Annons
Läraren Sara Bruun, Pernilla Lundgren på Skolverket och Wern Palmius på SPSM reder ut ”pysparagrafen”.

Så pyser du rätt

Publicerad 29 maj 2018

Fakta

Så säger Skolverket

Här kan du läsa vad Skolverket säger om undantagsbestämmelsen.

Relaterat

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.
– Den första frågan måste vara: Hur kan vi hjälpa eleven? säger Pernilla Lundgren, undervisningsråd på Skolverket.

Sommarlovet är inom räckhåll. Kanske är betygen redan satta och betygskatalogen underskriven, eller så sker det snart, under de närmaste veckorna. 

Då kan det också vara tillfälle för lärare att fundera över om man har någon elev som är aktuell för undantagsbestämmelsen. På ”Skolverketprosa” är det en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från ”enstaka delar” av kunskaps-kraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.

Det låter väl enkelt? Nja, att ”Hur fungerar pysparagrafen” är en vanlig fråga till Skolverket visar att det inte är så enkelt. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten får många frågor om den så kallade ”pys-paragrafen” när betygssättningen närmar sig.

– Gå in på ett forum på sociala medier, där betyg diskuteras, någon gång i maj eller december, och du ser att undantagsbestämmelsen diskuteras hela tiden, säger Sara Bruun, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör. 

I december 2016 skrev Sara Bruun ett blogginlägg om att användandet av undantagsbestämmelsen kört rejält i diket. Så här, ett och ett halvt år senare, är inlägget lika aktuellt som då, menar Sara Bruun: 

– Det jag oftast stöter på är att man tror att man kan pysa hela förmågor, som att skriva. Nu är jag språklärare och fastnar förstås för det som gäller mig, men jag stöter ofta på saker som ”eleven vill inte skriva, så jag pyser det”. Men det är inte korrekt, man kan inte pysa bort läsning. Det blir den lätta vägen till ett E, men det är inte okej. 

En orsak till att det blir fel, menar hon, är att många bara gissar. 

– Man går inte till källan och läser vad det faktiskt står. Det kan också vara så att det på skolan finns en stark och tongivande lärare, speciallärare eller rektor som säger: ”så här är det”. Vad gör du då? Det är faktiskt inte alldeles enkelt att gå emot även om du anser något annat.

I botten ligger också ett tryck på att få alla elever godkända, menar Sara Bruun. Rektor trycker på för att det ska bli så, och även elever, föräldrar och specialpedagoger trycker på och som lärare måste du vara oerhört säker på din sak om du vill sätta F på en elev, säger hon och tillägger att där blir undantagsbestämmelsen ett påtryckningsmedel. 

– Jag skulle säga att det är vanligt. Påtryckningen ”du kan ju alltid pysa” kan komma från rektor men även föräldrar och elever kan säga det. På ett sätt är det inte så konstigt, det blir den enkla vägen för alla inblandade. Sätter jag ett godkänt betyg blir alla glada, säger Sara Bruun. 

Det ska handla om ett direkt hinder.

En av de skolmyndigheter som får frågor om undantagsbestämmelsen är Skolverket. Undervisningsrådet Pernilla Lundgren säger att det är viktigt att man förstår syftet med bestämmelsen. 

– Jag förstår att lärare kanske inte läser propositionen till skollagen men gör man det så är det ganska tydligt. Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg, säger Pernilla Lundgren.

Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Och det gäller inte bara kunskapskravet E.

– Det understryks också att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Man skriver också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.

Och så betonar Pernilla Lundgren att tanken inte är att man ska starta i att fundera på om man kan tillämpa undantagsbestämmelsen, utan den första frågan man ska ställa sig är: Vilket stöd behöver eleven?

– Ibland kan frågorna vi får göra en lite fundersam. Som när undantagsbestämmelsen kommer upp när det gäller talängslan och man börjar fundera redan i sjuan om man kan ”pysa” eleven i slutbetygen. En mycket viktigare fråga är, som sagt, hur kan vi hjälpa eleven.

Men det är ett bra exempel, kan talängslan någonsin bli aktuellt för undantagsbestämmelsen? 

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte går in och gör tolkningar i tveksamma fall, det är läraren som har bäst kunskap om eleven. Det här rör sig om mycket kvalificerade bedömningar och är en professionell bedömning läraren måste göra. Alla elever är unika och det är svårt att formulera något generellt. 

Men, tillägger hon, det finns inget i kunskapskraven om att eleven måste tala inför en stor grupp eller helklass. I stället är det viktigt att tänka på lärmiljön och att hitta sätt som fungerar för eleven. 

– Hur man jobbar med stöd i undervisningen är otroligt viktigt. Står det ”eleven för resonemang” i kunskapskraven blir det så klart knepigt om läraren tänker att resonemang alltid måste vara muntliga. Det måste de inte vara. Här måste man hitta lösningar. 

När det gäller det exempel läraren Sara Bruun tar upp, att lärare ”pyser läsning”, har dock Skolverket satt ner foten för att ge viss ledning i vad som kan och inte kan utgöra ”enstaka delar” av ett kunskapskrav. 

– De delar i kraven som handlar om att skriva eller läsa i svenska eller svenska som andraspråk kan inte anses vara enstaka delar. Det är helt enkelt en för stor del. Hela elevens skriv- eller läsförmåga kan man alltså inte bortse från i undantagsbestämmelsen, säger Pernilla Lundgren. 

Hon förstår att undantagsbestämmelsen kan vara svår att tillämpa i en del tveksamma fall. Viktigt är då att samråda med kollegor och rektor.

– Och prata med elevhälsan. Titta på vad som är syftet: att möjliggöra för elever som annars inte fått betyg. Är funktionsnedsättningen ett direkt hinder för det som eleven inte kan? Handlar det om en enstaka del? Det är inte tanken att elever ska vara dömda på förhand. 

Vi får frågor om vad man får pysa från de nationella proven.

Även till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kommer det frågor som rör undantagsbestämmelsen. Det kan handla om vad man får pysa när elever med dyslexi ska betygsättas, hur ”att resonera” ska tolkas vid en viss funktionsnedsättning och vad det egentligen innebär att kunna läsa. 

– Sådana frågor visar att man förstått innebörden, att bestämmelsen blir aktuell vid betygsättning, förutsatt att svårigheten beror på funktionsnedsättningen etcetera, säger Wern Palmius, rådgivare på myndigheten. 

– Men sen får vi frågor som vad man får pysa från de nationella proven och då har man ju inte ens förstått vad undantagsbestämmelsen handlar om.

Och så finns det frågorna som är särskilt spännande. Som den SPSM fått om man får pysa simning i idrott, när eleven är allergisk mot klor. 

– Vårt svar är att en sådan sak kan man inte ha upptäckt vid betygsättningen. Man borde haft möjlighet att se till att det fanns ett sötvatten- eller saltvattenalternativ för att pröva simning. Skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och det innebär att läraren ska ta hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen: planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation, säger Wern Palmius. 

– Risken med pys-frågorna är att man helt plötsligt kommer på att ”nej, det här kommer gå åt skogen, hur ska vi rädda oss ur den här knipan?” och så tar man till pys-paragrafen. Men så ska det inte vara. 

Hur undantagsbestämmelsen används är också en konsekvens av hur duktig skolan eller den enskilde läraren är på att sätta in stöd som leder fram till att eleven når kunskapskraven, menar han. 

– Och det ser olika ut i dag. Det innebär att det man i ett klassrum löser med särskilt stöd, lyckas man inte lösa i ett annat. Och då kommer eleven i stället behöva bli pyst. Det är ett fenomen vi ser.

Men det korrekta är att eleven får stöd?

 – Ja, men eftersom undervisningen inte är likvärdig, så är det kanske trots allt mer rättssäkert att eleven har en chans att klara sig i alla fall – med hjälp av bestämmelsen –  eftersom eleven inte fick optimal undervisning. 

Något som också påverkar är hur färgad skolan är av debatten om fusk och snällbetyg, menar han. 

– Vi upplever att skolorna blir mer och mer rigida i hur de tolkar kunskapskraven. SPSM försöker tala om motsatsen – att eleverna ska uppvisa likvärdiga kunskaper. 

Wern Palmius, som jobbar med elever som saknar talförmåga och därför kommunicerar med symbol-språk, tar ”muntlig framställning” som exempel. Inte kan det vara munnens rörelser som ska betygsättas, frågar han retoriskt. 

– Det är kommunikationsförmågan, naturligtvis. Hade det varit munrörelser hade Stephen Hawkings inte blivit godkänd i engelska i årskurs 6. Det som ska bedömas måste vara om eleven kan kommunicera en tanke, reflektera, förstå andras tankar och så vidare. Verktygen för detta ska inte spela någon roll. 

Om vi ska höja lärares status måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.

Att man tar till undantagsbestämmelsen i stället för att sätta in stöd så att eleven får klara kraven på sitt unika sätt, missgynnar eleven på sikt, menar han. 

– Om man kan undervisa på ett sådant sätt att eleven, på ett likvärdigt sätt når ett likvärdigt krav utifrån sin särart, då har eleven nytta av det resten av livet eftersom de vet hur de kan det. 

– Men säger man ”du är sådan här, detta kan du aldrig göra så därför slipper du”, då går eleven från skolan med vetskapen att jag är en sån som inte kan lära mig något sånt här, säger Wern Palmius. 

Men så får vi ikoner, som Hawkings, som – mot förmodan – kan. 

– Och ta elever som senare kommer till Paralympics. Det är inte självklart att de fick godkänt betyg i idrott i skolan. Då är det någonting som är grundläggande fel. Jag tycker att vi är för rigida, man borde i stället visa eleverna en väg för hur man kan göra. 

När läraren bedömer en elevs kunskaper ska man använda all tillgänglig kunskap, menar Wern Palmius.

– Ta elever med selektiv mutism. Ska de pysas? Men de ungarna talar ju någon annanstans, om än inte i skolan. Om de nu pratar med sin mormor – varför kan inte mormor få ett mejl med ett ämne och så sätter mormor på sin mobilkamera och spelar in ett samtal och skickar till skolan?

– Eller ta den där eleven som var allergisk mot klor. Jag kan ge mig sjutton på att familjen åkte till Grekland på sommaren. Kunde inte mamma eller pappa filmat då, när eleven simmade de där metrarna?

Tillbaka till läraren Sara Bruun. 

Behövs det bättre stöd om hur undantagsbestämmelsen fungerar? 

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det är bara att läsa vad det står. Och jobba kollegialt och hjälpas åt. Sen har rektor ett ansvar att utbilda sina lärare. Men varje lärare har också ett eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Om vi ska höja lärares status, och vi vill att alla ska ha hög tilltro till oss, då måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.   

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lärarbefogenheter

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Annons
Annons

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO om överklagan: Läraren ignorerade särskilda behov

Åtal

BEO bryter tystnaden kring den uppmärksammade rättsprocessen – det fanns en särskild handlingsplan som inte efterlevdes.

Annons
Annons

”Det finns en rädsla för att ingripa”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Annons

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Barn- och elevombudet

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000.

Sex och samlevnad

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Undervisning

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Per Kornhall: ”Det är dags för en ny omskakning av svenska skolväsendet”

Krönika

Skolexperten Per Kornhall reste till Chile för att studera skolreformer. Här skriver han om:
* Den undangömda OECD-rapporten.
* Den svidande sågningen av regeringen Bildts sätt att utföra politik.
* Dåvarande diktaturen Chile – som i dag har lämnat det skolsystem som Sverige nu är ensamt i världen att bedriva.

Kommunbudget

Skola för 425 elever ska rymma 580 – pengar saknas till lokaler

Kommunbudget

Om ett par år planeras antalet elever på kommunala Färsingaskolan vida överstiga vad skolan klarar av. Men politikerna vill inte budgetera för att bygga om.

Arbetsmiljö

Sex av tio gymnasielärare har övervägt att lämna yrket

Undervisningstid

Tung arbetsbörda, sömnsvårigheter och funderingar på att lämna yrket. Det är bilden som målas upp av en majoritet av gymnasielärarna i en ny undersökning.

Särskolan

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

Undervisning

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

”Betyg är inget straff”

Debatt

”Betyg måste sättas på eleverna i varje svensk offentligt finansierad skola. Inte för att straffa lågpresterande elever, utan för att förbereda elever för framtiden och för att värna om varje skattekronas värde”, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

Kommentera
Terminsstart

Lista

Höstterminen 2019 är här. Här hittar du 13 artiklar som hjälper dig komma igång inför hösten.

Nytt läsår: Du vet att du är lärare när...

Gif-lista

Sommaren är på upphällningen och ledigheten är över. Nu väntar nya elever, nya utmaningar men samma slit, hela vägen fram till jul. Känner du igen dig i de här situationerna?

Därför riskerar statsbidraget att öka ojämlikheten mellan skolor

Likvärdighetsbidrag

Det finns en risk för att statsbidraget för likvärdighet i framtiden kan få motsatt effekt – och förstärka ojämlikheten. Det menar Skolverket i en ny utvärdering.

Kurs- och ämnesplaner

Betygssystemet ska göras om: ”Minskar kraven på dokumentation”

Betyg

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens – skolans betygssystem ska göras om. Under den nuvarande mandatperioden vill partierna få till en reform där kurs- och ämnesplanerna i grundskolan revideras och förenklas.

Lärare om betygsreformen: ”Man har inte förstått vad problemet är”

Betygssystemet ska göras om, bland annat genom att kunskapskraven ska förenklas. Men läraren Nicklas Mörk menar att förändringarna skjuter över målet.
– Det stora problemet med kunskapskraven är inte att de är för långa, det är att de inte fungerar.

Lärare om sena inlämningar: ”Det är ett vansinnigt system”

Sena inlämningar

Att elever kan lämna in uppgifter efter deadline skapar stress hos lärare – och elever.
– Det finns ingen rättvisa när någon som lämnar in efter en månad kan få ett A, medan den som lämnar in i tid får ett B, säger läraren Henrik Nilsson Tröst.

Skolan löste lärarkrisen – med tydlig pedagogisk idé

Lärarbrist

På Lustigkulla skola har man lyckats lösa lärarkrisen – genom att satsa på en tydlig pedagogisk inriktning.

Lärarstudent

Här ökar söktrycket att bli lärare: ”Väldigt nöjda”

Lärarutbildning

Runt om i landet pausas allt fler lärarutbildningar på grund av lågt söktryck. På Mälardalens högskola går man mot strömmen med att locka blivande lärare. 

Lärarutbildningar ställs in – för få sökande

Utbildning

4 av 5 ämneslärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad pausas på grund av lågt söktryck.

8 tips för att maxa lärarutbildningen

Tips

Hur får du ut maximalt av din utbildning? Lärarstudenten Sofie Delltorp berättar om vanliga fallgropar och vad hon önskar att hon själv hade vetat när hon började plugga.

Forskning

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

Läsning

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Lista – kommun för kommun

Lärarbristen – snart är var femte pensionär

Lärarbrist

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större. Dessutom är det många yngre lärare som väljer att lämna yrket i förtid.

Inkludering

Forskaren om inkludering: ”Lärare känner sig utlämnade”

Inkludering

Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

Här skapas fler grupper för elever i behov av särskilt stöd

Inkludering

En kommun som svängt mycket i frågan om inkludering är Stockholm. För två år sedan togs beslutet att lägga ner Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning. Nu byggs de i stället ut.

”Särskilt beakta” – ett lamt försök att stävja betygsinflationen

Betyg

”Långa formulerade kunskapskrav för olika betygssteg är en återvändsgränd. Men det har inte Skolverket, regeringen och Sveriges riksdag insett än”, skriver läraren Nicklas Mörk.

WEBB-TV

6 skolprofiler om ordningsomdömen, nedskärningar och ökad status för lärare

Skola

Är ordningsomdömen ”en osedvanligt dum idé” eller en ”viktig signal till eleverna”? Nedskärningarna inom skolan – vad händer nu? Hur ska läraryrkets status stärkas?

Nya lagar och regler för skolan

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Digitala verktyg

Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen

Digitalt

Letar du just nu efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Blogg

Alltid redo med en penna

Blogg

”Ett litet fodral fullt av pennor kan vara skillnaden mellan en lugn lektion med fokus på kunskap och en timme av vandrande bort från det som är svårt”, skriver läraren Karin Boberg.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav honom en nytändning att återvända och börja jobba i skolan igen.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera
Lön

Forskning: Individuella löner lockade inte fler lärare

Lön

Med införandet av individuell lönesättning ville man höja lärarnas löner och statusen på yrket – och därmed lyckas rekrytera fler lärare.
Reformen ledde till att lärarlönerna ökade, men de höjda lönerna verkar inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare. Det visar en ny rapport från IFAU.

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.

Rektorn: ”Hårdare tag eller bättre mandat för skolan?”

Debatt

”Skolverkets formulering kan ge en otrolig kraft i skolans arbete och inte minst fördelar i mandat – men riktas kraften åt fel håll kommer klyftor öka där sprickor redan finns”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera
Forskning

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV
Debatt

Roger Haddad: ”Kritiken borde riktas mot de som inte förebygger skolket”

Replik

”Det krävs politisk envishet, men kritiken bör främst riktas mot de skolor och huvudmän som inte gör någonting för att förhindra skolket”, skriver Roger Haddad, vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

”Skolpolitik utan hjärna och hjärta”

Debatt

”Vilka elever skolkar? Varför skolkar de? Vilka effekter får CSN:s indragning av studiebidraget på grund av skolk? Svaren på dessa frågor borde ha legat till grund för beslutet”, skriver Per Acke Orstaduis.

Kommentera
Språk

Transspråkande ger snabbare utveckling för elever

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.

 

Debatt

”Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag”

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfull, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Kommunerna tvingas betala tillbaka bidrag för likvärdighet

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar: Relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

”Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen”

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskarens knep för meningsfull undervisning

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons