Så ska lärarutbildningen bli bättre
Minst betyget C i undervisningsämnet, obligatoriskt lämplighetsprov och mer metodik. Så vill Lärarnas Riksförbund och Liberalerna stärka lärarutbildningen.
– Färre lärosäten är det viktigaste förslaget, då kan man höja kvalitén säger LR Stud:s ordförande Mimmi Rönnqvist.
Antagningskraven ska skärpas avsevärt.
Förstärk metodiken kraftigt.
Färre lärosäten för ämneslärarutbildningen.
Säkra och stärk ämnesdjupet i utbildningen.
Öka den lärarledda undervisningstiden och höj utbildningskraven.
En skarpare lärarlegitimation.
Välkomna fler akademiker till läraryrket.
Nu föreslår Lärarnas Riksförbund tillsammans med Liberalerna en rad förbättringar av lärarutbildningen. Det handlar inte om någon totalomgörning men på en rad områden behöver utbildningen stärkas, menar de.
I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterar LR-ordförande Åsa Fahlén och Liberalernas partiledare Jan Björklund sina förslag.
Bland annat vill man att antagningskraven ska skärpas för att studenterna som börjar lärarprogrammet också ska klara av att genomföra det, till exempel genom obligatoriskt lämplighetsprov, minst betyget C i svenska från gymnasiet för samtliga lärarstudenter och minst betyget C i aktuellt ämne för de som läser ämneslärarprogrammet.
Man vill också se en kraftig förstärkning av metodiken som har prioriterats ner under många årtionden.
”En god lärarutbildning måste innehålla både akademiska ämneskunskaper och träning i undervisningsskicklighet”, skriver Åsa Fahlén och Jan Björklund.
Andra förslag handlar om att öka den lärarledda undervisningstiden och höja kraven under utbildningen, något som efterfrågas av studenterna själva. Man vill också stärka ämnesdjupet i utbildningen.
LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist tycker att det är bra att det handlar om förändringar inom rådande ram, och inte om att på nytt göra om utbildningen.
– Ingenting är fulländat. Lärarutbildningen har brister men den har styrkor också. Och det är jätteviktigt att inte bara göra om, utan att man faktiskt fundera på i vilka delar utbildningen kan förbättras.
Ett av förslagen handlar om att dimensioneringen av lärarutbildningen börs ses över och att ämneslärarutbildningen koncentreras till färre lärosäten. Om resurserna koncentreras till färre lärosäten kan kvaliteten höjas. Mimmi Rönnkvist menar att det är det viktigaste förslaget.
– Övriga problem som lyfts i artikeln skulle kunna åtgärdas om man hade färre lärosäten. Metodikfrågan är viktig till exempel och i ett litet land som Sverige går det kanske inte att ha tillräckligt många forskare kring särskilda ämnesdidaktiksfrågor. Därför måste man samla kompetensen på färre ställen.
Du sa att mycket är bra redan nu. Vilka är styrkorna?
– Dels att vi har ett tydligt ämnesdjup. Och dels att vi har en bra form och struktur för att göra något bra av den utbildningsvetenskapliga kärnan – allt det utöver ämnena som gör en lärare till en lärare – men vi måste se över innehållet.
– Det finns inte kompetens på 27 olika lärosäten för att göra det bra. Det är en bra form men lite för svagt konkret innehåll, man behöver mer, för lärarstudenterna vill ha mer av detta och man måste höja kvaliteten på innehållet, säger Mimmi Rönnqvist.