Så ser skolsverige på 2019

Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

Inför 2018 önskade du bland annat att rättigheter för elever med funktionsnedsättning skulle hamna i centrum för skoldebatten. Infriades önskningarna?

– Kalla faktas beskrivning av situationen för elever med lång ogiltig frånvaro visar hur viktig rätten till en fungerande skolgång är för elever med funktionsnedsättning, och varför vi måste fokusera mer på tillgängliga lärmiljöer. Under året som gått har vi lagt grunden för dialog med Sveriges alla skolchefer, där Skolverket och Skolinspektionen är med. Målet är att vi ska få en bra bild av skolchefernas behov, så att skolorna får rätt stöd och kunskap och att skolpersonal får förutsättningar att ge eleverna den skolgång de har rätt till. 

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– Jag önskar ett starkare fokus på samverkan under 2019, att lärare får stöd av skolornas elevhälsa för att utforma anpassningar och stöd så att alla elever oavsett funktionsförmåga får en skolgång där de kan utvecklas så långt det är möjligt. Lärare ska inte lämnas ensamma med den uppgiften. När Elevhälsan arbetar främjande och förebyggande sätts anpassningar och stöd in i tid, och vi förhindrar att elever tappar modet. Jag önskar också att vi genom dialogerna med skolhuvudmännen når de skolor som har störst behov av vårt stöd.

Sara Bruun, lärare i engelska och bloggare på Skolvärlden

Inför 2018 önskade du bland annat att bedömningsanvisningarna till nationella proven skulle göras om. Infriades önskningarna?

– Mina önskningar för 2018 har inte slagit in. Dock tyckte jag Skolverkets nya allmänna råd om betyg och betygssättning var bra. En miniskillnad från min önskning 2018 till vad som förändrats under året är att vi inte längre sätter D- och D+ på muntliga delen av nationella proven. En bra bit på väg! I övrigt är det samma önskningar för 2019 som jag hade för 2018 – så copy paste. Skam den som ger sig! 

Så här såg Sara Bruuns önskning ut förra året – och i år:

– Det jag önskar mest av allt är att bedömningsanvisningarna till nationella prov i engelska ska göras om. Idag är det så dumt att man blir galen varje gång man ska bedöma. Eleven kan till exempel få F på ett delmoment på nationella proven och ändå få ett totalt sammanvägt betyg på E. Dessutom ska vi bedöma eleverna enligt E-, E+, D-, D+, C-, C+ etc trots att + och – inte finns när vi ska betygsätta. Dumheter. Jag tycker att det är bra att nationella prov finns och ger tyngd vid betygsättningen, men då måste de för tusan följa riktlinjerna för hur betyg ska sättas. Proven i sig är bra och kan absolut användas i bedömningen om man själv fattar att man inte kan använda sammanräkningen till någonting…

– Jag önskar också att politikerna ska ta i med hårdhandskarna för att minska lärarbristen. Vi lärare går på knäna för att hjälpa obehöriga kollegor. Att satsa på vår arbetsmiljö, att ha färre antal elever per klass och minskad administrativ börda blir viktigt. Här måste kommunerna leta flexibla lösningar. 

Johan Anderblad, läsambassadör

Inför 2018 önskade du dig bland annat att läslovet skulle få fortsätta blomma. Infriades önskningarna?

– Jaaa! Med råge. Detta år besökte jag kommuner i Västsverige, med en liten avstickare till SVT Morgonstudion i Stockholm. Överallt var intresset på topp, Lilla Edet, Orust, Kungälv, Ale, Lerum. Vilket engagemang! Barn och familjer strömmade till biblioteken som radat upp det ena fyndiga arrangemanget efter det andra; detektivkvällar, pysseldagar, författarmöten, ritskolor, skräckdagar, trolleritricks och zoombiechocker. Tänk vad många roliga sätt det finns att locka till böckernas underbara värld.

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– Inför 2019 önskar jag av oss ALLA att vi har ännu mer tålamod med barn och unga som inte kommit igång med sin läsning. Serverera en ny bok. Och en ny. Och en ny. Ofta är det så enkelt att inte rätt bok dykt upp än. Vem vill läsa för bara läsandets skull? Mycket ska stämma. Berättelsen, karaktären, miljön. Min egen läsning fick fart när jag upptäckte Agaton Sax. Efter att ha plöjt alla böckerna i serien försökte min bibliotekarie med Ture Sventon. Men det gick inte. Töntig! Var mitt omdöme. Så liten kan skillnaden vara.

Helena Kvarnsell, matte-, NO- och tekniklärare

Inför 2018 önskade du bland annat att skolan skulle leva upp till den nationella digitaliseringsstrategin. Infriades önskningarna?

– En del av mina önskningar är på väg att infrias. Jag tycker att jag har sett en hel del goda initiativ när det gäller hur huvudmän börjar ta ett större ansvar för lärares fortbildning när det gäller digital kompetens. Förr om åren har mycket varit beroende av externa konferenser och mjuk- och hårdvaruleverantörernas kurser. I år har jag sett många kommuner som mer systematiskt jobbar långsiktigt med att stärka den digitala kompetensen.

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– Den digitala arbetsmiljön för både lärare och elever är fortfarande under all kritik. Jag hoppas att under 2019 få se ett ökat intresse och goda exempel på hur den digitala arbetsmiljön kan göras effektivare och mer anpassad för skolan.

Här kan du läsa del ett i nyårsenkäten.