Annons
Läraren Sara Bruun, Pernilla Lundgren, tidigare undervisningsråd på Skolverket och Wern Palmius, tidigare rådgivare på SPSM reder ut ”pysparagrafen”.

Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning

Publicerad 29 maj 2018

Fakta

Så säger Skolverket

Här kan du läsa vad Skolverket säger om undantagsbestämmelsen.

Relaterat

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.
– Den första frågan måste vara: Hur kan vi hjälpa eleven? säger Pernilla Lundgren, undervisningsråd på Skolverket.

  • UPPDATERAD: Pernilla Lundgren har, sedan artikeln skrevs, slutat på Skolverket och är nu utbildningskonsult. Wern Palmius är i dag konsult och föreläsare efter att han gått i pension.

På ”Skolverketprosa” är undantagsbestämmelsen en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från ”enstaka delar” av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.

Det låter väl enkelt? Nja, att ”Hur fungerar pysparagrafen” är en vanlig fråga till Skolverket visar att det inte är så enkelt. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten får många frågor om den så kallade ”pysparagrafen” när betygssättningen närmar sig.

– Gå in på ett forum på sociala medier, där betyg diskuteras, någon gång i maj eller december, och du ser att undantagsbestämmelsen diskuteras hela tiden, säger Sara Bruun, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör. 

I december 2016 skrev Sara Bruun ett blogginlägg om att användandet av undantagsbestämmelsen kört rejält i diket.  

– Det jag oftast stöter på är att man tror att man kan pysa hela förmågor, som att skriva. Nu är jag språklärare och fastnar förstås för det som gäller mig, men jag stöter ofta på saker som ”eleven vill inte skriva, så jag pyser det”. Men det är inte korrekt, man kan inte pysa bort läsning. Det blir den lätta vägen till ett E, men det är inte okej, säger Sara Bruun. 

En orsak till att det blir fel, menar hon, är att många bara gissar. 

– Man går inte till källan och läser vad det faktiskt står. Det kan också vara så att det på skolan finns en stark och tongivande lärare, speciallärare eller rektor som säger: ”så här är det”. Vad gör du då? Det är faktiskt inte alldeles enkelt att gå emot även om du anser något annat.

I botten ligger också ett tryck på att få alla elever godkända, menar Sara Bruun. Rektor trycker på för att det ska bli så, och även elever, föräldrar och specialpedagoger trycker på och som lärare måste du vara oerhört säker på din sak om du vill sätta F på en elev, säger hon och tillägger att där blir undantagsbestämmelsen ett påtryckningsmedel. 

– Jag skulle säga att det är vanligt. Påtryckningen ”du kan ju alltid pysa” kan komma från rektor men även föräldrar och elever kan säga det. På ett sätt är det inte så konstigt, det blir den enkla vägen för alla inblandade. Sätter jag ett godkänt betyg blir alla glada, säger Sara Bruun. 

Det ska handla om ett direkt hinder.

En av de skolmyndigheter som får frågor om undantagsbestämmelsen är Skolverket. Undervisningsrådet Pernilla Lundgren säger att det är viktigt att man förstår syftet med bestämmelsen. 

– Jag förstår att lärare kanske inte läser propositionen till skollagen men gör man det så är det ganska tydligt. Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg, säger Pernilla Lundgren.

Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Och det gäller inte bara kunskapskravet E.

– Det understryks också att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Man skriver också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.

Och så betonar Pernilla Lundgren att tanken inte är att man ska starta i att fundera på om man kan tillämpa undantagsbestämmelsen, utan den första frågan man ska ställa sig är: Vilket stöd behöver eleven?

– Ibland kan frågorna vi får göra en lite fundersam. Som när undantagsbestämmelsen kommer upp när det gäller talängslan och man börjar fundera redan i sjuan om man kan ”pysa” eleven i slutbetygen. En mycket viktigare fråga är, som sagt, hur vi kan hjälpa eleven.

Men det är ett bra exempel, kan talängslan någonsin bli aktuellt för undantagsbestämmelsen? 

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte går in och gör tolkningar i tveksamma fall, det är läraren som har bäst kunskap om eleven. Det här rör sig om mycket kvalificerade bedömningar och är en professionell bedömning läraren måste göra. Alla elever är unika och det är svårt att formulera något generellt. 

Men, tillägger hon, det finns inget i kunskapskraven om att eleven måste tala inför en stor grupp eller helklass. I stället är det viktigt att tänka på lärmiljön och att hitta sätt som fungerar för eleven. 

– Hur man jobbar med stöd i undervisningen är otroligt viktigt. Står det ”eleven för resonemang” i kunskapskraven blir det så klart knepigt om läraren tänker att resonemang alltid måste vara muntliga. Det måste de inte vara. Här måste man hitta lösningar. 

När det gäller det exempel läraren Sara Bruun tar upp, att lärare ”pyser läsning”, har dock Skolverket satt ner foten för att ge viss ledning i vad som kan och inte kan utgöra ”enstaka delar” av ett kunskapskrav. 

– De delar i kraven som handlar om att skriva eller läsa i svenska eller svenska som andraspråk kan inte anses vara enstaka delar. Det är helt enkelt en för stor del. Hela elevens skriv- eller läsförmåga kan man alltså inte bortse från i undantagsbestämmelsen, säger Pernilla Lundgren. 

Hon förstår att undantagsbestämmelsen kan vara svår att tillämpa i en del tveksamma fall. Viktigt är då att samråda med kollegor och rektor.

– Och prata med elevhälsan. Titta på vad som är syftet: att möjliggöra för elever som annars inte fått betyg. Är funktionsnedsättningen ett direkt hinder för det som eleven inte kan? Handlar det om en enstaka del? Det är inte tanken att elever ska vara dömda på förhand. 

Vi får frågor om vad man får pysa från de nationella proven.

Även till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kommer det frågor som rör undantagsbestämmelsen. Det kan handla om vad man får pysa när elever med dyslexi ska betygsättas, hur ”att resonera” ska tolkas vid en viss funktionsnedsättning och vad det egentligen innebär att kunna läsa. 

– Sådana frågor visar att man förstått innebörden, att bestämmelsen blir aktuell vid betygsättning, förutsatt att svårigheten beror på funktionsnedsättningen etcetera, säger Wern Palmius, rådgivare på myndigheten. 

– Men sen får vi frågor som vad man får pysa från de nationella proven och då har man ju inte ens förstått vad undantagsbestämmelsen handlar om.

Och så finns det frågorna som är särskilt spännande. Som den SPSM fått om man får pysa simning i idrott, när eleven är allergisk mot klor. 

– Vårt svar är att en sådan sak kan man inte ha upptäckt vid betygsättningen. Man borde haft möjlighet att se till att det fanns ett sötvatten- eller saltvattenalternativ för att pröva simning. Skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och det innebär att läraren ska ta hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen: planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation, säger Wern Palmius. 

– Risken med pys-frågorna är att man helt plötsligt kommer på att ”nej, det här kommer gå åt skogen, hur ska vi rädda oss ur den här knipan?” och så tar man till pysparagrafen. Men så ska det inte vara. 

Hur undantagsbestämmelsen används är också en konsekvens av hur duktig skolan eller den enskilde läraren är på att sätta in stöd som leder fram till att eleven når kunskapskraven, menar han. 

– Och det ser olika ut i dag. Det innebär att det man i ett klassrum löser med särskilt stöd, lyckas man inte lösa i ett annat. Och då kommer eleven i stället behöva bli pyst. Det är ett fenomen vi ser.

Men det korrekta är att eleven får stöd?

 – Ja, men eftersom undervisningen inte är likvärdig, så är det kanske trots allt mer rättssäkert att eleven har en chans att klara sig i alla fall – med hjälp av bestämmelsen –  eftersom eleven inte fick optimal undervisning. 

Något som också påverkar är hur färgad skolan är av debatten om fusk och snällbetyg, menar han. 

– Vi upplever att skolorna blir mer och mer rigida i hur de tolkar kunskapskraven. SPSM försöker tala om motsatsen – att eleverna ska uppvisa likvärdiga kunskaper. 

Wern Palmius, som jobbar med elever som saknar talförmåga och därför kommunicerar med symbol-språk, tar ”muntlig framställning” som exempel. Inte kan det vara munnens rörelser som ska betygsättas, frågar han retoriskt. 

– Det är kommunikationsförmågan, naturligtvis. Hade det varit munrörelser hade Stephen Hawkings inte blivit godkänd i engelska i årskurs 6. Det som ska bedömas måste vara om eleven kan kommunicera en tanke, reflektera, förstå andras tankar och så vidare. Verktygen för detta ska inte spela någon roll. 

Om vi ska höja lärares status måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.

Att man tar till undantagsbestämmelsen i stället för att sätta in stöd så att eleven får klara kraven på sitt unika sätt, missgynnar eleven på sikt, menar han. 

– Om man kan undervisa på ett sådant sätt att eleven, på ett likvärdigt sätt når ett likvärdigt krav utifrån sin särart, då har eleven nytta av det resten av livet eftersom de vet hur de kan det. 

– Men säger man ”du är sådan här, detta kan du aldrig göra så därför slipper du”, då går eleven från skolan med vetskapen att jag är en sån som inte kan lära mig något sånt här, säger Wern Palmius. 

Men så får vi ikoner, som Hawkings, som – mot förmodan – kan. 

– Och ta elever som senare kommer till Paralympics. Det är inte självklart att de fick godkänt betyg i idrott i skolan. Då är det någonting som är grundläggande fel. Jag tycker att vi är för rigida, man borde i stället visa eleverna en väg för hur man kan göra. 

När läraren bedömer en elevs kunskaper ska man använda all tillgänglig kunskap, menar Wern Palmius.

– Ta elever med selektiv mutism. Ska de pysas? Men de ungarna talar ju någon annanstans, om än inte i skolan. Om de nu pratar med sin mormor – varför kan inte mormor få ett mejl med ett ämne och så sätter mormor på sin mobilkamera och spelar in ett samtal och skickar till skolan?

– Eller ta den där eleven som var allergisk mot klor. Jag kan ge mig sjutton på att familjen åkte till Grekland på sommaren. Kunde inte mamma eller pappa filmat då, när eleven simmade de där metrarna?

Tillbaka till läraren Sara Bruun. 

Behövs det bättre stöd om hur undantagsbestämmelsen fungerar? 

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det är bara att läsa vad det står. Och jobba kollegialt och hjälpas åt. Sen har rektor ett ansvar att utbilda sina lärare. Men varje lärare har också ett eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Om vi ska höja lärares status, och vi vill att alla ska ha hög tilltro till oss, då måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons