Annons

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Publicerad 20 mars 2019

Relaterat

Maxtak för hur många elever elevhälsan ska ha? Nya yrkesgrupper som arbetsterapeuter och logopeder ute på skolorna? Eller ska staten ta över styrning och finansiering? Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stressen och den psykiska ohälsan hos eleverna i skolan är fortsatt hög. En av de grupper som är särskilt utsatta är elever med NPF och autism.

Orsakerna till detta finns det många olika åsikter om. En del menar att betygssystemet och gymnasiets kursbetyg är en viktig orsak. Betygskriterier med krav på självständighet och stor flexibilitet gör att bedömningen kan drabba elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autism negativt.

Andra skyller på mobiler, sociala medier och dålig sömn. En annan förklaring är att skolans höga ambition att vara inkluderande har försatt skolpersonalen i en näst intill omöjlig situation, och att det även drabbar eleverna när tiden och kompetensen för att skapa en tillgänglig lärmiljö är otillräcklig.

Ett stort ansvar för att komma tillrätta med det ligger på elevhälsan, det vill säga skolsköterskor, -läkare, -psykologer, -kuratorer, speciallärare och specialpedagoger. Men i takt med att den rapporterade stressen och ohälsan ökar, larmar personalen om att resurserna inte räcker och att det blir svårare att rekrytera.

Ännu större blev ansvaret med den nya skollagens formuleringar om en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa. Den formuleringen började gälla 2011 men skolresultaten, antalet anmälningar till Skolinspektionen om brister i särskilt stöd och kränkningar samt en rad granskningar visar att det är långt kvar innan skolan fungerar enligt innehållet i lagen. 2017 kom det in 1 120 anmälningar om brister i särskilt stöd, och 1 970 för kränkande behandling i skolan.

Tanken är att en väl fungerande elevhälsa ger stöd till både elever, lärare och rektorer. Den bidrar till kontinuerliga förbättringar i skolornas arbetsmiljö och den nödvändiga fortbildningen i skolans vardag, till exempel med handledning och kollegialt lärande. Den skapar också förutsättningar som gör att eleverna mår bättre och lär sig mer. En del skolor är framgångsrika i elevhälsoarbetet men många brister.

Den pågående utredningen om stärkt elevhälsa ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås” ska bland annat analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete för att ge förslag på hur det kan förbättras. Ofrånkomligt väcker den förhoppningar hos de närmast berörda som även har långtgående förslag på vad skolan behöver för att elevhälsan ska fungera bättre.

Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav.

Handikapporganisationerna riktar strålkastarljuset mot brister i kompetens, till exempel när det gäller NPF och autism. Riksförbundet Attention ser ett behov av nya yrkesgrupper som i dag är ovanliga i skolan för att göra den tillgänglig för alla.

– Arbetsterapeuter har kompetensen att se över och anpassa elevernas hela skol- och livsmiljö, och kan se vad de behöver för stöd, träning och rutiner för att kunna tillgodogöra sig skolan, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

En annan yrkesgrupp som kan göra skillnad för många elever är logopeder, menar hon. De finns redan på särskilda språkskolor och ibland i centrala elevhälsan hos en del kommuner men är ovanliga i ordinarie skolor.

– De är viktiga för elever med språkstörning som är en relativt vanlig funktionsnedsättning och de allra flesta av dessa elever går i vanliga klasser. På plats i skolan kan logopeder ge eleverna stöd i sin språkutveckling på ett helt annat sätt än lärare. Liksom arbetsterapeuterna kan de även ge viktigt stöd till pedagoger och annan skolpersonal, säger Ann-Kristin Sandberg.

Flera organisationer menar att en god elevhälsa kräver en hårdare styrning från statligt håll och en lagstadgad miniminivå av kompetenser.

– Ett problem är att rektorer tolkar ”tillgång till” så olika eftersom det ger elever väldigt olika tillgång till elevhälsa beroende på vilken skola de går, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR har gjort undersökningar som kommit fram till att en maxgräns på 300 elever för respektive skolkurator gör det möjligt att uppfylla skollagen med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Annars är risken stor att det nästan bara blir akuta insatser.

– Det finns kuratorer som ska vara tillgängliga för över 1 000 elever på flera olika skolor. Det är också en stor brist att elevhälsans professioner inte involveras mer i skolans utformning, till exempel rastverksamheten som motverkar mobbning. Lärarnas Riksförbund menar att det är nödvändigt med en förstärkning och öronmärk-ning av resurserna till elevhälsan, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Det ser väldigt olika ut mellan skolorna. Vissa hyr bara in en del kompetenser på timbasis medan andra satsar mer resurser. Men det handlar också om att få mer tydlighet kring arbetssätt och organisation.

Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora.

Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges skolledarförbund, menar att det är svårt för rektorer och skolor att leva upp till skollagens formuleringar om elevhälsan utifrån dagens förutsättningar.

– Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser. I dag är det till exempel nästan omöjligt att rekrytera en skolläkare. Det är av stor vikt att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav.

Alla tillfrågade organisationer framhåller att en av det största utmaningarna är bristerna i likvärdighet som gör elevhälsan ojämlik. Elevhälsan och skolan riskerar att bli ett lotteri där det inte är behoven som avgör om eleven får rätt stöd och förutsättningar utan i stället om den hamnar på en skola där arbetet med elevhälsan fungerar i enlighet med skollagen. Därför är förhoppningar om en lagstadgad miniminivå av professioner högt upp på önskelistan.

Psykologförbundet anser att en skolpsykolog inte ska ha fler än 500 elever.

– Dessutom bör det vara obligatoriskt att ha en skolpsykolog på plats, och att det inte anses tillräckligt att anlita när man anser att man har behov. Tyvärr är det vanligt i dag vilket gör att elevhälsan inte samlar alla avsedda yrkeskompetenser i det vardagliga arbetet. Det drabbar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora, till exempel att skolan fått dåliga relationer med elever och föräldrar, och lärarna är slutkörda, säger Elinor Schad, andre vice ordförande i Psykologförbundet, fil. dr, och specialist i psykologi.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons