Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev, inte efter arbetslivets lagar och villkor. 

Enligt läroplanen är ett av skolans mål att eleven ska kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skolan ska också förbereda eleverna för ett arbetsliv där arbetsmiljön är i fokus. Huvudfrågan blir således hur arbetsmiljön i skolan ska definieras, utifrån arbetslivets villkor och lagar eller interaktionen mellan elev/lärare och elev/elev.

I dag är det mycket diskussioner om skolans bristande arbetsmiljö vilket anses vara en bidragande orsak till den ökade psykiska ohälsan bland elever och lärare vilket t.ex. visar sig i stressrelaterade besvär och fallande skolresultat.

Elever och lärare vittnar ibland om en extremt hög ljudnivå med ett mycket hårt språkbruk där tystnaden lyser med sin frånvaro. I det hårda språkbrukets och höga ljudnivåns värld måste eleverna ibland överrösta varandra för att höras. Kränkande ord som sårar och skapar otrygghet är ibland så vedertaget att många elever men även lärare inte längre reflekterar över vad som sägs och hur de uppfattas.

När lärarna hör detta känner de ibland en uppgivenhet dels för att de under en lång tid försökt stävja detta och att ”ingen annan” säger till eleverna och ”då orkar inte jag”. I denna miljö ska läraren försöka skapa en bra undervisning där arbetsron frodas, där alla ges möjlighet att ta in och visa sina kunskaper. Men varför får denna negativa arbetsmiljö fäste när majoriteten är missnöjda med den?

Misstaget, som jag ser det, är att vi ofta utgår från arbetslivets definition av arbetsmiljö och dess lagar i diskussionerna om hur skolan ska komma till rätta med detta. Men vi missar det viktigaste, att eleverna under sin skoltid är i en utvecklingsprocess där de efter sin mognad måste ges möjlighet- och adekvat kunskap för att kunna ta ansvar för sin arbetsmiljö.

Genom kontinuerliga diskussioner mellan eleverna och pedagogerna samt samarbetsövningar är detta fullt möjligt vilket ökar elevernas medvetenhet och kunskaperna om hur de tillsammans med lärarna skapar en harmonisk arbetsmiljö.

Vilka kunskaper är det då jag efterlyser?

Kommunikativa förmågor i att uttrycka åsikter, känslor och tankar på ett respektfullt sätt så att eleven behåller sin integritet vilket också innebär att kunna föra en samtalsnivå där alla får komma till tals. Detta innebär också att kunna diskutera sakfrågor och hålla sig till ämnet. Att eleverna förstår konsekvenserna för sin kamrat när de stör hen i skolarbetet, exempelvis vid grupparbeten eller provtillfällen. Eventuella ”misslyckanden” kan då vändas till framgång för det är accepterat att göra ”fel” och eleverna blir tryggare i att visa sina kunskaper. Självkänslan stärks, välmående blir bättre vilket är en förutsättning för lärandet.

Det handlar således till stor del om att förstå sin del och eleven tar det individuella ansvaret i det sociala samspelet så att alla kan känna glädje och motivation att bidra till det goda samspelet. Då kan lärarna lägga mer fokus och energi på att skapa en bra undervisning och tillsammans med eleverna en harmonisk arbetsmiljö.

Den största vinsten med det arbetssätt jag föreslår är att stressen hos lärare och elever minskar. Lärarna behöver mindre tid till planering för eleverna är trygga i det sociala samspelet, arbetsron blir bättre och tillsammans med kamraterna kan de fokusera och koncentrera sig bättre på att ta in och visa nya kunskaper.

Ola Frykman, idrottslärare, grundskolan, Ösbyskolan