Annons

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Publicerad 20 mars 2019

Relaterat

Maxtak för hur många elever elevhälsan ska ha? Nya yrkesgrupper som arbetsterapeuter och logopeder ute på skolorna? Eller ska staten ta över styrning och finansiering? Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stressen och den psykiska ohälsan hos eleverna i skolan är fortsatt hög. En av de grupper som är särskilt utsatta är elever med NPF och autism.

Orsakerna till detta finns det många olika åsikter om. En del menar att betygssystemet och gymnasiets kursbetyg är en viktig orsak. Betygskriterier med krav på självständighet och stor flexibilitet gör att bedömningen kan drabba elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autism negativt.

Andra skyller på mobiler, sociala medier och dålig sömn. En annan förklaring är att skolans höga ambition att vara inkluderande har försatt skolpersonalen i en näst intill omöjlig situation, och att det även drabbar eleverna när tiden och kompetensen för att skapa en tillgänglig lärmiljö är otillräcklig.

Ett stort ansvar för att komma tillrätta med det ligger på elevhälsan, det vill säga skolsköterskor, -läkare, -psykologer, -kuratorer, speciallärare och specialpedagoger. Men i takt med att den rapporterade stressen och ohälsan ökar, larmar personalen om att resurserna inte räcker och att det blir svårare att rekrytera.

Ännu större blev ansvaret med den nya skollagens formuleringar om en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa. Den formuleringen började gälla 2011 men skolresultaten, antalet anmälningar till Skolinspektionen om brister i särskilt stöd och kränkningar samt en rad granskningar visar att det är långt kvar innan skolan fungerar enligt innehållet i lagen. 2017 kom det in 1 120 anmälningar om brister i särskilt stöd, och 1 970 för kränkande behandling i skolan.

Tanken är att en väl fungerande elevhälsa ger stöd till både elever, lärare och rektorer. Den bidrar till kontinuerliga förbättringar i skolornas arbetsmiljö och den nödvändiga fortbildningen i skolans vardag, till exempel med handledning och kollegialt lärande. Den skapar också förutsättningar som gör att eleverna mår bättre och lär sig mer. En del skolor är framgångsrika i elevhälsoarbetet men många brister.

Den pågående utredningen om stärkt elevhälsa ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås” ska bland annat analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete för att ge förslag på hur det kan förbättras. Ofrånkomligt väcker den förhoppningar hos de närmast berörda som även har långtgående förslag på vad skolan behöver för att elevhälsan ska fungera bättre.

Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav.

Handikapporganisationerna riktar strålkastarljuset mot brister i kompetens, till exempel när det gäller NPF och autism. Riksförbundet Attention ser ett behov av nya yrkesgrupper som i dag är ovanliga i skolan för att göra den tillgänglig för alla.

– Arbetsterapeuter har kompetensen att se över och anpassa elevernas hela skol- och livsmiljö, och kan se vad de behöver för stöd, träning och rutiner för att kunna tillgodogöra sig skolan, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

En annan yrkesgrupp som kan göra skillnad för många elever är logopeder, menar hon. De finns redan på särskilda språkskolor och ibland i centrala elevhälsan hos en del kommuner men är ovanliga i ordinarie skolor.

– De är viktiga för elever med språkstörning som är en relativt vanlig funktionsnedsättning och de allra flesta av dessa elever går i vanliga klasser. På plats i skolan kan logopeder ge eleverna stöd i sin språkutveckling på ett helt annat sätt än lärare. Liksom arbetsterapeuterna kan de även ge viktigt stöd till pedagoger och annan skolpersonal, säger Ann-Kristin Sandberg.

Flera organisationer menar att en god elevhälsa kräver en hårdare styrning från statligt håll och en lagstadgad miniminivå av kompetenser.

– Ett problem är att rektorer tolkar ”tillgång till” så olika eftersom det ger elever väldigt olika tillgång till elevhälsa beroende på vilken skola de går, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR har gjort undersökningar som kommit fram till att en maxgräns på 300 elever för respektive skolkurator gör det möjligt att uppfylla skollagen med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Annars är risken stor att det nästan bara blir akuta insatser.

– Det finns kuratorer som ska vara tillgängliga för över 1 000 elever på flera olika skolor. Det är också en stor brist att elevhälsans professioner inte involveras mer i skolans utformning, till exempel rastverksamheten som motverkar mobbning. Lärarnas Riksförbund menar att det är nödvändigt med en förstärkning och öronmärk-ning av resurserna till elevhälsan, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Det ser väldigt olika ut mellan skolorna. Vissa hyr bara in en del kompetenser på timbasis medan andra satsar mer resurser. Men det handlar också om att få mer tydlighet kring arbetssätt och organisation.

Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora.

Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges skolledarförbund, menar att det är svårt för rektorer och skolor att leva upp till skollagens formuleringar om elevhälsan utifrån dagens förutsättningar.

– Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser. I dag är det till exempel nästan omöjligt att rekrytera en skolläkare. Det är av stor vikt att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav.

Alla tillfrågade organisationer framhåller att en av det största utmaningarna är bristerna i likvärdighet som gör elevhälsan ojämlik. Elevhälsan och skolan riskerar att bli ett lotteri där det inte är behoven som avgör om eleven får rätt stöd och förutsättningar utan i stället om den hamnar på en skola där arbetet med elevhälsan fungerar i enlighet med skollagen. Därför är förhoppningar om en lagstadgad miniminivå av professioner högt upp på önskelistan.

Psykologförbundet anser att en skolpsykolog inte ska ha fler än 500 elever.

– Dessutom bör det vara obligatoriskt att ha en skolpsykolog på plats, och att det inte anses tillräckligt att anlita när man anser att man har behov. Tyvärr är det vanligt i dag vilket gör att elevhälsan inte samlar alla avsedda yrkeskompetenser i det vardagliga arbetet. Det drabbar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora, till exempel att skolan fått dåliga relationer med elever och föräldrar, och lärarna är slutkörda, säger Elinor Schad, andre vice ordförande i Psykologförbundet, fil. dr, och specialist i psykologi.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons