Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Allt började i en grupp på Facebook, hösten 2018. ”Writers for future” samlade kulturskapare med skenande klimatoro. Hur kunde man som författare och konstnärer bidra till de skolstrejkande ungdomarnas kamp? 

Nu kommer boken Vad håller ni på med? En antologi om klimatet. Den varvar poesi, noveller, facktexter och serier, alla med ungdomar som tilltänkt målgrupp. Medverkar gör förutom författare och journalister, även klimatforskare, konstnärer och poeter.

En av dem är Ida Olofsson:

– Det finns saker som forskningsrapporter inte förmår uttrycka och där kommer konsten och poesin in. Många av våra texter rymmer också den existentiella dimensionen av klimathotet, alla känslor och tankar det väcker hos oss, säger hon.

Ida Olofsson är inte bara poet utan också utbildad språklärare. Hon har själv mött många elever som oroas över klimatet.

– Där finns känslor av hopplöshet men också av kämparandra. Många är drivna och vill vara med och förändra och det engagemanget måste vi ta tillvara. 

Ida Olofsson dikt Fräsch på insidan kom med i antologin efter att hon uppträtt med den på Den globala skolans (DGS) fortbildningsdagar i Stockholm. En som däremot var med tidigt i processen är Pär Sahlin, lärare och författare av läromedel och barnlitteratur. Han står bakom handledningen för lärare som ges ut tillsammans med boken. 

– Jag har fördjupat mig i texterna och tagit fram ett material som lärare kan ta hjälp av om de vill. Jag vet ju att tiden för förberedelser ofta är knapp och att söka reda på bra texter är ett digert arbete. Nu har vi en antologi som samlar olika typer av texter och som inte bara svensklärare kan använda utan också de som undervisar i NO och SO. 

Även Pär Sahlin tycker att antologin fyller en lucka:

– Jag vet att många lärare sökt med ljus och lykta efter korta, aktuella texter om klimatfrågan. Svensklärare tar till exempel ofta upp dystopier i undervisningen, men det är inte alltid man hinner läsa en hel roman. I vår antologi så finns det åtminstone tre dystopiska noveller och de rymmer också lite hopp, säger han. 

Klimatstrejken visar att pedagoger i svensk skola gör ett bra jobb.

Hur ska man som lärare då förhålla sig till elever som vill skolstrejka? Sedan Greta Thunberg satte sig utanför riksdagen för drygt ett år sedan återkommer ständigt frågan när man pratar om klimatengagemang och skolan.

Ida Olofsson har själv inte haft elever som gått ut i strejk men generellt är hon positiv:

– Klimatstrejken visar att pedagoger i svensk skola gör ett bra jobb. Eleverna känner till sin demokratiska rätt. 

Pär Sahlin är inne på samma linje: 

–Förutom att ge eleverna ämneskunskaper är det vår uppgift som lärare att fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. En del i detta är att dem att förstå hur de kan påverka. Då ska vi väl inte bli skräckslagna när eleverna faktiskt gör det vi har lärt dom? Däremot tycker jag inte att lärare ska uppmana till strejk och de behöver heller inte ge eleverna ledigt. För då är det ju inte längre någon strejk. 

Utöver att ge röst åt de många känslor som klimatfrågan väcker är boken full av fakta. Men även om ämnet är tungt är anslaget lätt och pedagogiskt. Kalle Johanssons serie I början var jag väldigt arg återberättar till exempel skräckscenarier från Mark Lynas bok Sex grader. I tecknad form gestaltar Johansson vad som väntar jorden vid 1 till 6 graders uppvärmning. 

– Det är saker man vetat om ett tag, men förmodligen har många lättare att ta till sig informationen när det berättas på det här sättet, säger Ida Olofsson. 

Det är många jobbiga fakta som presenteras. Hur undviker man att det blir för jobbigtatt prata om?

–Texterna i antologin är i viss mån väldigt mörka men de är inte bara det. De ger också kunskap, hopp och tröst. Och det tror jag är poängen med hela antologin, att ingjuta hopp och lite jävlar anamma. Den avslutas ju med fabeln om kolibrin som trots att hela skogen brinner flyger till floden för att fylla sin lilla snabel och försöker släcka elden. Den gör så gott den kan. Och det är precis det man vill att våra elever ska känna, att de kan vara delaktiga om så bara i det lilla, säger Pär Sahlin.