Så ser den digitala planen ut för Skolsverige

2022 vill regeringen se en fullbordad digitaliseringsprocess inom skolväsendet, men det har inte funnits någon handlingsplan för hela landet även om arbetet pågått i flera år. 2018 fick SKL, tillsammans med bland annat Skolverket, i uppdrag att skriva ihop en handlingsplan och den 18 mars lämnade de över den till regeringen. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet, som den heter, har förslag på hur det ska skapas likvärdiga förutsättningar mellan skolorna och för att höja den digitala kompetensen hos både elever och personal. Annika Agélii Genlott, projektansvarig för arbetet kring handlingsplanen, tycker att namnet kan vara lite missvisande.

– Vi är inte några digitaliseringsivrare som vill att allting ska bli digitalt, det förstår man om man läser planen och jag tycker det hade varit bättre om det stod ”digitalisering i skolväsendet” istället. Det är små ord, men ibland kanske det låter som att vi ska digitalisera precis allt och det handlar inte om det.

Handlingsplanen är inte ett dokument som beskriver hur skolorna ska arbeta kring frågan eller hur huvudmännen ska gå tillväga, även om den radar upp ansvarsområden för dem. Det är en analys över vilka förutsättningar som finns idag och vilka förutsättningar som behöver finnas för att regeringens mål ska nås.

– Handlingsplanen är inte till för att tala om för huvudmännen hur de ska göra. De har ansvar för att skapa grundläggande förutsättningar lokalt och regionalt som vi ringar in i handlingsplanen, men det vi lyfter mer specifikt är deras behov av stöd på nationell nivå, säger Annika Agélii Genlott.

För att nå dessa mål ges 18 förslag på hur olika nationella aktörer i Sverige, exempelvis Skolverket och SKL, ska arbeta eller kring vilka frågor samverkan är speciellt viktigt, områden där en viss aktör bör ha en ledande funktion etc. Det tar också upp sådant som att alla lärarutbildningar inte har samma möjligheter att lära ut digital kompetens idag, vilket behöver förändras. Annika Agélii Genlott säger att det är svårt att prioritera något specifikt förslag över andra, men om man tar det på en högre nivå än enskilda initiativ är det den nationella samordningen som är något av det viktigaste.

–  Ingen enskild nationell aktör kan på egen hand lösa frågorna idag, det är glasklart, vissa saker måste göras på en nationell nivå. Huvudmännen har ett stort ansvar men vi kan inte lämna dem ensamma med det här. Många frågor är beroende av nationell formaliserad samverkan mellan aktörer och att man tar ansvar, vi vill med handlingsplanen bidra till att viktiga frågor tas om hand och att vi kan gå från plan till verkstad. 

Till de som kan tänkas vara negativa till digitaliseringsarbetet säger hon att det är viktigt att inte se frågan som enbart något bra eller dåligt.

– Vi behöver lära oss att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt och hantera utmaningarna som vi ställs inför genom kloka och väl avvägda beslut. Det i sin tur kräver digital kompetens hos både vuxna och elever, säger Annika Agélii Genlott.

Inför framtiden hoppas SKL på att det blir en ny överenskommelse med regeringen för att mer effektivt kunna stötta huvudmännen i deras arbete fram till 2022. Även då behövs en nära samverkan med Skolverket och andra aktörer som utför arbetet på en nationell nivå säger Annika Agélii Genlott.

–Vissa har redan arbetat med det här länge och kommit väldigt långt medan andra av olika orsaker är precis i början av utvecklingsarbetet. I det utvecklingsarbetet vill vi jättegärna vara med och stödja, men det blir ett nästa steg. I nuvarande överenskommelse har vi haft till uppgift att kartlägga, göra en nulägesanalys, se vad huvudmännen står inför för utmaningar och ge förslag på nationell nivå för att möta de utmaningarna. Nu behöver vi gå vidare med det fortsatta arbetet, från plan till verkstad.