Annons
Läraren Sara Bruun, Pernilla Lundgren på Skolverket och Wern Palmius på SPSM reder ut ”pysparagrafen”.

Så pyser du rätt

Publicerad 29 maj 2018

Fakta

Så säger Skolverket

Här kan du läsa vad Skolverket säger om undantagsbestämmelsen.

Relaterat

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.
– Den första frågan måste vara: Hur kan vi hjälpa eleven? säger Pernilla Lundgren, undervisningsråd på Skolverket.

Sommarlovet är inom räckhåll. Kanske är betygen redan satta och betygskatalogen underskriven, eller så sker det snart, under de närmaste veckorna. 

Då kan det också vara tillfälle för lärare att fundera över om man har någon elev som är aktuell för undantagsbestämmelsen. På ”Skolverketprosa” är det en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från ”enstaka delar” av kunskaps-kraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.

Det låter väl enkelt? Nja, att ”Hur fungerar pysparagrafen” är en vanlig fråga till Skolverket visar att det inte är så enkelt. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten får många frågor om den så kallade ”pys-paragrafen” när betygssättningen närmar sig.

– Gå in på ett forum på sociala medier, där betyg diskuteras, någon gång i maj eller december, och du ser att undantagsbestämmelsen diskuteras hela tiden, säger Sara Bruun, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör. 

I december 2016 skrev Sara Bruun ett blogginlägg om att användandet av undantagsbestämmelsen kört rejält i diket. Så här, ett och ett halvt år senare, är inlägget lika aktuellt som då, menar Sara Bruun: 

– Det jag oftast stöter på är att man tror att man kan pysa hela förmågor, som att skriva. Nu är jag språklärare och fastnar förstås för det som gäller mig, men jag stöter ofta på saker som ”eleven vill inte skriva, så jag pyser det”. Men det är inte korrekt, man kan inte pysa bort läsning. Det blir den lätta vägen till ett E, men det är inte okej. 

En orsak till att det blir fel, menar hon, är att många bara gissar. 

– Man går inte till källan och läser vad det faktiskt står. Det kan också vara så att det på skolan finns en stark och tongivande lärare, speciallärare eller rektor som säger: ”så här är det”. Vad gör du då? Det är faktiskt inte alldeles enkelt att gå emot även om du anser något annat.

I botten ligger också ett tryck på att få alla elever godkända, menar Sara Bruun. Rektor trycker på för att det ska bli så, och även elever, föräldrar och specialpedagoger trycker på och som lärare måste du vara oerhört säker på din sak om du vill sätta F på en elev, säger hon och tillägger att där blir undantagsbestämmelsen ett påtryckningsmedel. 

– Jag skulle säga att det är vanligt. Påtryckningen ”du kan ju alltid pysa” kan komma från rektor men även föräldrar och elever kan säga det. På ett sätt är det inte så konstigt, det blir den enkla vägen för alla inblandade. Sätter jag ett godkänt betyg blir alla glada, säger Sara Bruun. 

Det ska handla om ett direkt hinder.

En av de skolmyndigheter som får frågor om undantagsbestämmelsen är Skolverket. Undervisningsrådet Pernilla Lundgren säger att det är viktigt att man förstår syftet med bestämmelsen. 

– Jag förstår att lärare kanske inte läser propositionen till skollagen men gör man det så är det ganska tydligt. Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg, säger Pernilla Lundgren.

Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Och det gäller inte bara kunskapskravet E.

– Det understryks också att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Man skriver också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.

Och så betonar Pernilla Lundgren att tanken inte är att man ska starta i att fundera på om man kan tillämpa undantagsbestämmelsen, utan den första frågan man ska ställa sig är: Vilket stöd behöver eleven?

– Ibland kan frågorna vi får göra en lite fundersam. Som när undantagsbestämmelsen kommer upp när det gäller talängslan och man börjar fundera redan i sjuan om man kan ”pysa” eleven i slutbetygen. En mycket viktigare fråga är, som sagt, hur kan vi hjälpa eleven.

Men det är ett bra exempel, kan talängslan någonsin bli aktuellt för undantagsbestämmelsen? 

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte går in och gör tolkningar i tveksamma fall, det är läraren som har bäst kunskap om eleven. Det här rör sig om mycket kvalificerade bedömningar och är en professionell bedömning läraren måste göra. Alla elever är unika och det är svårt att formulera något generellt. 

Men, tillägger hon, det finns inget i kunskapskraven om att eleven måste tala inför en stor grupp eller helklass. I stället är det viktigt att tänka på lärmiljön och att hitta sätt som fungerar för eleven. 

– Hur man jobbar med stöd i undervisningen är otroligt viktigt. Står det ”eleven för resonemang” i kunskapskraven blir det så klart knepigt om läraren tänker att resonemang alltid måste vara muntliga. Det måste de inte vara. Här måste man hitta lösningar. 

När det gäller det exempel läraren Sara Bruun tar upp, att lärare ”pyser läsning”, har dock Skolverket satt ner foten för att ge viss ledning i vad som kan och inte kan utgöra ”enstaka delar” av ett kunskapskrav. 

– De delar i kraven som handlar om att skriva eller läsa i svenska eller svenska som andraspråk kan inte anses vara enstaka delar. Det är helt enkelt en för stor del. Hela elevens skriv- eller läsförmåga kan man alltså inte bortse från i undantagsbestämmelsen, säger Pernilla Lundgren. 

Hon förstår att undantagsbestämmelsen kan vara svår att tillämpa i en del tveksamma fall. Viktigt är då att samråda med kollegor och rektor.

– Och prata med elevhälsan. Titta på vad som är syftet: att möjliggöra för elever som annars inte fått betyg. Är funktionsnedsättningen ett direkt hinder för det som eleven inte kan? Handlar det om en enstaka del? Det är inte tanken att elever ska vara dömda på förhand. 

Vi får frågor om vad man får pysa från de nationella proven.

Även till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kommer det frågor som rör undantagsbestämmelsen. Det kan handla om vad man får pysa när elever med dyslexi ska betygsättas, hur ”att resonera” ska tolkas vid en viss funktionsnedsättning och vad det egentligen innebär att kunna läsa. 

– Sådana frågor visar att man förstått innebörden, att bestämmelsen blir aktuell vid betygsättning, förutsatt att svårigheten beror på funktionsnedsättningen etcetera, säger Wern Palmius, rådgivare på myndigheten. 

– Men sen får vi frågor som vad man får pysa från de nationella proven och då har man ju inte ens förstått vad undantagsbestämmelsen handlar om.

Och så finns det frågorna som är särskilt spännande. Som den SPSM fått om man får pysa simning i idrott, när eleven är allergisk mot klor. 

– Vårt svar är att en sådan sak kan man inte ha upptäckt vid betygsättningen. Man borde haft möjlighet att se till att det fanns ett sötvatten- eller saltvattenalternativ för att pröva simning. Skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och det innebär att läraren ska ta hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen: planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation, säger Wern Palmius. 

– Risken med pys-frågorna är att man helt plötsligt kommer på att ”nej, det här kommer gå åt skogen, hur ska vi rädda oss ur den här knipan?” och så tar man till pys-paragrafen. Men så ska det inte vara. 

Hur undantagsbestämmelsen används är också en konsekvens av hur duktig skolan eller den enskilde läraren är på att sätta in stöd som leder fram till att eleven når kunskapskraven, menar han. 

– Och det ser olika ut i dag. Det innebär att det man i ett klassrum löser med särskilt stöd, lyckas man inte lösa i ett annat. Och då kommer eleven i stället behöva bli pyst. Det är ett fenomen vi ser.

Men det korrekta är att eleven får stöd?

 – Ja, men eftersom undervisningen inte är likvärdig, så är det kanske trots allt mer rättssäkert att eleven har en chans att klara sig i alla fall – med hjälp av bestämmelsen –  eftersom eleven inte fick optimal undervisning. 

Något som också påverkar är hur färgad skolan är av debatten om fusk och snällbetyg, menar han. 

– Vi upplever att skolorna blir mer och mer rigida i hur de tolkar kunskapskraven. SPSM försöker tala om motsatsen – att eleverna ska uppvisa likvärdiga kunskaper. 

Wern Palmius, som jobbar med elever som saknar talförmåga och därför kommunicerar med symbol-språk, tar ”muntlig framställning” som exempel. Inte kan det vara munnens rörelser som ska betygsättas, frågar han retoriskt. 

– Det är kommunikationsförmågan, naturligtvis. Hade det varit munrörelser hade Stephen Hawkings inte blivit godkänd i engelska i årskurs 6. Det som ska bedömas måste vara om eleven kan kommunicera en tanke, reflektera, förstå andras tankar och så vidare. Verktygen för detta ska inte spela någon roll. 

Om vi ska höja lärares status måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.

Att man tar till undantagsbestämmelsen i stället för att sätta in stöd så att eleven får klara kraven på sitt unika sätt, missgynnar eleven på sikt, menar han. 

– Om man kan undervisa på ett sådant sätt att eleven, på ett likvärdigt sätt når ett likvärdigt krav utifrån sin särart, då har eleven nytta av det resten av livet eftersom de vet hur de kan det. 

– Men säger man ”du är sådan här, detta kan du aldrig göra så därför slipper du”, då går eleven från skolan med vetskapen att jag är en sån som inte kan lära mig något sånt här, säger Wern Palmius. 

Men så får vi ikoner, som Hawkings, som – mot förmodan – kan. 

– Och ta elever som senare kommer till Paralympics. Det är inte självklart att de fick godkänt betyg i idrott i skolan. Då är det någonting som är grundläggande fel. Jag tycker att vi är för rigida, man borde i stället visa eleverna en väg för hur man kan göra. 

När läraren bedömer en elevs kunskaper ska man använda all tillgänglig kunskap, menar Wern Palmius.

– Ta elever med selektiv mutism. Ska de pysas? Men de ungarna talar ju någon annanstans, om än inte i skolan. Om de nu pratar med sin mormor – varför kan inte mormor få ett mejl med ett ämne och så sätter mormor på sin mobilkamera och spelar in ett samtal och skickar till skolan?

– Eller ta den där eleven som var allergisk mot klor. Jag kan ge mig sjutton på att familjen åkte till Grekland på sommaren. Kunde inte mamma eller pappa filmat då, när eleven simmade de där metrarna?

Tillbaka till läraren Sara Bruun. 

Behövs det bättre stöd om hur undantagsbestämmelsen fungerar? 

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det är bara att läsa vad det står. Och jobba kollegialt och hjälpas åt. Sen har rektor ett ansvar att utbilda sina lärare. Men varje lärare har också ett eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Om vi ska höja lärares status, och vi vill att alla ska ha hög tilltro till oss, då måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.   

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
HÖK 18

6 av 10 fackliga ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Annons
Annons
Annons

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

Annons
Annons
Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Annons
Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons