forskare_om_pisa
Pisa 2015

”Botten är nådd, nu börjar en vandring uppåt”

Svenska niondeklassare presterar bättre i matematik och läsförståelse, enligt Pisa-rapporten.
Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på resultatet. 

Under tisdagen presenterades en Pisa-undersökningen. Efter flera år av fallande resultat har svenska 15-åringars kunskaper förbättras. Samtidigt växer klyftorna mellan elever från socioekonomiskt starka respektive svaga hem.

Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande forskare inom skolan för att höra hur experterna bland annat ser på trendbrottet, vad skolan bör fokusera på framöver och hur tillförlitlig mätningarna är.

Daniel Pettersson.
Daniel Pettersson.

Daniel Pettersson, docent i pedagogik, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Det är naturligtvis glädjande. Alla mätningar som visar att svenska elever har bra kunskaper är bra.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Den har i alla fall blivit bättre på att lösa frågorna som kommer i Pisa. Det är trots allt det som tester visar. Sedan beror det på vad som är skolans uppdrag. Jag tittar på skolpolitik historiskt och det är inte givet vad skolan ska ägna sig åt. Det är någonting som skiftar över tid. Om man säger att svensk skolas uppdrag är att göra bättre i Pisa-testen – då är detta en jätteframgång. Men det finns ju många andra bilder över vad skolans elever förväntas lära sig. Tolkar man det som att det inte ska spela någon roll i vilken svensk skola man går i – då var Pisa inte speciellt lyckat.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Det är fokusering naturligtvis. Det har varit en stark fokusering på den typen utav kunskaper som testas i Pisa och Timss under dem senaste tio åren. Hade man misslyckats ännu en gång, då hade vi haft ett rejält bekymmer.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Jag skulle vilja påstå att dem här internationella kunskapstesterna är crème de la crème vad det gäller statistiska beräkningar och tillförlitlighet. Det som har svårt att nå fram i debatten är huruvida man mäter rätt saker. Den diskussioner lyser nästan helt med sin frånvaro.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Det är inte riktigt min roll att svara på. Men det som Pisa-mätningarna sätter fingret på, som är bekymmersamt och som svensk skolpolitik behöver ta tag i handlar naturligtvis om den ökade segregeringen. Det är absolut den viktigaste framtidsfrågan.

Magnus Henrekson.
Magnus Henrekson.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Nu pratar vi bara om Pisa, men jag tycker att Timss är minst lika viktigt. Båda pekar på att botten är nådd och att det nu förhoppningsvis börjar en vandring uppåt som ska pågå en tid. Vi får inte slå oss till ro, Sverige måste komma vidare i utvecklingen.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det finns säkert en liten effekt av att det är ett enormt fokus på Pisa-resultaten. Den nya läroplanen med tydligare kunskapsmål, fler betygssteg och att man börjar med betyg redan i sexan spelar ändå roll för hela atmosfären kring skolutbildningen. Så alla faktorerna i samverkan har gjort det bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror det beror på de tre sakerna med ny läroplan, fler betygssteg och betyg redan i sexan. Att det inte blev riktigt allvar förrän i åttan tidigare var förskräckligt för de som hade släpat efter och nu fick för lite tid på sig att ta igen det de missat.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Det som är synd med mätningen är att man inte har gjort det på samma sätt. Det är papper och penna fram till den förra undersökningen och nu så görs det på dator. Det har visat sig då att vissa länder förstärks av det och andra länder som har presterat bra med papper och penna får en försämring. Att det inte görs på samma sätt försvagar jämförelsen. 

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Pisa mäter egentligen inte faktakunskaper, utan det är grundkompetenser i räknekunnighet och läskunnighet. Det man mäter är färdigheter. Och färdigheter kan man inte få utan att eleverna lägger mer tid och kraft på att öva upp färdigheterna, det har man inte riktigt insett tidigare. Man har trott att bara man har roligt så blir det bra. Men mer tid behöver läggas på att elever lär sig läsa bra och faktiskt absorberar innehållet i en text.

Anneli Myrvold.
Anneli Myrvold.

Anneli Dyrvold, forskare och har skrivit avhandlingen ”Svårt att läsa eller svårt att lösa? Aspekter av svårighet i relation till naturligt språk och andra semiotiska resurser i matematikuppgifter”.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Naturligtvis är det positivt och väntat med tanke på Timss-resultatet. Jag har dessutom varit lite involverad i utvärderingen av Matematiklyftet och sett hur den satsningen har fungerat. Jag hade förväntat mig att det skulle ge resultat. Jag är inte förvånad men samtidigt väldigt glad förstås.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det är väldigt generell fråga med många aspekter. Men jag tror att den svenska skolan har i flera olika faktorer blivit bättre. Sedan generellt finns det säkert faktorer som har blivit sämre också. Men det är ju tydligt i Pisa-mätningen att resultaten är bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror att det beror på att det har uppmärksammats att vi behöver utveckla skolan. Man har faktiskt också gjort satsningar på flera olika håll. Både vad det gäller lärarnas tid till undervisning och lärarnas förutsättningar att genomföra bra undervisning, där ett exempel är ambitioner att minska den tid lärare lägger på administration. Men även fortbildningssatsningar, som de här olika lyften, som visar att man verkligen har satsat på skolan. Sedan är det viktigt att det i allmänheten och i media har det uppmärksammats. Det har blivit en medvetenhet om att det måste göras någonting, bara det tror jag har påverkat mycket.

Hur tillförlitlig är mätningen?
–  Rent statiskt så är det tillförlitligt. Men sedan är frågan vad det mäter. Det har jag sett till exempel i min forskning där jag har analyserat både Pisa och nationella prov och sett att det är skillnader i vad de olika proven testar, så klart eftersom de är utformade på olika sätt. Bilder till exempel har en annan roll i PISA än i nationella prov, något som kan vara utmanande för elever i den svenska skolan. Pisa säger någonting. Timss något annat. Så tillförlitlig är det, men man måste tolka det med försiktighet och reflekterande.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
–  Vi behöver fortsätta utveckla allt ifrån lärarutbildningar och verksamheterna på skolorna till forskning inom pedagogik och ämnesdidaktik. Vi kommer att behöva fortsätta ta ett gemensamt krafttag. Det finns jättemånga möjligheter och svårigheter. Jag skulle akta mig väldigt mycket för att peka på en sak som vi måste utveckla utan jag ser det som att vi måste fortsätta utveckla hela kedjan.

Kommentera