john_kaneko_sett
SETT-mässan

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

I grundskolans styrdokument står det gång på gång tydligt att nyfikenhet ska utgöra grund för skolans verksamhet och att det ska uppmuntras. Ändå kan det vara svårt att uppnå just det för alla elever i klassrummet.

John Kaneko är doktorand på Stockholm Universitet och skolpsykolog och håller just nu på med en avhandling kring barns nyfikenhet. Nyfikenhetsforskningen är i sin linda, men det finns en del hypoteser kring varför den försvinner genom skolsystemet.

– En teori handlar om att lärare är så målstyrda att det helt enkelt inte finns utrymme att följa upp nyfikna frågor. En annan teori är att elever måste pressa in stora kvantiteter information under tidspress inför prov och inte heller hinner följa upp sina nyfikna frågor eller tankar som uppstår, säger John Kaneko.

Han är dock övertygad om att det går att trigga igång nyfikenheten, genom så kallade nyfikenhetstriggers. En sådan trigger kan vara särskilda miljöer och föremål, som på ett museum.

– Här kan det också räcka med att ställa fram ett konstigt föremål i klassrummet. Då uppstår en informationslucka eller ett kunskapshål och man vill som elev veta vad det är för något.

Andra viktiga sätt kan vara att ställa frågor som triggar nyfikenheten och att dröja lite med svaren. Frågorna som ställs gör att eleven förstår att den har ett kunskapshål – något som skapar begär att få veta. Det är viktigt att inte här bara leverera svar, utan även ställa frågor som skapar insikter hos eleverna att de har kunskapsluckor, vilket i sin tur skapar vilja att få reda på svaret menar John Kaneko.

En annan trigger är osäkerhet – om elever görs lite osäkra på vad som ska hända under en lektion blir de mer nyfikna. Om lektionen sedan genomförs med engagemang och nyfiken attityd från läraren ökar chanserna än mer att sätta igång nyfikenhet hos eleven.

– Nyfikenhetenstriggers, framförallt i frågeform använder lärare ofta intuitivt. ”Kan ni gissa hur? Vad tror ni kommer hända? Hur fungerar det här egentligen?”. Likaså vet man att peka på bredd och variation i olika sammanhang och ta upp stora frågor kring meningen med livet, döden, kosmos och moral är sådant som ofta väcker nyfikenheten.

I nyfikenhetens natur ligger även att den aldrig kan tvingas, den måste komma inifrån menar John Kaneko. Därför kan det vara bra att ge elever vissa valmöjligheter så de får en chans att styras av sina egna inifrån kommande intressen och preferenser.

Men vad ska man göra när man får en niondeklass där nyfikenheten är väldigt långt bort. Hur gör man då?

– Det är klart att det finns en transportsträcka där. I de fallen tror jag att det finns en viss dragkraft för eleverna att till exempel visa upp en viss attityd mot vuxna och vara fokuserade på att få bekräftelse i gruppen. Men med rätt sorts ställda frågor, engagemang och nyfikenhetstriggers finns fortfarande en chans att de blir fokuserade på lektionsinnehållet och nyfikna.  

Och det kan finnas än mer vinster med att väcka nyfikenheten än vad vi vet idag, menar John Kaneko. Studier indikerar att det finns en koppling mellan nyfikenhet och psykisk hälsa.

– På de test man har gjort på vuxna har man sett att den som är nyfikenhetsbenägen har en större benägenhet att sätta igång med något som kallas för tacksamhetsinterventioner. Det vill säga att även om personen är deppig så tänker personen trots allt på det som den har att vara tacksam för i sitt liv.

En form av terapeutisk verksamhet på sig själv, enligt John Kaneko.

– Jag tror att det finns samband här. Därtill blir världen en intressant plats att leva på när du är nyfiken vilket sannolikt motverkar depressivitet.

Det har funnits en stor diskussion kring hemmasittare den senaste tiden. Skulle nyfikenheten kunna spela en roll för de eleverna?

– Det finns en del forskning som pekar på vikten av att jobba med skolmotivation och att meningsgöra skolarbetet för de som är frånvarande ska känna att det är roligt att lära sig igen. Sedan vet jag förvisso som skolpsykolog att det knappast är den enda faktorn bakom hemmasittare – men nyfikenhet och motivation för att lära, kan ibland vara viktigt.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm