gör det lättare att visualisera och konkretisera undervisningen.

Eleverna kan söka information på andra språk än svenska. De kan också läsa och skriva på ett språk och sedan översätta till ett annat.

Anna Kaya startade sin blogg 2008, som ett svar på sin egen frustration, för att lyfta situationen kring undervisning av nyanlända elever. I dag jobbar hon på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, framför allt genom att fungera som en resurs för lärare och rektorer, men hon arbetar också med politisk påverkan, både på lokal- och riks-nivå.

– Historiskt sett har nyanlända elever varit en ganska osynlig grupp, det är först under de senaste tio åren som det kommit fler och fler rapporter, utredningar och granskningar. Det har blivit ett väldigt stort tryck, säger Anna Kaya. 

I dag finns nyanlända elevers rättigheter inskrivna i Skollagen och Skolförordningen och det finns nationellt material för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper. Under 2015 anlände motsvarande en hel årskull barn och unga i svenska skolor.

Om skolan ska vara kompensatorisk behöver vi jobba med alla delar.

Men digitala verktyg ställer krav på lärarens undervisning, precis som de traditionella läroböckerna gör. 

– Det krävs lärare som är medvetna om hur man använder verktygen och apparna så att det gynnar eleverna. Det finns studier som visar att ensamarbetet kan öka, vilket vi vet är negativt. Men det krävs även att lärare får rätt förutsättningar för att anpassa undervisningen. Man kanske har en eller två nyanlända i en klass och sätter dem med var sin padda, för att det inte finns några alternativ. Det kan leda till att man tappar vikten av interaktion och strukturerad undervisning, säger Anna Kaya.

Den demokratiska aspekten på lärande och bakgrund riskerar att bli extra tydlig för den som inte har svenska som modersmål.

– Jag tänker att det blir mer viktigt med ett språkutvecklande arbetssätt. Det finns studier som visar att de som har medvetna föräldrar med en akademisk bakgrund lär sig kunskapssökande och källkritik på nätet, medan elever från socialt utsatta grupper använder digitala medel för underhållning. 

– Om skolan ska vara kompensatorisk behöver vi jobba med alla delar, språk, kunskaper och digital kompetens, säger Hülya Basaran.