Annons

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Publicerad 28 augusti 2018

Fakta

Mer om rapporten:

Här kan du läsa SPSM-rapporten "Insatser i skolan för elever med adhd”. 

Relaterat

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. 
En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

Antalet elever som får diagnosen adhd har ökat de senaste åren. Enligt de senaste beräkningarna från Socialstyrelsen har ungefär tre till sex procent av alla barn i skolåldern adhd. 

Samtidigt pekar Skolvärldens senaste undersökning på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), såsom adhd och autism, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att skapa lärmiljöer som är utvecklande och tillgängliga för alla elever. I en ny rapport – ”Insatser för elever med adhd” – vill myndigheten ge skolor värdefulla evidensbaserade pedagogiska tips om hur man skapar en bra och tillgänglig skola för elever med adhd. 

Cecilia Löfberg arbetar som FoU-samordnare på SPSM och hon upplever att det finns ett stort behov ute på skolorna om att vilja få tydligare tips om forskning när det gäller adhd. 

– Vi hoppas att man i skolorna ska kunna ta till sig av den här skriften och framförallt få inspiration och idéer av den senaste evidensbaserade forskningen, säger Cecilia Löfberg.

Vad är det forskningen visar att man ska tänka på för att skolan ska fungera bättre för eleverna med adhd?

– Framförallt handlar det om att titta på helheten och att titta på hur lärandemiljön ser ut på skolan är jätteviktigt. Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla elever med adhd inte fungerar på samma sätt och har samma behov av stöd. Därför är det viktigt att inte använda sig av en eller några återkommande speciella insatser bara för att eleven har adhd, utan också titta på vad som fungerar för just den eleven. Så man ska inte bara titta på individen, men samtidigt inte glömma bort individen, säger Cecilia Löfberg.

Även om forskningsrapporten bygger på studier genomförda i andra kontexter än den svenska, så är de utvalda för att de kan genomföras även i svenska skolor. Även den svenska Skolinspektionen har i sin rapportering uttryckt att många lärare uttrycker att de inte får tillräckligt med kunskap för att ta hand om elever med adhd. 

– Man vet i dag inte som lärare vilka insatser som hjälper bäst. Så lärare behöver börja reflektera mer över sin undervisning, men också sinsemellan i lärarlaget hjälpa varandra mer. Man behöver vara med på varandras lektioner mer och arbeta mer tillsammans, säger Cecilia Löfberg och tillägger: 

– Det gör man redan på många skolor redan, men det behövs absolut ibland påminnas om det. För många gånger får tyvärr inte lärare den kunskap de behöver för att göra ett bra jobb med de här eleverna. 

Andra viktiga faktorer för att skolan ska fungera bättre för elever med adhd är – förutom att titta på sina egna undervisningsformer som lärare – är att sätta fokus på lärandemålen, ge snabb feedback som lärare och en bra samverkan med hemmet.

– Det är också viktigt hur mötet med eleverna ser ut. Vad kan man som lärare göra om det uppstår en situation i ett klassrum där du upplever att en elev är störande eller tar plats från andra elever – vad kan man då snabbt göra för att underlätta den situationen? Då handlar det exempelvis om att kanske försöka använda humorn eller att be eleven göra något ärende som inte är direkt kopplat till det här beteendet och inte använda hela klassen som åskådare när man konfronterar eleven. Det kan verka självklart för många. Men det är ändå bra att bli påmind om sådana här saker.

Rent generellt, tycker du att skolorna tar elever med adhd på allvar?

– Det är jättesvårt att säga. Det ser väldigt olika på skolorna. Vad vi vet är att det är svårt för många elever att få det stöd som de behöver. Den här forskningen är gjord på elever som har fått diagnosen adhd, men det är inte alla som har fått diagnosen – och då kan det vara ännu svårare att få det stöd som behövs, säger Cecilia Löfberg.

Men för att fler elever ska kunna få den undervisningsmiljön som de behöver så måste svenska skolor jobba betydligt mer med lärmiljön, menar hon. 

– Jag tror att om en elev har fått en diagnos så jobbar skolorna på allvar med att ge det stöd eleven behöver. Men man kan ändå behöva mer kunskap på området, för det finns inte tillräckligt på alla skolor i dag. 

Om det är något som SPSM vill se mer av inom forskningen på området framöver så är det att få mer kunskap om hur det går för de här eleverna att nå målen i skolan. 

– Mycket av den forskning vi har gått igenom handlar om att elever med adhd ska hitta studiero, utveckla sin förmåga att strukturera eller höja sitt engagemang i klassrumssituationen. Nu behöver vi veta mer om hur detta inverkar på elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Det är nästa steg att ta i forskningen, säger Cecilia Löfberg

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons