elev_ledsen_korridor
Elevhälsa

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Maxtak för hur många elever elevhälsan ska ha? Nya yrkesgrupper som arbetsterapeuter och logopeder ute på skolorna? Eller ska staten ta över styrning och finansiering? Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stressen och den psykiska ohälsan hos eleverna i skolan är fortsatt hög. En av de grupper som är särskilt utsatta är elever med NPF och autism.

Orsakerna till detta finns det många olika åsikter om. En del menar att betygssystemet och gymnasiets kursbetyg är en viktig orsak. Betygskriterier med krav på självständighet och stor flexibilitet gör att bedömningen kan drabba elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och autism negativt.

Andra skyller på mobiler, sociala medier och dålig sömn. En annan förklaring är att skolans höga ambition att vara inkluderande har försatt skolpersonalen i en näst intill omöjlig situation, och att det även drabbar eleverna när tiden och kompetensen för att skapa en tillgänglig lärmiljö är otillräcklig.

Ett stort ansvar för att komma tillrätta med det ligger på elevhälsan, det vill säga skolsköterskor, -läkare, -psykologer, -kuratorer, speciallärare och specialpedagoger. Men i takt med att den rapporterade stressen och ohälsan ökar, larmar personalen om att resurserna inte räcker och att det blir svårare att rekrytera.

Ännu större blev ansvaret med den nya skollagens formuleringar om en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa. Den formuleringen började gälla 2011 men skolresultaten, antalet anmälningar till Skolinspektionen om brister i särskilt stöd och kränkningar samt en rad granskningar visar att det är långt kvar innan skolan fungerar enligt innehållet i lagen. 2017 kom det in 1 120 anmälningar om brister i särskilt stöd, och 1 970 för kränkande behandling i skolan.

Tanken är att en väl fungerande elevhälsa ger stöd till både elever, lärare och rektorer. Den bidrar till kontinuerliga förbättringar i skolornas arbetsmiljö och den nödvändiga fortbildningen i skolans vardag, till exempel med handledning och kollegialt lärande. Den skapar också förutsättningar som gör att eleverna mår bättre och lär sig mer. En del skolor är framgångsrika i elevhälsoarbetet men många brister.

Den pågående utredningen om stärkt elevhälsa ”Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås” ska bland annat analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete för att ge förslag på hur det kan förbättras. Ofrånkomligt väcker den förhoppningar hos de närmast berörda som även har långtgående förslag på vad skolan behöver för att elevhälsan ska fungera bättre.

Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav.

Handikapporganisationerna riktar strålkastarljuset mot brister i kompetens, till exempel när det gäller NPF och autism. Riksförbundet Attention ser ett behov av nya yrkesgrupper som i dag är ovanliga i skolan för att göra den tillgänglig för alla.

– Arbetsterapeuter har kompetensen att se över och anpassa elevernas hela skol- och livsmiljö, och kan se vad de behöver för stöd, träning och rutiner för att kunna tillgodogöra sig skolan, säger Ann-Kristin Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

En annan yrkesgrupp som kan göra skillnad för många elever är logopeder, menar hon. De finns redan på särskilda språkskolor och ibland i centrala elevhälsan hos en del kommuner men är ovanliga i ordinarie skolor.

– De är viktiga för elever med språkstörning som är en relativt vanlig funktionsnedsättning och de allra flesta av dessa elever går i vanliga klasser. På plats i skolan kan logopeder ge eleverna stöd i sin språkutveckling på ett helt annat sätt än lärare. Liksom arbetsterapeuterna kan de även ge viktigt stöd till pedagoger och annan skolpersonal, säger Ann-Kristin Sandberg.

Flera organisationer menar att en god elevhälsa kräver en hårdare styrning från statligt håll och en lagstadgad miniminivå av kompetenser.

– Ett problem är att rektorer tolkar ”tillgång till” så olika eftersom det ger elever väldigt olika tillgång till elevhälsa beroende på vilken skola de går, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Akademikerförbundet SSR har gjort undersökningar som kommit fram till att en maxgräns på 300 elever för respektive skolkurator gör det möjligt att uppfylla skollagen med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Annars är risken stor att det nästan bara blir akuta insatser.

– Det finns kuratorer som ska vara tillgängliga för över 1 000 elever på flera olika skolor. Det är också en stor brist att elevhälsans professioner inte involveras mer i skolans utformning, till exempel rastverksamheten som motverkar mobbning. Lärarnas Riksförbund menar att det är nödvändigt med en förstärkning och öronmärk-ning av resurserna till elevhälsan, säger Sara Svanlund, andre vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Det ser väldigt olika ut mellan skolorna. Vissa hyr bara in en del kompetenser på timbasis medan andra satsar mer resurser. Men det handlar också om att få mer tydlighet kring arbetssätt och organisation.

Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora.

Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges skolledarförbund, menar att det är svårt för rektorer och skolor att leva upp till skollagens formuleringar om elevhälsan utifrån dagens förutsättningar.

– Många huvudmän och skolor klarar inte av att leva upp till lagens krav på grund av bristande resurstillförsel och för att det saknas rätt kompetenser. I dag är det till exempel nästan omöjligt att rekrytera en skolläkare. Det är av stor vikt att man inte nationellt utökar elevhälsans ansvar utan att först säkerställa att alla skolor kan leva upp till dagens lagkrav.

Alla tillfrågade organisationer framhåller att en av det största utmaningarna är bristerna i likvärdighet som gör elevhälsan ojämlik. Elevhälsan och skolan riskerar att bli ett lotteri där det inte är behoven som avgör om eleven får rätt stöd och förutsättningar utan i stället om den hamnar på en skola där arbetet med elevhälsan fungerar i enlighet med skollagen. Därför är förhoppningar om en lagstadgad miniminivå av professioner högt upp på önskelistan.

Psykologförbundet anser att en skolpsykolog inte ska ha fler än 500 elever.

– Dessutom bör det vara obligatoriskt att ha en skolpsykolog på plats, och att det inte anses tillräckligt att anlita när man anser att man har behov. Tyvärr är det vanligt i dag vilket gör att elevhälsan inte samlar alla avsedda yrkeskompetenser i det vardagliga arbetet. Det drabbar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Psykologer kallas ofta in för sent och när problemen blivit stora, till exempel att skolan fått dåliga relationer med elever och föräldrar, och lärarna är slutkörda, säger Elinor Schad, andre vice ordförande i Psykologförbundet, fil. dr, och specialist i psykologi.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm