SVT-dokumentären "De utvalda barnen" och Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan

Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan, uppger att hon är chockad över de berättelser som lyfts fram i SVT:s dokumentär ””De utvalda barnen”.

| Foto: SVT och Göran Sjölin
Waldorfskolan

Så ska Waldorfs lärarhögskola bygga upp förtroendet igen

Kritiken mot Waldorfrörelsen kan få konsekvenser för den egna lärarutbildningen. Nu vidtar skolan åtgärder för att bygga upp förtroendet.
– Det är viktigt för oss som arbetar med lärarutbildningarna att kunna lyssna och lära, säger rektor Caroline Bratt.

Kritiken mot waldorfrörelsen är hård efter SVT:s dokumentärserie ”De utvalda barnen”.

I dokumentären, som skildrar hur Solvikskolan i Järna bedrevs under 1980- och 1990-talet, vittnar tidigare elever om bristande undervisning, och lärare anklagas för att både bortse och delta i allvarliga mobbning, kränkningar och fysiskt våld mot sina elever.

– Jag är chockad över de berättelser som lyfts fram i dokumentären. Det gäller kränkningarna, lärarnas människosyn och kunskapsförakt. Att det kommer fram är viktigt. Det går inte att ifrågasätta kritiken av det som de tidigare eleverna varit med om och det som skett på Solvikskolan, berättar Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan (WLH), som erbjuder utbildning och fortbildning av waldorflärare till förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasier.

I ett mejl till Skolvärlden skriver hon att det inte går att utesluta att den kritik som nu riktas mot waldorfrörelsen kan påverka intresset att söka till skolans lärarutbildning i framtiden.

– Man får nog säga att SVT:s dokumentär har skadat Waldorfskolan. Men det är svårt att svara på hur redan nu. Det kommer ju också att bero på hur de som arbetar ute i verksamheterna och vi på WLH lyssnar och lär av det som framkommit.

För att bygga upp förtroendet har Waldorflärarhögskola bjudit in ett några de debattörer som påpekat behovet av Waldorfpedagogik, men också vikten av att omvärdera och utveckla delar av den.

– Det är viktigt för oss som arbetar med lärarutbildningarna att kunna lyssna och lära. Det är viktigt oavsett om förtroendet är skadat eller inte.

Framför allt måste Solvikskolan själv arbeta för att återupprätta förtroendet för den egna skolan, enligt Caroline Bratt.

– Det är den som står i fokus i dokumentären. En granskning av Skolinspektionen är nödvändig som ett led i det.

”Det har hänt mycket på hundra år.”

Hon understryker att Solvikskolan inte var en del av Waldorfskolefederationen under tidsperioden som SVT:s dokumentär beskriver. Först i mars 2021 blev skolan medlem, efter att stegvis ha närmat sig övriga Waldorfskolor under 2000-talet.

– Min bakgrund i Waldorfpedagogiken och Waldorfskolan är inte kopplad till Järna och utbildningarna som funnits där. Vi som har arbetat i Stockholm har inte under de tidigare åren haft kontakt med Solvikskolan.

Caroline Bratt menar att varken hon eller hennes kollegor har känt till anklagelserna mot Solvikskolan.

– Det som skildras i dokumentären av ockultism, människosyn med mera är främmande för oss som arbetar vid WLH. Men dokumentären väcker förstås frågor kring hur vi i våra utbildningar undervisar kring till exempel lärarens ledarskap, lärarens ansvar för eleverna, yrkesetiska aspekter med mera.

Efter dokumentären har det riktats kritik mot Waldorfpedagogikens grundare Rudolf Steiners ideér med lek, frihet och konst i fokus. På frågan i hur hög grad Rudolf Steiners idéer lever kvar i dagens waldorfrörelse svarar Caroline Bratt:

– På WLH arbetar vi med Waldorfpedagogik på ett sådant sätt att det är olika kunskapstraditioner som möts och överlappar varandra. I dessa kunskapstraditioner är Steiner en del. Det är möjligt att det finns de ur tidigare waldorflärargenerationer som skulle tycka att det vi gör på WLH idag inte är en Waldorfpedagogik de skulle känna igen sig i. WLH:s lärarutbildning har utvecklats och förändrats mycket under de fyrtio år som den har funnits.

Steiners tankar om skolan är att den ska ge en ”bred och allsidig utbildning” som omfattar intellektuella, konstnärliga och praktiska inslag är fortfarande angelägna, men det finns också idéer som inte längre lever kvar, skriver hon.

– Det finns tankar i Steiners pedagogiska arbeten som är förlegat, felaktigt och irrelevant i dag. Det har hänt mycket på hundra år. Det har också bedrivits och bedrivs forskning och utveckling inom och på Waldorfpedagogik. Det finns i dag forskning och litteratur som behandlar Waldorfpedagogiken och placerar den i ett större pedagogiskt sammanhang. Vi välkomnar mer av det – idéer måste ständigt omvärderas och utvecklas.

”Waldorfpedagogikens grunder omfattar mer än antroposofi.”

Enligt Caroline Bratt är det i huvudsak ämnesdidaktiken som skiljer Waldorfs lärarutbildning från andra lärarutbildningar. Den är på många områden är annorlunda, ”framför allt i termer av hur man undervisar snarare än innehållsmässigt”.

– Att kunna arbeta som waldorflärare innebär att man ska kunna integrera praktiska och konstnärliga lärprocesser i den traditionellt mer teoretiska undervisningen. Det är färdigheter som kräver övning också över tid. Den bredd som Waldorflärarutbildningen har kunde lättare inrymmas i den tidigare examensordningen för lärarutbildningar.

Hon fortsätter:

– Den nu gällande examensordningen gör det svårare – det var också en anledning till att man från statens sida såg det berättigade i att det ska finnas en Waldorflärarutbildning – såsom man gör i våra grannländer.

Caroline Bratt påpekar att Waldorflärarutbildningar inte är unikt för Sverige, utan finns i majoriteten av de länder som har Waldorfskolor. I både Norge och Finland finns det statsfinansierade Waldorflärarutbildningar som ger behörighet att arbeta i Waldorfskolan.

– Jag skulle för övrigt gärna se fler lärarutbildningar som kan bidra till den pedagogiska mångfalden, till exempel Montessorilärarutbildningar, säger hon.

På hemsidan skriver ni att ”de antroposofiska tankarna om människan, bildning, utveckling och utbildning har en självklar och viktig roll i samtliga WLH:s utbildningsprogram”. Hur märks det av?

– På WLH arbetar vi ut ur bildningstradition och det är ur det perspektivet vi tar upp antroposofin i våra utbildningar. Vi arbetar till exempel med konstnärliga och praktiska inslag i utbildningarnas olika kurser. Vi lägger stor vikt vid att delarna i utbildningarna också sätts i ett större sammanhang.

Hur går det ihop med att ni också uppger att ”Alla Waldorfförskolor och – skolor är religiöst och filosofiskt oberoende”? 

– Waldorfpedagogiken har rötter som går tillbaka i tiden längre än när antroposofin utvecklades. Sen har antroposofin och just den tid som var i början av 1900-talet lett till att den första Waldorfskolan grundades – men Waldorfpedagogikens grunder omfattar mer än antroposofi.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm