Annons
Skoldebattören Åsa Melander har erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Publicerad 28 november 2017

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Listor är populärt. Det är inte ovanligt att lista så kallade bra och dåliga skolor utifrån elevernas slutbetyg eller resultat på de nationella proven. Men ger det en rättvisande bild av vad skolan egentligen bidragit med? 

Åsa Melander, skoldebattör med erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London, tycker inte det. 

– Om man inte tittar på vad skolan gör under tiden, utan bara på slutvärdet så innebär det att man jämför äpplen och päron. En skola där barnen har resursstarka föräldrar har helt andra förutsättningar för att barnen ska få goda skolresultat. Och då retar det mig extremt mycket att lärare – som arbetar hårt i områden med elever som har en svår utgångspunkt – får läsa i media om hur ”dålig” deras skola är, utifrån slutresultaten. 

– Det säger ingenting om vad skolan faktiskt bidragit med. Det är mycket möjligt att de får sina elever att utvecklas mer än ”bra” skolor. Man jämför fullständigt orättvisa spelplaner, säger Åsa Melander. 

Ett bättre mått på kvalitet är att titta på en skolas förädlingsvärde, menar hon. Alltså ett mått som jämför hur elevernas resultat förändrats mellan minst två mätpunkter, något Åsa Melander arbetade med under sin tid i England. 

– Det handlar om vilket värde skolan lyckas ge till eleverna under deras tid på skolan. Sen ska man ha klart för sig att det inte finns några optimala sätt att mäta på. Men jag tycker att det är bättre att försöka mäta det på något sätt, än att inte göra det alls. Och det handlar inte bara om att titta på skriftliga prov utan att även läraruppskattningar är viktiga. I England följer man till exempel upp barns läsförmåga, något läraren ser dagligen. 

Ingela Gullberg.Åsa Melander är inte ensam om de här tankegångarna. Internationella engelska skolan använder en variant av förädlingsvärde, Academedia en annan. 

– Vi tycker att det är viktigt att analysera vilket mervärde skolor genererar, inte minst för skolornas eget kvalitetsarbete. Genom att ta fram förädlingsvärden får man information om hur bra skolan är på att driva kunskapsutvecklingen framåt. De vanliga resultatmåtten är absoluta och tar inte hänsyn till vilka kunskaper eleverna hade med sig när de började på skolan, säger Academedias kvalitetschef Ingela Gullberg.

Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Precis som Åsa Melander, framhåller Ingela Gullberg att förädlingsvärde inte är någon enkel sak att mäta. 

– Så som skolsystemet, de gemensamma avstämningspunkterna och den nationella statistiken ser ut i dag krävs det i princip att varje huvudman skapar egna system, vilket försvårar jämförelser mellan skolor. 

Inom Academedia använder man förädlingsvärde enbart i gymnasieskolorna.

– Vilka resultat en gymnasieskola får beror till största delen på vilka betygsresultat eleverna hade med sig från grundskolan. Det vi gör när vi beräknar förädlingsvärdet för våra gymnasieskolor är att vi rensar för den faktorn, och
i stället enbart fokuserar på elevernas kunskapsutveckling under tiden på skolan.

Man tittar på vad eleverna hade för meritvärde när de började gymnasiet jämfört med vad de har för betygspoäng när de går ut. 

– Utifrån den skillnaden ser vi om det är ett positivt eller negativt förädlingsvärde, säger Ingela Gullberg.

Tittar ni på skolnivå eller ämnesnivå? Hur djupt kan ni gå?

– Vi har brutit ner det till programnivå. Eftersom gymnasieskolor består av olika program tycker jag att det är mer relevant att se skolan som bestående av olika programskolor. På en skola kanske naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet har positiva värden, medan andra program har negativa. Då kan rektor närma sig lärargruppen för att tillsammans diskutera vad dessa skillnader kan bero på.

Än så länge är det mätinstrument som Academedia använder bara till för det egna kvalitetsarbetet. Tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har man resonerat kring för- och nackdelar med olika sätt att mäta. Modellen som de tagit fram, med hjälp av SCB, har visat sig fungera bättre på de teoretiska programmen än yrkesprogrammen och den fungerar bäst för den stora massan elever som befinner sig i mitten, inte de med lägst respektive högst betyg. Det blir takeffekter, elever med riktigt höga ingångsbetyg har helt enkelt svårt att prestera ännu bättre, förklarar Ingela Gullberg.

– Jag är en försiktig general, vår modell är inte perfekt men den ger en bra fingervisning om vilket mervärde våra skolor ger och varje år har vi vässat sättet att beräkna. Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Och många rektorer har efterfrågat det sättet att mäta, säger hon.

– Är man rektor på en skola med medelmåttiga resultat säger kanske någon, ”detta är väl inget att yvas över”. Men då vet rektorn och lärarna ”jo, för oss är det ett jättebra resultat. Vi har uträttat stordåd”.

Man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge.

Tillbaka till Åsa Melander som menar att även starka elever skulle gynnas om fokus flyttades till hur väl skolan utvecklar eleverna. 

– Ett problem när jag började jobba i utsatta Hackney var att resursstarka föräldrar inte ville att deras barn skulle gå i skolorna där. De menade att det är så många barn med låga förkunskaper att skolundervisningen inte blir tillräckligt avancerad. Den inställningen ser jag i Sverige också. Men om en skola får anledning att visa att de satsar på alla elever, oavsett förkunskaper, och lyckas med det, då blir man relevant för alla. Det vill säga, man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge. 

Frågan om att använda förädlingsvärde är inte ny. Skolverket utredde saken 2015. Bakgrunden var ett förslag om en välja skola-sajt där skolor skulle rankas utifrån sitt förädlingsvärde, värdet skulle alltså användas som ett kvalitetsmått på varje enskild skola.

Christina Sandström.Skolverkets slutsats blev att det inte var någon bra idé.

– Vi tittade på det tillsammans med både svenska och utländska forskare. Och man kom fram till att det svenska systemet inte riktigt passade för de mätförutsättningarna som man skulle vilja ha för den här modellen, berättar Christina Sandström, enhetschef på Skolverket. 

Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet.

Forskarna lyfte fram tre argument. Framför allt såg man en ökad risk för betygsinflation eftersom det i Sverige är lärarna själva som sätter betyg och rättar nationella prov – de mätpunkter som Skolverket skulle använda sig av för att ta fram ett förädlingsvärde. Andra länder som använder förädlingsvärde har ofta externt rättade examensprov. 

Även betygsskalans utformning ställer till det eftersom den har ett tak och en botten. Om en elev kommer till gymnasiet med A i alla grundskolans ämnen kan hen ändå inte få mer än A på gymnasiet och förädlingsvärdet skulle bli noll. Systemet har en del tekniska spärrar, som Christina Sandström utrycker det. 

Dessutom såg man en risk i att vissa skolenheter är väldigt små och en enskild elevs resultat skulle kunna påverka värdet i hög grad. 

Risken för betygsinflation finns väl även nu, när man till exempel jämför skolor utifrån slutbetyg? 

– Jo det stämmer, men förädlingsvärde skulle spetsa till det ytterligare. Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet. Kanske var det en lite överdriven farhåga men vi bedömde att vi inte har samma förutsättningar som andra länder som jobbar med förädlingsvärde.

Hon betonar att Skolverket inte är negativt i sak till att göra modeller av verkligheten för att hitta samband. 

– Tvärtom. Men det vi var tveksamma till här var att ha ett värde per skola – man kanske hellre skulle titta på huvudmannanivå eller nationell nivå.  

Någonstans undrar man ju om det överhuvudtaget är vettigt att ta fram mått på vilka skolor som är framgångsrika. Det verkar som man lätt hamnar i diket hur man än gör?

– Det som är svårt är att en modell aldrig kan förklara mer än de mätvärden som man stoppar in i modellen. Man kan inte mäta en bra lärare. Det hjälper kanske inte att ta reda på hur många som har legitimation – det kanske är något annat, som inte finns i våra register, säger hon. 

– Det är det som är begränsningen. Vi kan konstatera att det går olika bra på olika ställen men inte varför. Vi kan se mönster, men bara att det finns mönster – inte varför. Däremot kan en modell vara ett bra steg på vägen. Nästa steg är rota i förklaringar. Då får man göra det i en annan slags studie. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons