Grafik

Så segregerad är skolan i våra storstäder: Malmö

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Under de senaste tio åren har 5 800 elever gått ut grundskolan i Malmö utan att vara behöriga att läsa vidare på gymnasiet.

Antalet underkända elever är dock långt ifrån jämt fördelade mellan stadens skolor. Som grafiken här bredvid visar varierar andelen elever som inte klarar gymnasiebehörigheten kraftigt, även mellan skolor som ligger utmed samma busslinje.

– Skillnaderna mellan olika skolors resultat har ökat dramatiskt under hela 2000-talet, i Malmö såväl som i övriga Sverige, säger Anders Jakobsson.

Han beskriver det fria skolvalet som en trolig förklaring till den ökade skolsegregationen och som en effektiv sorteringsmaskin.

– Bland det första som inträffade var att de lågpresterande skolorna förlorade sina ambitiösa elever och föräldrar, vilket skapade en negativ kamrateffekt på dessa skolor. Efter ett antal år följde lärarna efter med resultat att lärarkåren på de svaga skolorna utarmades.

– Vi kan idag se hur många lärare rör sig i samma riktning som de duktiga och ambitiösa eleverna.

Anders Jakobsson säger att de skolsystem i världen som har de bästa resultaten har en sak gemensamt: liten skillnaden mellan hög- och lågpresterande skolor.

– Sverige var tidigare ett föregångsland på detta område. Det hade inte så stor betydelse i vilken skola en duktig och ambitiös elev gick, han eller hon kunde ändå ta sig fram i skolsystemet ända upp på universitetsnivå. Det är mycket tveksamt om det gäller idag.

Vad bör man göra?

– Allt som ökar likvärdigheten är positivt för det totala resultatet i skolan. En åtgärd kan till exempel vara att ge lärare som arbetar på utsatta skolor högre lön. Från kommunernas sida kan man i större utsträckning försöka blanda elever med olika bakgrund.

– Tyvärr finns det tydliga tecken på att kommunerna inte klarar att vända den negativa utvecklingen. Jag tror därför att man, förutom att förändra det fria skolvalet och mycket annat, behöver förstatliga skolan. Det löser inga problem i sig, men möjliggör genomförande av kraftfulla åtgärder för en likvärdig skola.

*** 

Hur vill du öka andelen elever som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet och hur vill du öka likvärdigheten?

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö:
– I stort handlar det om att minska segregationen, öka blandningen av elever och att möjliggöra för lärare och rektorer att använda sin fulla kompetens – låta proffsen vara proffs. Kommunerna behöver få fler verktyg för att minska skolsegregationen. Vi vill stärka likvärdigheten genom att även statens resurser till skolan fördelas utifrån elevernas sociala bakgrund. Fler lärare ska anställas och vi ska rikta lönesatsningar till de skolor som har störst utmaningar. Genom att bygga högstadieskolor i centrum och förmå föräldrar att göra ett aktivt skolval ska vi skapa blandade klasser.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm